Boklördag. ”Rumpan mot stolen”

Struktur, struktur, struktur. Det är ett stort behov av det vid tangenterna just nu. Jag känner mig extremt fladdrig. Tankar, idéer och projekt flyter runt som en enda färggrann bladning i huvudet på mig. Jag kan nästan likna det vid en slags mental brainstormingprocess. Och det är ju vackert i och för sig. Men just nu vill jag få något mer konkret gjort.

Linjaler eller upp-och-ner?

Camilla Läckberg har i intervjuer sagt att metoden rumpan mot stolen är det enda sättet att få något gjort. Hon har naturligtvis helt rätt. Camilla har också berättat att hon brukar tejpa fast linjaler längs med handlederna för att motverka värken av att sitta och skriva, skriva och skriva.  (Jag kommer heller aldrig glömma hennes och Martin Melins smekmånad på Maldiverna där hon var tvungen att hålla deadline och satt och skrev flera timmar per dag samtidigt om alla andra badade, vilade och stekte sig i solen. Det kan man kalla stark karaktär.)

Dan Brown har berättat att han efter långa timmar vid skrivbordet har för vana att hänga upp-och-ner för att få nya perspektiv. Det tycker jag låter rent obehagligt.

Rumpan mot stolen fungerar för mig. Och långa promenader när fötterna sedan somnat och det liksom kryper myror i hela baken. Jag skriver konstant men det är så många saker som ska skrivas; blogginlägg, gärna i förväg så att man får någon form av semester, synopsis till Astroboken och plottplanering för den tredje delen i trilogin om Fortunatas Profetia.

-Man kan inte göra allt på samma gång, säger min make upplysande och plirar mot mig.

Skrivande i juni och juli

Maken har naturligtvis helt rätt. Men saken är den att det är så roligt att äntligen ha fått grönt ljus i dessa kreativa ämnen att det är svårt att inte kasta sig över allt som ett glupskt monster. Men, jag vet, det måste bli bättre ordning. Jag tänker mig därför det hela så här:

I juni blir det synopsis och bloggande. Att underhålla det som är, blir nyckelfrasen.

Juli kommer det blir mycket mer fart; Merkurius kommer ha vänt framåt och Jupiter kommer flytta in i kreative Lejonet. Flödet kommer bli hundra gånger bättre och jag kan satsa på framåtrörelse i nya projekt.

Linjalen som Läckberg tejpade runt sina handled får istället bli något att slå mig på fingrarna med när jag hoppar över den här strukturen. Planeringen kan hålla, även om jag i skrivande stund inte lovar ett endaste dyft.

Hur gör ni?

Vad säger ni andra som skriver? Ni som kanske även har skrivande yrken såsom skribenter- hur lyckas ni hålla flera projekt i luften på samma gång? Och alla ni andra som skriver, debatterar ni också med er själva hur ni ska lägga upp skrivandet, eller skriver ni bara?

Ha en fortsatt härlig lördag!