Projekt Inre Styrka. Utmaning vecka 4.

Mobilen-vän eller fiende?

Varje morgon när jag vaknar sträcker jag mig efter en vit mackapär vid namn smartphone. Den är verkligen en smart liten skapelse, jag når världen med ett knapptryck och kan, innan jag ens stigit ur sängen, läsa om vad Gud och hela världen äter till frukost, gör, tränar eller känner i just den stunden. Det där senaste hade jag inget behov av att veta innan frukost under närmare 3o år av levnad. Man fick istället reda på det viktiga i mäniskors liv när man träffades och åt en middag, ringde varandra, eller stötte på varandra på stan. Det är också här någonstans som det obehagliga med den här mackapären kommer in i bilden.

Behöver jag vara ständigt tillgänglig?

Ni vet att jag älskar tanken på att arbeta via internet. Men med det betyder inte att sälja sin själ till internet utan att man bara, precis som det låter, arbetar via nätet. Att ”slösurfa” sönder timme på timme godkänns inte. Nattvaket folk mailar mig gärna mitt i natten. Jargongen är, överraskande, ”maila gärna tillbaka. jag sitter bara vid datorn”. Jag mailar av hävd inte tillbaka mitt i natten, då har jag dragit ned nattmössan för länge sedan. Men jag vet vänner som yrvaket sätter sig upp när mailen piper till- och faktiskt svarar!

Det finns två saker som sammantaget fick mig att ge mig själv veckans utmaning:

Nyligen var jag på middag där en av middagsgästerna berättade att denne blev alldeles galen om batteriet var slut på telefonen- vad skulle man då göra på tåget hem? När jag berättade att jag för det mesta bara sitter och glor ut genom tågfönstret, och är nöjd med det, förstod jag att det inte ens var ett alternativ. Istället fanns en genomtänkt plan för hur och var man kom åt elkontakter på tåg.

När en av deltagarna i Nöjespanelen på TV4 Nyhetsmorgon berättade att hon sett någon som läste en ”riktig” bok på tunnelbanan och tyckte det var ”fint”- då brast det för mig.

Utmaning:

Det är slut på slösurfande i sängen, på tåg och vid middagsbord.

Mailen behöver inte kollas var tredje minut. Det blir vrålstressigt, särskilt om man har ett antal mailadresser, en blogg och andra uppdateringar som konstant piper till. Face Book behöver verkligen inte tittas in på mer än max en kvart per dag och då endast i arbetssyfte. Jag har idag inte ens Face Book på mobilen, jag vet att jag skulle falla in i missbruk direkt. Alla signaler som berättar om SMS, mail eller liknande ska också bort. Är det viktigt, ringer folk som regel. Är det mer informativa lunchbilder eller annat, hamnar det på Face Book.

Cyber detox

Jag känner att jag vill rena den här delen av mitt liv. Jag har alltför många gånger sett barn på semester med sina föräldrar som ledset säger åt mamma och pappa (som sitter djupt försjunkna i sina telefoner) att ”ni lovade ju en mobilfri lunch”. Hundarna märker det också direkt och ställer sig oftast rakt under telefonen och puffar helt enkelt till den underifrån för att få kontakt.

Jag älskar internet och alla dess möjligheter men de får inte ta över de mänskliga relationerna. Imorgon bitti ska jag vakna lugn, krama på maken och hundar och inte bry mig ett endast dyft om cybervärlden förrän jag sätter mig att arbeta framför datorn, efter frukost.

Är det någon annan som känner igen sig, eller kanske t o m känner på samma sätt? Jag vill gärna höra era kommentarer, tankar och ”regler” när det gäller att skapa en sund balans mellan nätvärlden och den riktiga världen.

Ha en fortsatt härlig måndag!