Projekt Inre Styrka. Resultat vecka 6

Ljuger jag?

Under den gångna veckan har jag tvingat mig till lugn. De två första dagarna kändes precis om vanligt. Mer än en gång tänkte jag att jag for med osanning här på bloggen när jag lovat att lugna mig, men ändå tycktes rusa runt precis som vanligt.

Den tredje dagen verkade effekten av att jag sagt nej till egna ingivelser om att kontakta folk, avbokat ärenden som verkligen inte måste göras nu och koncentrerat mig på att bara vara närvarande i det jag gör, ha kickat in rejält. Det var som om en stressklump försvann i magen. Jag märkte till och med att jag andades lugnare. Hundpromenaderna i skogen blev behagligare för varje gång. Jag hade ju inte bråttom hem till något ”projekt”.

Det fanns en baktanke med den förra veckans utmaning. Det finns nämligen, enligt mig, två stora fördelar med att ”stanna tåget” när det rusar fram för fort.

Fördel 1- Man kan missa rätt vägIbland blir man, en aning smärtsamt, medveten om att man inte är oumbärlig. Kanske har man stressat ihjäl sig på arbetet för att ”jobbet inte blir gjort annars”, för att sedan upptäcka att projekten överlever även då man är på semester eller sjukskriven.

Samma sak tycker jag det kan vara när man har idéer i hela huvudet och ”bara ska framåt”. Man stressar och pressar sig själv för att ”annars händer ingenting”. Resultatet är oftast att man hispar upp sig och blir så splittrad att det verkligen inte händer någonting.

Fördel nummer ett är att om man avsäger sig allt som inte måste göras och istället börjar andas i normal takt, så noterar man faktiskt det som man verkligen vill göra. Man får en nykter urskiljningsförmåga.

Fördel 2- Klar kanal för det undermedvetna

Det fina med det mänskliga sinnet är att när man skjuter de medvetna tankarna om planer, krav och stress hit och dit, åt sidan, så tycks det undermedvetnas röst nå fram. På en klar radiokanal sänds nya fräscha tankar och konklusioner om de saker man tidigare medvetet ältat och funderat över. Och där kan det finnas väldigt fina idéer och insikter.

En rolig effekt av att man släpper

Om man önskar sig en viss utveckling i en kärleksrelation eller gällande ett arbetsprojekt, kan attityden att bara släppa situationen, få en rätt rolig effekt: Det är som om mannen man trånat efter eller företaget man mailat tusen gånger, helt plötsligt tar emot en varningssignal: Helena är på väg att lämna området, hon har faktiskt lagt ned dig- om du är intresserad- AGERA! Och så oväntat, för en själv, säger karln precis de där orden man vill höra och företaget ringer upp!

Någon som känner igen sig?

Resultat:Jag är som en annan person. Till och med maken noterar att jag gått ned i varv. Tack vare att jag tvingat mig att släppa alla projekt jag hade i luften, kom det där skrivkliandet tillbaka i fingrarna på mig igen. Mitt liv känns inte heller misslyckat för att jag släppt taget en stund.

Jag trodde att jag skulle gå omkring och känna mig… skyldig och slö, på något sätt. Men det bidde inte så. Den kommande julhandlingen framstår inte som en svettig boxningsmatch och pysslet inför julhelgens gäster och besök känns mysigare än det brukar kännas. Trots två svåra övergångsdagar tycker jag målet har uppnåtts.Projekt Julfrid är baske mig under kontroll!

Jag är frestad att fortsätta ett tag till faktiskt…

Är det någon annan som praktiserat ”stryk-allt-onödigt-ur-kalendern” den gångna veckan? Hur gick det för er?