Ett mirakel i magen

Det har tagit tid för graviditeten att sjunka in hos mig. Jag tror inte riktigt att jag fattar det än. Men det slog mig i helgen vilket litet mirakel som växer i min mage.
Tänk att hälften av mig och hälften av Ibbe ska bli en helt ny liten människa. Det är helt fantastiskt! Och skrämmande på samma gång. Hur kommer bebisen att se ut? Kommer den (jag älskar inte ordet hen, så kallar bebisen den, ingen behöver ta illa vid sig.) Kommer den vara mest lik mig eller mest lik Ibbe? Eller helt enkelt en blandning av båda?

Jag har pratat en hel del om graviditeten med min tvilling och hon beskrev det som att man lämnade barnet på skärmen när man var på ultraljud. Exakt så känner jag också. Det kändes som att jag fick komma till barnmorskan, hälsa på barnet och sen säga hej då. Det är ju helt fantastiskt att jag faktiskt får bära med mig bebisen hela tiden.

Jag längtar så himla mycket efter att känna den i magen. När gjorde ni andra gravida det? När är det ”vanligt” att man känner fisken/ålen i magen, som jag har fått beskrivet? Jag brukar ligga på kvällarna och tokfokusera på magen och verkligen känna efter, men jag känner absolut ingenting än.

bild_2_546cabe8e087c31bb8ae0ae5

Mitt och Ibbes lilla mirakel som faktiskt inte är kvar på Odenplan, utan växer så det knakar i min mage.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..