Socker till barn – så tänker vi

I helgen fick Elsa smaka pepparkaksdeg för första gången och det var det några som reagerade på. Jag har tidigare uttalat att Elsa inte äter socker överhuvudtaget och ja, jag vet att det är socker i pepparkaksdeg. Egentligen finns det absolut ingen anledning till att jag lät henne smaka mer än att jag kände att om hon vill smaka så får hon smaka. Vi ger inte Elsa socker i vanliga fall. Någon gång har hon fått smaka glass och någon liten bit av en kaka, men annars har Ibbe och jag varit helt överens om att vänta med socker till henne så länge det bara går. Det är ändå väldigt många år där man som barn inte bestämmer själv över vad man ska äta och jag tycker att det är mitt ansvar som förälder att ge Elsa så näringsrik mat som jag bara kan och socker tillför ingenting till kroppen. Sen tycker jag i ärlighetens namn att det har varit lite svårt att säga nej till familjemedlemmar/släktingar som mer än gärna vill ge Elsa godis/bullar när det är kalas. Där har det varit väldigt skönt att Ibbe och jag håller ihop och tycker samma sak. Jag gillar inte att göra andra människor ledsna/besvikna och jag hoppas och tror att ingen har tagit illa vid sig när jag och Ibbe har sagt ifrån när det dyker upp bullar/kakor/godis framför Elsa. Jag tycker inte att det är synd om en 1,5 åring som inte får äta godis bara för att ”alla andra gör det”. Elsa blir nöjd av frukt/bär och jag tycker ändå att de i vår närhet har respekterat vårt beslut. Hur tänker du kring socker och barn? Jag har förstått att det är väldigt olika och jag respekterar verkligen att alla gör på sitt sätt.

Det är något speciellt med socker/alkohol över lag när det kommer till sociala sammanhang tycker jag. Jag som länge har kämpat med min vikt får ofta höra ”men en liiiiiten bit bulle kan du väl äta??”, eller ”ett glas vin kan du ju dricka ändå?!”. Jag kan tycka att det är lite tröttsamt att jag inte bara ska kunna säga nej tack utan att jag ofta måste komma med en förklaring till varför jag inte vill dricka alkohol eller äta den där tårtbiten. Är det någon som känner igen sig i det?

elsa_pelsa_busfro

  1. Hanna skriver:

    Vi har en 2åring hemma med diverse matallergier..
    hon får bulla och kaka om vi fikar eller är på kalas, utav den där bullen eller kakan brukar hon ta 1-2 tuggor.. Så det är väl just själva grejen att faktiskt få kaka eller bulla som är wow för henne..
    Lika godis, läste en kommentar nedan om en mamma med typ 6 barn som lockade med godis..
    jag har alltid med godis åt min dotter.. En banan! Det är hennes godis och vad som lockar henne haha..

    hon får tablettask på lördagen för då vill hon ha dodis.. vi är nog inne på 8 veckan med samma ask och nu börjar den ta slut ( De mesta ligger på marken ) asken är rolig att skaka på..

    Jag jobbar med godis, och ser varje vecka föräldrar som säger ”
    -du får välja vaaaad du vill
    – barnet tar de största klubban de ser
    – nej inte den
    -barnet byter hör nej tills de är nere på de minsta minsta mamman eller pappan kan hitta..

    De får mig att få ont i magen, absolut socker är dåligt men de är falska förhoppningar med..
    därför har jag alltid varit stenhård med att mitt barn får välja de den vill ha..
    9/10 barn äter ju ändå inte upp det den får..

    Så idag, dotter fick en jätteklubba.. slickade på den någon gång och slängde den sedan 🙂

  2. Jag blir ledsen att höra på förskolan att min 1,5 åring fick kanelbulle och chokladmjölk…han har inte provat ngn socker än och det va vi hemma ganska överens om…men nu har han gjort det..på föris…utan att vi fick se det..JAG vill se honom när han få prova saker första gången… jag vill ju se om han tycker det är gott med kanelbulle…vet inte, kändes inte allts bra när de sa det på förskola.. Har jag fel? borde inte förskolor ha koll på detta med socker..
    Förstår hur det känns när alla vill ge Elsa lite godis…min släkt är inte Svensk och det va supersvårt att hela tiden ha koll när vi var på besök hos dem, alla vilje ju ge honom ngt sött…
    Tack för din blogg!
    Ledsen mamma -Maria

  3. Linda skriver:

    Jag tycker att det är svårt att tacka nej till alkohol. Precis som du säger så får man ju vanligtvis kommentaren om att ett glas kan du ju ta. Får jag inte den kommentaren så får jag istället: Är du gravid? Tycker att det är skönt att vi inte ens försöker än men det lär ju bli mer jobbigt om vi skulle försöka men inte lyckas. Varför måste vi lägga oss i andra personers matvanor?!

  4. Förstår precis hur du känner. Jag har själv kämpat med vikten i många år och varit med i Vv fram tills att jag blev gravid för 7 ‘månader sen med första barnet. På fikat åt jag banan medan andra värkte i sig pepparkaka efter chokladkaka etc. På fest drack jag dem glas vinen jag kunde dricka för mina sp, sen vad jag nöjd. Men det var ingen som hade förståelse och tyckte jag var töntig som inte kunde ta en bulle till fikar eller dricka två dagar på raken. Dom tyckte att jag kunde njuta av livet någon gång ibland och inte vara så strikt. Och tro mig, det gör jag. Men då väljer jag att äta lite mer sås till den goda söndagssteken istället för att äta 10 pepparkakor. Tycker det är tråkigt att man ska respektera alla andras val hela tiden men när man själv försöker att gå ner så ska man bli motarbetad.

  5. Rebecka skriver:

    Sonen blir 1 nästa vecka och vi ger inget socker. Kommer göra någon slags frukttårta eller kanske pannkakstårta till födelsedagen. Vi kommer försöka hålla honom ”ren” så länge det bara går! Jag menar, hur kan han sakna något han inte vet vad det är?

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..