Nu får det vara slut med den här skitboken!

I går kväll satt jag med Liam och gjorde läsläxa. Liam går i tvåan nu och i deras klass har de sedan de började skolan haft en läsbok som handlar om Moa och Mille. Det är många gånger jag har reagerat över innehållet i denna bok när Liam och jag suttit och läst tillsammans. Jag har ifrågasatt innehållet om det verkligen är lämpligt men ni vet hur man kan bli, lite handlingsförlamad och lite trög i reaktionen ibland för att man litar så blint på att skolan förser våra barn med bra studiematerial. Men igår tog det priset och jag och Niclas här hemma gick i taket.

I boken som vi läste igår så hade en av barnens pappa hamnat i fängelset för att han hade stulit saker. Stulit saker hade han gjort för han behövde pengar till att köpa narkotika med!!!!!! HALLÅÅÅÅ!!! Är detta lämpligt att skriva om i en bok för 2:a klassare???? Historien fortsätter sedan med att Mille som har astma och som inhalerar med sitt astmaspray blir retad för det och man retar honom att han är knarkare och tar narkotika. Ni förstår så sjukt detta är! Så fortsätter det så här i fler kapitel.

I ett tidigare kapitel har man också kunnat läsa om Mille som är ledsen för att hans föräldrar ska skiljas. Ja, det är väl en bra sak att ta upp då många barn går igenom det. MEN, i läseboken så är mamman jätteledsen för att de ska skiljas för att Milles pappa har lämnat familjen för han har blivit tillsammans med en tjej som heter Lisa som är 26 år gammal och pappan har ljugit för dem. Och detta är bara ett litet lätt urval ur min sons läsbok som de använder i skolan.

Allvarligt! Tycker ni att detta är ämnen som hör hemma i en läsbok för en 2:a?

Självklart tycker jag att man ska ta upp saker i läseböcker om olika problem såsom mobbing, utanförskap, att föräldrar skiljer sig, men det är också viktigt att vara konstruktiv i detta. Ska man ta upp svåra saker tycker jag att man ska göra det på ett pedagogiskt sätt. Man ska heller inte bara ta upp allt som är jobbigt, det är ju faktiskt så att det händer roliga saker när man går i ettan och tvåan med. Men detta har man missat helt i de här böckerna. Det är bara tunga problem hela tiden.

Det vi läste igårkväll var droppen för mig. Både jag och Niclas var så förbannade här hemma. Niclas tyckte att vi skulle kasta och bränna boken på en gång. Nu var vi kanske inte så drastiska tillslut även om det känns som att det är precis vad man vill göra. Men den här boken är helt klart olämplig att ha som läsbok för lågstadiebarn. Den borde faktiskt förbjudas helt att används i skolan då jag tycker att den saknar helt pedagogiskt syfte. Så jag följde med Liam till skolan idag och pratade med läraren om detta nu på morgonen. Och det visade sig då att man inte haft resurser att byta ut den här boken tidigare. Men de som ska börja ettan efter sommaren kommer ha nya läsböcker och slipper Moni Nilssons hemska läsbok om Moa och Mille. Men jag hoppas verkligen att de gör något åt situationen för de som går i ettan och tvåan nu. Jag tycker INTE att de ska få fortsätta att läsa om Moa och Mille. Och hur det ska gå till vet jag inte, men det är verkligen något att ta upp med de andra föräldrarna och gå vidare med på skolan.

/Laila

 

  1. Ewa skriver:

    Vad olika man kan tycka. Vi har också en åtta-åring med samma läsebok. Just läsläxan är en far och son grej i vår familj. (Mamma tar matten :))
    Var tvungen att fråga maken och sonen, men de håller inte alls med i kritiken. De gillar båda boken. Sonen är en riktig bokmal för övrigt.

    Tack för en ”feel god” blogg 🙂

  2. annika skriver:

    Hej!
    Jag har läst din blogg till och från under en tid och tycker det är intressant och kul att läsa om vad du gör och hur din vardag ser ut.
    Jag läste om dina synpunkter ang ”Moa och Mille” och jag blev faktiskt förvånad över att så många helt o hållet höll med i din kritik, ja sågning av denna läsebok!
    Jag håller absolut med alla de som tycker att läsebok är förlegat. Barn ska möta texter som de själva valt och med innehåll som de vill läsa om.Det finns mängder av småböcker och annat material att använda sig av.
    Jag har en andraklass just nu och vi läser Moa och Mille som högläsning. Jag tycker ämnena som de tar upp är relevanta och vi har haft långa och givande diskussioner. Vi har även skrattat och läst om kapitel i boken. Ett favoritkapitel är när Mille och Danne tror jag det var, hade glömt kvar saker i omklädningsrummet och tvingades gå in när de stora tjejerna var där…det var ”skämmigt men ändå spännande”.
    Med detta inlägget vill jag bara säga att Moa och Mille är en bra högläsningsbok som iallafall jag och mina barn gillar. Jag tycker inte innehållet är förfärligt tvärtom tar den upp massor med olika saker som är bra att prata om och fundera kring. Vi läser olika sorters böcker och Moa och Mille har varit en av dem.
    mvh Annika

    .

  3. Bra där Laila! För få föräldrar som reagerar när de tycker något är fel, och oftast ligger problemet hos kommunen det här med ekonomi. Indragningar, inga resurser osv osv. Det tar aldrig slut! skönt det finns folk som reagerar. Kram från en tjej som jobbar inom barnomsorgen

  4. Cattis skriver:

    Hahaha underbart att läsa din kommentar, min son går också i tvåan (på Lidingö) läser samma bok! Jag reagerade också på att barnen redan vid tidig ålder får ta del av ”Norén” – så sköööönt att jag inte är ensam om att tycka att boken är hemsk!

  5. Linda skriver:

    Min son har också exakt den boken i skolan. Håller med er fullt ut. Alla kapitel i boken är inte lämpliga för barn på lågstadiet. Vi har också protesterat, men tyvärr till ingen nytta.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..