De försvunna barnen.

Ni har säkert sett filmen där en säkerhetsvakt trycker ner en nioåring på golvet och dunkar hans huvud i golvet. Händelserna har med rätta väckt starka känslor, men framförallt satt ljuset på en av de mindre smickrande insikterna om oss själva.

Det är skillnad på barn och barn.

De två pojkarna på filmen har försvunnit spårlöst. Varje år försvinner mellan tre- och fyrahundra ensamkommande flyktingbarn i Sverige. Det vansinniga är det som många påpekat idag; Ingen skallgång börjar söka efter dem. Ingen massiv polisinsats sätts in. Inga nyheter berättar oroligt att det försvunnit ett BARN och visar upp skolfoton i fyrfärg på bästa sändningstid för att alla, ALLA, ska kunna hjälpa till att leta. Inga inlägg på FB delas i tusentals så att ingen kan undgå att veta vad som hänt.

Det är skillnad på barn och barn.

Det är inte värdigt. Det är inte rätt. Det är mot barnkonventionen.

Det är för jävligt.

  1. susjos skriver:

    Man får ont i hjärtat…

  2. Lotta skriver:

    Förjävligt!

  3. I Sverige får man inte visa bilder på barn om inte föräldrarna eller förmyndarna tillåter det. Vem ska lägga ut bilder av dessa barn? Vem har rätt till det? Vem tar sig rätten för barnens skull? Dessa barn verkar dessutom inte vara några under av lugnt ritande och knypplande…vart ville de ta vägen? Vart var de på väg när de plankade? Vem hade ansvar för deras säkerhet i föräldrarnas frånvaro? Var är Janne Josefsson & Co när man behöver deras granskande kritiska ögon? Vad gör Missing People? Får de göra något om inte förmyndaren kopplar in dem?

  4. Yvonne skriver:

    Har ett par oviktiga frågor under förra inlägget..

  5. Tette skriver:

    Verkligen Jenny, det är helt fruktansvärt! Tack för att du skriver om det.
    Tror det var en polis som arbetar med försvunna flyktingbarn som kommenterade händelsen (att de försvunnit spårlöst) i tidningen med orden: ”de försvann som en avlöning”. Jag vill bara gråta. Hen kanske bara uttryckte sig klumpigt eller blev felciterad, men i mina öron låter det jättekonstigt att uttrycka sig så, nån sorts ”skämt-språks-jargong”.
    Stackars stackars barn. Vad görs för dem egentligen?..

Comments are closed.

LOADING..