Djur.

Jag skrev om djur i Expressen idag. Läs här om hur man blir en bättre människa av djur och hur hundar och katter och andra små pälsbeprydda kompisar är en del av det krympande offentliga rum där man faktiskt blir bekant med människor från hela andra delar av samhället än den egna. Den privatpraktiserande läkaren når nynazisten på vischan genom det gemensamma intresset för Grand danois. Den pensionerade damen i villaområdet småpratar varje eftermiddag med den piercade killen med farliga tatueringar, om deras hundar.

Det ska inte underskattas.

Sen är det möjligen döfrånigt att vara besatt av sina husdjur och oavbrutet trycka in näsan i deras päls och viska att man älskar dem, men jag tror å andra sidan att det är livsnödvändigt att vara döfånig emellanåt.

Ganska ofta när jag tänker efter.

Har ni djur?

  1. maria skriver:

    Jag har en borderterrier. Har haft hund i nästan hela mitt liv. Det är ett sätt att leva. Då tänker man inte på att man blir lite bundet. Det är det värt. Man vidgar verkligen sina vyer att komma nära ett djur. Det blir en extra dimension av livet.

  2. Mia skriver:

    Jag har djur! En hund, en katt och barnen har ett par marsvin. Dessutom umgås jag med en häst flera gånger i veckan. Jag tror att djur har stor effekt på hur man mår. Jag vill gärna tro att dom är lösningen på alla problem, men har upptäckt att så inte är fallet. Men jag vet att ridningen och att vara med hästar är min räddning i vardagen. Egentid, återhämtning, någon slags meditation, lösningen på allt :). Sen har jag en ide om att ridningen och att vara med djur på något sätt knyter ihop mig med barnet och tonåringen i mig själv eftersom djur var viktiga för mig redan då.

  3. Jag har 4 katter och en häst. Tyvärr så dog min egna katt förra året. Hon var verkligen min katt, var bara kelig mot mig. Nu har jag 3 hanar och en hona;)

  4. Sonen och jag har en vanlig bondkatt – Lucy, som vi och alla andra älskar. Vi började med att ha henne som fosterkatt då hon fått kattinfluensa på katthärberget efter att ha blivit upphittad på gatan. Hon var rätt illa däran i början men tillfrisknade efter ett par veckor. När en månad gått och vi kunde lämna tillbaka henne var vi redan kära i henne och adopterade henne istället.

    Jag är t.o.m. allergisk men har lärt mig att jag är mer känslig för vissa katter än andra (en anledning att jag började som fostermatte). Kan nog inte heller ha mer än en katt. Vi hade en till foster i våras och då nös jag konstant i en månad. Har köpt en värstingdammsugare: Dyson Animal och så länge jag använder den samt byter lakan en gång i veckan är jag OK.

    Det är sååå mysigt och speciellt bra för pojkars empatiinlärning tror jag.

  5. Japp, två katter en ragoll som heter Cesar 5 år & hans son Junior 4 månader som är ragdoll/birma. Och precis som din Kerstin så har dom en egen instagram: där dom heter cesarandjunior Hihi

Comments are closed.

LOADING..