Skogkattunge.

Blev det inte någon för er som undrade. Det finns gränser för när man blir en galen kattant med praktiska klätterkläder och ett kattkissluktande hem bestående av sönderrrivna soffor (det senare dock redan ett för soffan sorgligt faktum).

Idag ska jag skriva. En lång och bra text om åldrande som just nu inte är vare sig lång eller alls särskilt spännande. Det innebär att jag först har ätit en lång frukost, städat, kontrollerat samtliga flöden i sociala medier och fastnat på helt fel sort nyheter i tidningen mot vad jag borde läsa för förkovringens skull:

Till exempel fick en besökare hos aporna på Kolmården en sten kastat i  huvudet så att det började blöda. Av en apa alltså. Detta var förstås obehagligt värre för den drabbade men jag kan inte låta bli att tänka på apan. En dag tog tålamodet slut. En dag ville apan inte längre spela apa.  ”Va glor’u på?”, liksom. (Fick för övrigt njuta låten En apa som liknar dig framförd live av Darin på ett kalas igår. Darin är fantastisk. Darin får mig alltid att känna mig mycket gammal. Det kan vara moderskänslorna)

I den lilla ort som min mormor växte upp på en gård utanför, Oxelösund, dog en stackars 90-årig man ute på sin vanliga eftermiddagspromenad. Någon hade grävt ett djupt hål i marken för att byta fjärrvärmerör. Någon annan hade tagit bort avspärrningarna. Ett sådant sorgligt sätt att dö på för en gammal man, eller för vem som helst! Ett så slumpartat och fullkomligt onödigt slut på livet! ”Hur dog hon, den där programledaren på morgon-tv som pratade alldeles för fort?” ”Det var hålet”.

Å andra sidan, om döden kom snabbt och smärtfritt, så kanske Oxelösunds fjärrvärmehål är att föredra framför att avsluta livet i en dimma av förnimmelser från förr. Men hur vet vi det?

Tydligen funderar man mest på åldrande innan man blir gammal själv. Det låter hoppfullt.

NU. Skriver jag. Medan jag längtar till äpplena på landet. Tänkte kanske att vi kunde samla våra bästa äppelrecept inför höstens skörd. Någon som har lust att bidra?

Adjö så länge.

Skogkattungen är fortfarande inte tingad. Om ni undrar.

  1. Bibban skriver:

    Jag har tyvärr dåligt med äppelrecept… Men måste ge en komplimang för den fina toppen/klänningen(?)!! Den skapade ett sjukt habegär hos mig så vill du dela med dig om märke och inköpsställe blir jag otroligt glad!

    1. Hej Bibban! Den kommer från Simplicity New York och det verkar vara många som fått habegär. Nytt svenskt märke, trots namnet:-)

  2. Sara W skriver:

    Den godaste äppelchunteyn:
    1 kg äpplen
    2 dl äppelcidervinäger
    4 dl socker
    3 dl russin
    3 msk gula senapsfrön
    3 tsk curry
    3 tsk ingefära
    2 krossade vitlöksklyftor
    1 gul lök

    1. Skala och bita äpplena
    2. Skala och hacka löken
    3. Lägg allt i stor kastrull. Låt puttra på låg-medel värme i ca en timme.
    4. Häll genast upp i varma rena burkar.
    5. Låt mogna i minst en månad. Ät, gärna till fläskkött.

      1. Enkel knäckig äppelpaj

        150 g smör

        2 dl råsocker

        1/2 dl ljus sirap

        1/2 dl vispgrädde

        3 dl havregryn

        1 1/2 dl vetemjöl

        1/2 tsk bakpulver

        1 tsk flingsalt

        600 g äpplen

        Så här gör duBra att veta när du ändrar antalet portioner

        Detta recept är gjort för 6 portioner. När du ändrar antalet portioner så ändras också mängden i ingredienserna. I vissa fall kan detta resultera i att tillagningstiden behöver justeras.

        Sätt ugnen på 200°C.

        Smält smöret i en kastrull tillsammans med råsocker, sirap och vispgrädde.

        Ta från värmen och blanda ner havregryn, vetemjöl, bakpulver och flingsalt.

        Dela, kärna ur och skär äpplena i klyftor. Lägg dem i en smord pajform.

        Fördela smeten över.

        Grädda i ugnen ca 30 minuter, tills pajen är gyllenbrun och knäckig. Servera med grädde eller vaniljsås.

  3. Marie skriver:

    Du är ju söt Jenny. Ta väl hand om dina äpplen. Det ska vara ett bra äppelår.

Comments are closed.

LOADING..