Varför är det så svårt för mig?

 

Det är verkligen dags att ta tag i det där körkortet – igen. Angelica är väl egentligen den som tjatar mest och som vill det mest. Hon är ”trött på att vara taxi”, som hon kallar det. Där tycker vi ganska olika hon och jag, men det är en långdragen och tråkig historia att läsa om så jag skippar att skriva mer om det.

Det är några år sen jag gick en intensivkurs inne i stan. Då bodde jag på södermalm och hade kursen där så alla körlektioner var i och runt stan. Det var läskigt till en början men väldigt lärorikt. Jag vet många som inte gillar att köra i stan, men där känner jag mig ändå rätt trygg tack vare min intensivkurs. Jag jobbade samtidigt som jag gick intensivkursen så jag slarvade med teorin under tiden.

Jag minns inte varför jag inte slutförde allt med uppkörning och teoriprov. Jag kände mig nog aldrig riktigt klar med det och fick ångest av tanken. Jag minns att jag ställde in en körlektion en gång för att jag drabbades av panik. Jag älskade inte de där körlektionerna. Jag skulle vilja ha en körskolelärare som är speciellt utbildad för personer som tycker att det är läskigt/jobbigt/ångestfyllt att ha lektion.

Bil
Jag behöver väl kanske bara komma över den där tröskeln igen och få det gjort. Men den här gången vill jag inte göra det halvdant. Egentligen hade det varit skönt att åka iväg till annan ort och bara fokusera på körkortet i en vecka eller två, men det funkar inte riktigt praktiskt. Angelica tror inte att jag behöver en ny intensivkurs utan tror att det bara behövs en del lektioner och sedan nöta körningen privat. Min vän Miriam har erbjudit sig att vara min handledare vilket känns så fint av henne. Att ge av sin tid är bland det finaste man kan ge en annan människa tycker jag.

Elsa audi
En av anledningarna till att ta det där körkortet är att jag skulle få köra vår nya bil. En annan är att slippa höra tjatet om att jag inte har något körkort. Är det någon av er som har tips på hur man ska släppa ångesten kring bilkörandet? Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men jag blir på riktigt svettig av tanken på att gå till körskolan.

 

  1. Jag känner igen det där såå väl. Jag kände exakt samma för bilskolan. Ångest. Jag har egentligen inget bra tips. Det enda som hjälpte för mig var att tvinga mig själv. Varenda gång. Mitt i allt blev jag gravid också och då kände jag att nu fan ska jag fixa det här och så blev det.
    Lycka till!

  2. Bor i Norrland, så var ”tvungen” att ta körkort vid 18. Hatade att övningsköra och köra bil ända fram till uppkörningen. Sen var det sån frihetskänsla, att köra själv. Visst kan jag fortfarande tycka att vissa situationer är jobbiga, men jag tror helt enkelt att övning är nyckeln.
    Kram!

  3. Maria skriver:

    Jag har haft körkort i 6 år och är inte trygg med körning och då har jag ändå jobbat med att leverera Ferrari. Handlar inte om att jag inte kan köra bil för det kan jag. Jag är livrädd för andra som kör bil då jag inte litar på dem. Jag har blivit påkörd i sidan, påbackad och inkörd i. Mins törsta olycka har som aupair i USA där jag blev påkörd rätt i sidan av en man som körde mot rätt. Sist förta veckan backade en kvinna rätt in i min pappas bil jag satt i. Min sambo var min trygghet och han körde jämt tills han idiotiskt nog blev av med sitt körkort nu i 1 år… det tar tid och kan vara tufft men satsa på lektioner eller kör med din vän skulle jag säga. Alt är att bara ta automatkörkort, är betydligt enklare körning när man aldrig växlar.

    Lycka till!

  4. Caro skriver:

    Heja dig som vill ta körkort! Jag vet hur jävla jobbigt det är med alla som tjatar vilket bara resulterar i ännu mer ångest. Mina bästa tips (efter att ha körkort i lite mer än två månader och drog ut på det i typ 7 år) är att hitta en bra körlärare. Var noga med att du vill få ut så mycket som möjligt av lektionerna, att du vill ha tydliga läxor och förklara hur du vill att hen pratar med dig. Hen har dubbelkommando och huvudansvar, du är bara där för att lära dig <3

    Och superfint att du har en handledare. Jag körde typ nästan varje helg mellan november-maj + varje onsdag kväll. Så det gäller att vännen har tid :)))) OBS: vi fikade, åt asgott och gjorde en rolig grej av varje kör-övning. Men att du verkligen ger det tid. HEJA DIG!

  5. Petra skriver:

    Var tydlig med körskolan om vad du vill. Jag satte mig ner o förklarade för dom att jag vill ta mitt körkort snabbt men är rädd för att jag ”glömmer plugga” teori. Jag kunde göra teorin hemifrån, efter varje körlektion fick jag saker att öva på till nästa gång o på 10 veckor var det klart. Då satt jag med teori minst 1 timme varje kväll o körlärare stämde även av hur teoridelen gick så jag låg i fas! Bara du bestämmer dig så kommer det gå galant:)

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..