Jag drömde att hon dog i min mage

Vilken vidrig mardröm. Fy fabian. Ni vet när mardrömmen är lika tydlig som en film och den bara fortsätter. Inatt drömde jag att jag var gravid i vecka 20 och att det var en liten tjej i min mage. Mitt i allt drog förlossningen igång och jag visste att hon inte skulle gå och rädda. Mardrömmen var så verklig. Den lilla flickan dog i min mage och när jag vaknade var jag helt förstörd. Jag känner mig så ledsen och helt tom. Jag vet att det bara var en mardröm men jag känner mig så ledsen.

Tiden fram till beräknad mens går SÅ långsamt. Långsammare den här gången än alla andra försök innan. Det är väl att jag vill det så mycket också som gör att jag tänker på det hela tiden.

Fc5a2c60 366c 4ea4 86e5 eb21cb360dcf

  1. Tack för en underbar blogg! Din mardröm är min verklighet. Det har nu (i november) gått tio år sedan förlossningen helt oväntat bara drog igång. Jag var då i vecka 21, nästan vecka 22. Händelseförloppet gick snabbt, och ut kom en lite tjej vars liv inte gick att rädda. Hemma väntade en blivande storasyster (då nästan 2 år) som aldrig fick träffa sin lillasyster. Livet går vidare, man lär sig leva vidare i vardagen, men de osynliga ärren varken bleknar eller försvinner. Det visade sig sen senare att orsaken till att förlossningen startade bara så där var att jag hade fått ett förkylningsvirus (cytomegalovirus), som jag inte ens visste om att jag hade, eftersom enda symtomen kan vara trötthet. Och ja, trött var jag ju, men inget jag direkt reagerade över eftersom jag ju jobbade deltid, var gravid och hade en snart 2-åring i huset. Att hålla sin genosmkinliga lilla dotter i famnen och känna det lilla hjärtat som sakta slutar slå är nog den allra värsta mardröm man kan tänka sig. Tyvärr händer det allt för ofta att dessa mardrömmar blir verklighet. Nu har vi sen senare fått både en lillebror och en lillasyster till i huset, men en stol står ändå alltid tom vid vårt köksbord. Min avsikt med kommentaren är inte att skrämmas, utan jag kände bara så igen mig i din dröm så jag kände att jag ville skriva några rader. Jag önskar er det allra största lycka till i bebisfabriken- det kommer att gå vägen snart, det känner jag på mig!

    1. Men fina fina Heidi. Jag beklagar, så otroligt sorgligt. Jag vet inte vad jag ska säga. Skickar bara världens största kram till dig och din familj. Tack för att du delade med dig. Tror det är viktigt att prata om. <3 Massor av kramar

  2. Hej Jessica, fy bubblan för drömmen… Delar med mig lite här. Blev gravid när du och Ibbe gjorde ert första försök. Hoppats varje försök för er – att jag skulle ha nån jag VISSTE var gravid samtidigt sen tidigt 😊 För mig blev det dock ett tråkigt besked vid kub-ultraljudet i tisdags. Inget levande foster längre. Just denna stund håller jag på att ”avsluta” denna graviditet. Deppigt värre men man får tänka att det skedde av naturliga orsaker.

    Heja er!!! 👊🏻🌟

    1. Men Åh Olivia! <3 Fy fan vad tråkigt! Beklagar verkligen. Tänker på dig! Hoppas att du får bli gravid snart igen. Massor av kramar och tack för att du orkar dela med dig! <3

    2. Å Olivia, jag var i precis din situation i juni i år.. Det upptäcktes i vecka 11 på ultraljud att fostret dött i vecka 7, det är smärtsamt även fast man vet att det är pga att det inte var friskt… All styrka till dig framöver, jag hoppas det går bra! Vi är inne i försök 2 efter en lååång process med cytotec och till slut skrapning. Håller än så länge humöret uppe 😘😊

      1. Ja, man är ju inte ensam🧡 Så sant, det är så man måste tänka. Är hoppfull att det avslut gått som det ”ska”. Det verkar så.
        Heja er superdupermycket!👊🏻🌟😘

    3. Jag förlorade också min lilla flicka i vecka 9 men detta upptäcktes inte förrän på ultraljud i vecka 12. Jag blev helt förstörd! Tre månader senare blev jag gravid igen och det blev enäggstvillingar! Sörjer dock fortfarande den lilla flickan jag förlorade. För mig hjälpte det att få reda på varför hon dog vilket gjordes via genetiskt test av fostret. Jag vet inte om ni har den möjligheten i Sverige?

      1. Uscha, beklagar såklart. Så snopet att förlora nåt när känslorna precis börjar blomma. MEN- kul med nya tillskott! Så härligt 🧡
        Möjligtvis privat någonstans men inte hört talas om det. Vad fick ni veta gällande orsak?
        Kram 🌟

  3. Jadu.. detta var är även min mardröm som sattes i verklighet i januari i år. Vi fick avbryta graviditeten då barnet hade avsaknad av flera organ och flera olika missbildningar och jag kan fortfarande inte hitta ord för att beskriva detta fruktansvärda händelseförlopp.. tänker dock att det var ren och skär otur. Den genetiska utredningen visar inte på någon ärftlig faktor, tack och lov. Och som tur är så händer det väldigt sällan, så jag hoppas och tror just att det var en tråkig dröm för dig! Snart plussar du förhoppningsvis och då hoppas vi att hela resan går bra 💗🌸

    1. Jag kan inte ens sätta mig in i den situationen, bara skicka varma kramar och att jag beklagar. Så fint att du väljer att dela med dig, tack för det! <3 Kram Jessica

  4. Önskar så att du är gravid Jessica🙏🏼 Jag och min sambo har försökt i över 2 år och fick beskedet att han lider av azoospermi(finns inga spermier i sädesvätskan) står i kö för en Pesa/tesa undersökning men beräknad kötid är 1 år.. Det är en mardröm att bara gå och vänta..

