Ibland känner jag mig oerhört tacksam för att jag har möjligheten att njuta av sex. Det är nästan något som man tar för givet. Men det kunde ha varit annorlunda. Det finns de som inte är lika lyckligt lottade. Hur är sexlivet för någon med en funktionsnedsättning och vilka hinder innebär det i förhållande till onani och sex?

Det kunde ha varit jag

En anledning till att jag tänkt mycket kring detta är att en bekant till mig var med om en olycka i 20 års åldern med förlamning som följd. Det resulterade i ett liv i rullstol. För några år sedan var jag nära att vara med om en liknande olycka, som jag tack och lov lyckades undvika. Men händelsen har ofta fått mig att tänka på hur det hade varit att leva med en svårare funktionsnedsättning.

Ett ämne som intresserat mig

Visst har jag haft mina problem och mentala spärrar som jag kanske upplevt som ett handikapp. Det gör ju att jag i viss mån kan relatera till att vilja ha njutbart sex men inte kunna. Att viljan finns men kroppen inte styr rätt. Det känns ändå som att jag är långt ifrån att veta hur det att leva med en svårare funktionsnedsättning och att pga det vara funktionshindrad. Men då detta område intresserat mig så har jag ändå försökt ta reda på lite mer om det. Jag har bl a diskuterat det med en av mina läsare som skrev till mig och undrade om just detta ämne. Detta då han själv är funktionshindrad och tycker det är svårt att hitta någon att ha sex/vara ihop med p g a sina funktionsnedsättningar.

Ett grundläggande behov som är tabu

Att ha en svår fysisk funktionsnedsättning som på ett eller annat sätt är ett hinder för sex eller till och med onani måste vara ofattbart jobbigt. Sex är ju ett fundamentalt behov även om behovet är olika starkt hos alla. Att vara funktionshindrad är ju också ett ganska vitt begrepp. Man kan ju vara det på så många olika sätt och i olika grader.

Finns de som försöker hjälpa

Jag har sett en väldigt intressant föreläsning med arbetsterapeuten Stefan Balogh, som även är utbildad sexolog. Han har specialiserat sig på att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att kunna ha sex eller onanera på egen hand. Han kommer bl a med ideér på hjälpmedel som t ex kan hjälpa till att styra snoppen rätt om man har okontrollerade rörelser i handen. Han jobbar även med positionering för att t ex möjliggöra en ställning som kanske är den enda där personen faktiskt kan få till en sexuell aktivitet. Han löser alltså inte erektionsproblem utan fixar till förutsättningarna för att kunna ha sex.

Gjorde mig varm i hjärtat

Att höra föreläsningen med Stefan gjorde mig verkligen varm i hjärtat. Han tänker så rätt och ser verkligen sex för vad det är. Ett grundläggande behov eller i det närmaste en rättighet i livets lek. Han pratade om personer som kunnat lägga av med starka smärtmediciner efter att de blivit sexuellt aktiva igen. Och om personer som aldrig kunnat onanera p g a att handen inte styr rätt, men som med rätt hjälpmedel och tips klarat detta.

Enorm tacksamhet

Tacksamheten från dessa personer måste vara enorm, även om kanske inte alla vågar uttrycka detta. Han har också haft kurser för funktionshindrade där de fått ta upp sina sexuella dilemman. Som de sedan fysiskt försökt visa/testa olika förslag till lösningar på. Det kunde vara en tanke på en lyftsele som någon kunde hänga i över en rullstol, eller en viss ställning med uppbyggt stöd omkring de som skulle ha sex. Alla hade såklart kläder på sig vid kurstillfället och det kunde kanske kallats för ”testa positioneringsidéer i praktiken”.

Men de som inte kan ändå?

En tanke jag haft, och ännu mer tänkte efter att jag lyssnat på denna arbetsterapeut, är hur det blir för de personer där man inte kan lösa/hjälpa till med problemet? I en intervju med arbetsterapeut Stefan kom en fråga om prostitution, som han inte ville gå in på mer än att han inte förespråkade det. Men vad gör man då för de stackarna som inte kan få till det på egen hand?

