När trotsen verkar utebli

Jag skriver sällan eller aldrig om Elsa har ett utbrott. Jag kan mer än gärna skriva om mina egna brister och svagheter som förälder, men har valt att inte gå in närmare på Elsas humör eller raserianfall. Faktum är att de är väldigt få. Visst säger hon nej ofta och vägrar klä på sig. Men hittills har Elsa inte gått igenom någon särskild period av trots.

Hon hade några utbrott runt jul som både Ibbe och jag var frustrerade över. Då kunde hon bli vansinnig för minsta lilla och var näst intill otröstlig. Det enda vi kunde göra då var att finnas där för henne och försöka trösta, även om hon mest var arg. Vi har det annars väldigt harmoniskt i vår lilla familj just nu vilket känns skönt. Det kommer säkert komma perioder av trots för Elsa också, men det får vi helt enkelt ta som det kommer. Om det något jag har lärt mig sedan jag blev mamma så är det att allt går i perioder och det allra mesta går ju faktiskt över. Har ni andra med 3-åringar mycket trots hemma?

Idag har det varit full fart sen vi kom hem från förskolan.

Efter att Elsa hade kutat runt och kastat upp sin gosedjurskatt i luften la hon sig i gräset och lyssnade på fåglarna som kvittrade i vårt plommonträd.

Min lilla busråtta. Det är tomt utan Ibbe, men också skönt på ett sätt när allt med Elsa ”hänger på mig”. Det går liksom inte lämna över ansvaret. Jag tror att det är bra för hennes och min relation också, att vi får bara vara hon och jag några dagar.

 

1, 2, 3…kasta! Nu ska jag jobba resten av kvällen. Nattningen tog lång tid idag. Jag var helt säker på att det skulle gå fort, men det blir som bekant nästan aldrig som man har tänkt sig. Jag trodde att jag skulle hinna med massor med jobb idag under dagen, men timmarna har bara flugit förbi och listan över dagens to do är nästan lika lång som när jag vaknade. Kämpa!

  1. Har en snart fyraåring och här har de varit rätt få tillfällen där tålamodet testats…fram till för någon månad sedan. Nu är vi inne i en period där ena minuten är jag världens bästa mamma (hans ord) för att minuten senare vara en slagpåse och skrikmottagare – sedan bästa mamma igen. Detta pågår bara när ingen utomstående är med, så väldigt tydligt att det är gränser som testas med föräldrarna. Arg son då och då men känner också såååå mycket mer kärlekskänslor och omtänksamhet komma hos honom!

  2. Jag försöker tänka att det inte är trots. Utan de testar. Allt är ju faktiskt nytt för barnen. Alla känslor, alla handlingar, alla konsekvenser. Det är inte lätt. Oftast har vi några utbrott per dag hos vår 3-åring. Och oftast beror dom på att hon vill testa något som vi inte tycker är en bra idé. Jag berättar alltid efter jag har varit arg varför jag blev arg och be henne berätta hur hon tyckte. Inte alltid lätt, men det är ju så livet är

  3. Kommer ihåg när vår son va runt 3, tänkte då att de här är inte så jobbig trots! Men herregud, nu är han snart fyra och vi får verkligen veta att vi lever här hemma! Hans lillebror är två och gör bara hyss dagarna i enda! Men va tråkigt och lugnt livet skulle vara utan våra små älsklingar ❤

  4. Skönt att höra att det kan vara lugnt… Jag var två snart 3-åriga döttrar dom testar gränserna dagligen. Det är ofta i sammanhang då vi tex ska borsta tänder, klä på oss och lämna huset. Och oftast sätter sig båda på tvären. Sen yttrar det sig ofta då något tar slut, ett tv-program, en bok, någon som är på besök som åker hem.. Även om vi föräldrar råkar lägga upp yoghurten fel, bre mackan på ett sätt som inte tjejerna har tänkt dig. Då rasar hela världen samman! Som du hör så handlar der om ganska vardagliga situationer och sånt som sker ofta, flera gånger.. så här hemma kämpar vi på kan man säga! Kram & härligt att få följa er vardag!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..