När man känner sig rätt värdo …

… och instaflödet jobbar sig in i ens undermedvetna och liksom viskar på repeat: du räcker inte till.

Kom då ihåg:

När man är ”duktig” vill man ju gärna att någon ska veta det, se det, gärna bekräfta det.
Kanske har man ÄNTLIGEN röjt där hemma. Kanske har man åtminstone röjt i ena hörnet av ett rum…
Kanske har man bakat! November och årets första bak!
Kanske har man släpat ut hela familjen på en utflykt. Bråkat, svettats enorma mängder, glömt halva matsäcken hemma och råkat ta skorna som läcker. Men en liten stund där i skogen, när solen faktiskt skymtade mellan grenarna, så kändes det ljuvligt!

Allt det där fina vill man spara och bevara!
Man vill också gärna fota och dela. Kolla så himla fint det blev! Så härligt det var! Så jädra duktig jag var som pallade!!

Den lilla biten får vi se. Den där lilla biten är den som delas och blir det man tror är ”andras verklighet”.

Kom ihåg det!

  1. Maria skriver:

    Tack finaste för detta. Jag är 47 år men trodde ändå att det var mest jag som bara hade dessa korta & inte tillräckligt frekventa upplevelser av ljuvliga stunder. Jag är fortfarande inne på dock att det faktiskt beror på att jag är värdo, men att ingen annan på planeten är det. Konstruktiv & energigivande livsåskådning jag parkerat rumpan i….

  2. Jennie skriver:

    Jag går igång på att lägga upp bilder på trasig filodeg, 45 omaka strumpor och vardagskladd mitt i alla myyysiga frukostar med hembakat bröd och väggar med den perfekta greige tonen.

  3. Jempie skriver:

    Detta är EXAKT varför jag efter ca ett och ett halvt års funderande fram och tillbaka, bestämde mig för att slutligen kliva ur sociala medier efter mååånga års scrollande och deltagande. Min hjärna pallade inte mer. Och det är så SKÖNT att inte vara med längre! Fast nu har jag börjat småkika på bloggar istället. Men bara ibland och bara hos personer jag tycker verkar kloka och äkta. Grattis till bebisen! :)

    1. Låter ändå sååå skönt!! Jag försöker mig på olika begränsningar med jämna mellanrum. Funkar ett tag sedan faller jag dit igen …
      Tack ❤️❤️

  4. Filippa skriver:

    Haha, du beskrev precis ALLA utflykter vi gör? Det är alltså så det är, det är inte mig det är fel på? Ja, de dagar jag känner att kampen om att ta på skorna är värd att vara ute o frysa en timme.

  5. Av den anledningen har jag varken Instagram eller FB längre. Varför ge andra ångest av min egna perfekta lilla skärva av livet och ängslas över att ta del av andras? Bättre att försöka lägga tid på att umgås med sina vänner på riktigt så man får ta del av det som inte delas i flödet också.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..