Höst i paradiset.

På mitt lilla torp finns det en bok i brun väv. Pärmen är fläckig och sidorna inuti har hundöron eftersom det är en mycket läst bok. Det är en del i sagoserien Barndomslandet som gavs ut i slutet av 1960-talet och början av 70-talet. Några av berättelserna där tycker vi mer om att läsa högt än andra.

Dels finns en mycket rolig, och när jag i vuxen ålder tänker efter antikommunistisk, fabel om en björn som ingen tror är en björn utan ”en hårig man med väldigt dålig andedräkt” som visst måste jobba i fabriken som alla andra.

Men mest älskar vi sagan om den amerikanske pojken Homer som är på besök på sin morbrors diner och blir ombedd att laga morbroderns ultramoderna munkmaskin medan morbrorn sitter och ljuger med den andra gubbarna hos frisören tvärsöver gatan. Det visar sig dock att Homer vänt en mutter fel och när maskinen väl bakat sitt modiga antal munkar till kvällens gäster som kommer för fika efter bion, så går den inte att stänga av. Ett omkväde i texten berättar hur ”flottyrmunkarna bara fortsätter att falla ner i flottyren och den lilla spaden bara fortsätter att vända munkarna som bara fortsätter falla ned i den lilla rännan”.

Ungefär så känns det med vädret…. ”och solen bara fortsätter att skina ner på jorden och människorna bara fortsätter att njuta av värmen och sommaren bara fortsätter…”.

Idag är en härlig dag!

 

 

LOADING..