    Hoppas av hela mitt hjärta att du är gravid nu och att Elsa får bli storasyster💕

    1. Tack fina Carro! Jag hoppas att ni får göra den där undersökningen innan ett år. Otroligt att man ska behöva vänta så länge. <3 Förstår att det är en mardröm att bara vänta. Massor av kramar och tack! <3

  5. Jag förlora mitt andra barn en lite flicka som fick namnet Ella i vecka 38 hon somna in i min mage. Är idag 11 år sen men känns som igår. Jag har haft turen att få 3 fina pojkar efteråt. Sen hade jag Melwin innan på 1 år som blev min räddning att orka fortsätta. Hoppas du blir gravid snart många kramar 4 pojkar och en änglaflicka

    1. Så sorgligt. 🙁 Förstår att den smärtan inte går över. Tack för att du delar med dig! Massor av kramar och tack för att du hoppas för min skull, det betyder massor för mig! <3

  6. Tyvärr hände precis det mig i vintras, fast vi var tvungna att själva avbryta graviditeten på grund av hjärtfel. Vill inte heller skrämmas som någon ovan skrev, men jag bara behövde också få skriva det för det kändes så träffande…, när det hände kände jag mig som ensammast i världen… vi pratar ju inte så ofta om det här 🙁 jag håller mina tummar så så så mycket för att ni plussar nu! Håll gärna tummarna för mig med 🙂 snart ägglossning!! <3

    1. Hej fina, tack för att du delar med dig! Jag känner mig inte skrämd, snarare ödmjuk inför livet. Jag tycker att det är så fint att du delar med dig. Håller alla mina tummar för din ägglossning! Och tack!! <3 <3 Kram J

  7. Vilken hemsk mardröm! Upplevt detta i verkligheten tre gånger faktiskt.. har dock fått lov att avbryta runt vecka 20 med mina pojkar pga avsaknad av njurar och urinvägar. Men nu har vi världens finaste lillasyster i våra armar som är 4 månader. Ungefär tre år efter första avbrytandet fick vi äntligen en frisk liten tjej. Håller alla tummar och tår att du är gravid nu, vet exakt hur det är att längta <3

    1. Fy vad sorgligt. 🙁 Beklagar verkligen. Fint att du delar med dig! Grattis till världens finaste lillasyster. Och tack snälla, betyder massor att du håller tummar och tår. Massor av kramar! <3

  8. Din mardröm vår verklighet. December 2012 föddes vår döda dotter i vecka 19+5. I april 2014 fick vi missfall, vecka 10 och nu har vi äntligen orkat försöka igen så jag är idag i vecka 6+6, behöver jag säga att jag är livrädd? Inbokad för ultraljud nästa veckas torsdag, evigheter tills dess! Lycka till jessica!!

    1. Hej fina du! Jag beklagar och förstår verkligen att du är livrädd. Jag håller alla mina tummar för att allt går vägen den här gången. <3 Massor av kramar och tack! <3 <3 <3

  9. Även jag har genomlevt den mardrömmen du beskriver. Vår dotter fick bara leva till 20 veckor, på rutinultraljudet hade hon plötsligt gått bort. Följande dag föddes hon, men mina tårar rinner än.

  10. Starkt ämne detta men som även Förlossningspodden gjort så är det ett viktigt ämne att lyfta!❤️.. Det är så skönt att veta att man inte är ensam… så det kanske var någon mening med att rubriken kom ut som den gjorde först?

    L och T’s storasyster finns i himlen, deras skyddsängel säger L 💜👼🏼 Vi fick reda på i vecka 19 att hon inte längre levde och det är det värsta vi gått igenom 💔 och att föda henne och se hennes lilla kropp där.. och att lämna henne kvar där på sjukhuset.. 😢 och för vissa var detta bara ett missfall. Men för oss var det vår första dotter 💜

    Men vi vågade igen tack och lov och även om det var kaos med de andra graviditeterna med så är jag så glad att vi vågade och att JAG höll ihop. Även om det brakade efter 😂

    Men jag har tänkt många gånger efter när barnen väl varit hos mig att shit vad man klarar av saker!!? Vad kroppen kan ta dig igenom!? Och att varje barn jag ser, vilka mirakel dom är! Att allt fungerar, att dom andas, att hjärtat slår ❤️
    Tacksamhet 🙏🏼💜

  11. Ville även jag lämna ett meddelande. December 2014 fick vi på rutinultraljudet veta att barnet i magen hade svårartade hjärtfel, vilket ledde till en sen abort i vecka 21.

    Ett halvår senare blev vi gravida igen, så feburari 2016 föddes vår dotter 🙂 nu väntar vi syskon, är i vecka 15 men väntar spänt på besked på rutinultraljudet… men det görs ju så sent, i slutet av oktober. Men bara att vänta:)

    Håller alla tummar för er, snart får ni ett plus på stickan!
    Kramar

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..