Mirakel nu!

Vädret är fisigt, för att säga det minsta. Någon slags storm grep just tag i hela hustaket och jag kan höra mössen i de gamla väggarna, hur de liksom bara sitter där inne och skakar. Mycket osomrigt.

Igår lovade jag mig själv att sluta näthandla. Har gått utmärkt i snart ett dygn nu. Glädjande nog trillade Oprah´s älskling, Gabrielle Bernsteins, senaste bok Miracles Now ned i brevlådan och den lär jag sätta tänderna i så fort jag skrivit vidare i Happytown.

Med framsteg kommer nya utmaningarInatt vaknade jag med ett ryck klockan halv tre. Ni vet kanske hur man kan vara helt lugn när man går och lägger sig och så, plötsligt, mitt i sömnen har man någon slags stressituation att ta tag i. I mitt fall handlade om att det har gått så enormt fort med två böckers antagning. Fortunatas Profetia är klar, men inte korrläst, men Happytown ska jag ju skriva i en rätt rask takt. Och det var där stressen låg. Jag har varit van vid att producera text i en takt som bara styrts av min egen lust men nu har jag en deadline.

Meningar, uttryck och kapitelnamn dök upp och försvann för mitt inre som om det vore någon sådan där sändning på storskärm i skarpa färger.

Det tog en dryg timme och så äntligen somnade jag om och sen när jag vaknade var den stressen över. Helt borta, faktiskt. Är det inte konstigt, hur man i halvsovande tillstånd tycks mer upprörd än i vaket tillstånd? Har ni det också så ibland?

Nu ska jag gå direkt vidare till mitt manus för att skriva om ett ämne som är viktigt; målsättningar i livet. Sedan får jag väl sätta på mig vinterjackan och bege mig ut i med hundarna. Längtar redan tills jag är tillbaka inne igen. Burr…

Jag önskar er alla en fortsatt fin torsdag och hoppas att solen lyser på er där ni befinner er!

Kramar

Helena