En kvinna som försvinner…

Månförmörkelsen i Lejonet förra lördagen förde med sig att jag när vecka 7 startade fick veta att en nyckelperson på HarperCollins Nordic bestämt sig för att sluta och gå vidare mot nya arbetsutmaningar. En kvinnlig person som betytt så mycket för mig och mitt skrivande.

En månförmörkelse, som styr det kvinnliga, brukar inte sällan föra med sig att en kvinnlig person i ens liv försvinner. Många blir förskräckta när de först hör mig säga det. Men det behöver inte alls handla om något hemskt som har inträffat, bara att en kvinnlig person väljer en annan väg som gör att man inte kommer kunna träffas lika ofta som tidigare.

Jag och min författarmentor kommer fortsätta att ha kontakt och för det är jag naturligtvis glad. Hennes råd till mig innan hon slutar var:

”Ge inte upp den där deckaridén. Jag tror det kan bli riktigt stort”.

Jaha. Så nu googlar en annan som en tokig för att finna en tråd som tänder deckarkrutdurken. När jag skrev Fortunatas Profetia kände jag så starkt för min historia att det nästan var fysiskt märkbart. Jag måste hitta samma känsla för deckaren. Att skriva utan det drivet klarar jag inte. Jag kanske trodde det, men icke.

Jupiter, min styrarplanet och även publishingplaneten, kanske låter mig gå som katt kring het gröt fram tills i mitten av juni. Då vänder han framåt efter att ha varit retrograd sedan början av februari.

Tills dess lär jag ha funderat i många omgångar gällande deckaren samt avslutat astroboken nr 2. Eller, vem vet, kanske har jag faktiskt fått en idé och en struktur även för deckaren.I torsdags såg jag Phantom of the Opera på Cirkus. Där och då vaknade något. Det var så bra att jag fick tårar i ögonen. Magin av en fantastisk historia. Jag har börjat nysta i några tidigare idéer, i kombination med min ursprungsidé, men mer vågar jag inte säga. Jag tycker redan att jag har skrivit och talat alldeles för länge om deckaren utan att ha kommit vidare.

Så nu lägger jag locket på ett tag till.

För er som vill se en fantastisk uppsättning kan jag varmt rekommendera Phantom of the Opera. Jag funderar faktiskt redan på att gå igen. Nu satt vi nära scenen men det skulle vara roligt att se skådespelet från längre avstånd.

Fortsatt glad lördag!

Kramar

Helena