Borde ingå sex i vårdutbildningar

I ett samhälle där man kan lägga moralen helt på hyllan och mer se sex som det grundbehov det är så skulle sexundervisning mer utbrett finnas på vårdyrkenas utbildningar. För som det är nu vågar väldigt få i vården fråga om patienters sexliv. Alla, eller de flesta i alla fall, har ju ett behov av att onanera eller ha sex. Att då inte fråga om patientens sexliv när man pratar om allmäntillståndet och dennes vardag är ju egentligen väldigt konstigt.

I en drömvärld

I min drömvärld skulle en tjänst finnas, precis som en massagetjänst finns, där en med funktionsnedsättning fick hjälp av någon annans händer att få komma/få beröring av könet. Nästan som en smärtlindrande behandling eller som en behandling för välmående där kunden är helt passiv. Något liknande har de tydligen i vissa kommuner i Holland där de betalar ut bidrag så att handikappade kan köpa sexuella tjänster av ”sexsamariter”. Men i dagens Sverige skulle det kallas för prostitution och det är olagligt att köpa denna tjänst. Tänk att behöva känna sig olaglig om man ville ha beröring eller få komma för att man inte kan själv. Man kan ju aldrig be en anhörig om något sådant. Det hade ju anses helt sjukt om man gjorde det. Att tvingas avstå eller behöva använda prostitution känns som två ytterligheter. Jag hade känt mig förnedrad om jag var funktionshindrad och inte kunde få ha någon sexuell aktivitet.

Se sex som ett grundläggande behov

För att summera så känns det som vi är tillbaka på ruta ett, tabut kring sex i samhället. Alla gör det, men få pratar om det…och har man en så pass stor funktionsnedsättning att t ex armarna inte fungerar ja då är det kört om man inte har en partner. Bara för att ingen vågar prata om det. Det är rätt sorgligt tycker jag. Så jag önskar att samhället en dag kan erkänna sex som det grundläggande behov det är.

Läs också:


Ange din emejl och tryck på ”SKICKA” så får du mejl när det finns nåt nytt.



  1. Celine skriver:

    Jättebra att arbetsterapeuten inriktade sig på sexuella hjälpmedel. Det behövs nog, och kanske vore det bra om det skulle finnas någon man kan remitteras till för att få hjälp med detta, med någon som är van att prata om sex. Jag tror dessutom att vården behöver bli bättre på att prata om sex, tex vid olika sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandling som misstänks påverka lust och funktion.

    Att utföra sexuella handlingar inom vården är däremot väldigt komplicerat och det tror jag inte på. Sex är inte som andra saker.

    Om man skulle erbjuda hjälp med sex i vården , kan jag bara se att det gäller dem som inte kan onanera, och jag tror inte sex är så ”enkelt” att någon anställd bara kommer och tillfredsäller det behovet. Sex är ju så mycket mer. Den som behöver hjälp måste ju oftast få rätt känsla, bli upphetsad och då måste ju den som säljer den sexuella handlingen ge av sig själv på ett sätt som känns väldigt främmande. Jag tror inte det funkar så ofta att bara erbjuda en ”hjälpande hand”

    Jag är egentligen inte emot att någon som vill sälja sex, gör det, och då är det ju inget fel att någon köper heller. Oavsett handikapp eller inte. Problemet är att det är för många som inte mår bara av att sälja sex, och vissa mår riktigt dåligt av det.

    Jag håller dock med om att det skulle vara jättejobbigt att inte kunna tillfredställa sig själv. När det gäller annan närhet blir det helt fel att personer med olika handikapp, ses som oförmögna att få kärlek och närhet. Om de får bidrag för sex och närhet bekräftar man också att de är extra ointressanta att röra vid och det blir ju helt fel…

    1. Liw skriver:

      Ja det är inget lätt ämne. Det är svårt i flera aspekter när man tänker hjälp till de som inte kan få till det själva. Att skapa lust för den man behandlar blir ju känsligt och något man tex inte behöver tänka på under en vanlig massage. Det komplicerar ju det hela. Isf skulle det vara 30 min pill med könet som gavs. Inget krav på utlösning, stånd eller så…

  2. Karo skriver:

    Hej, intressant inlägg, men jag rekommenderar dig att läsa på lite om de olika begreppen och vad de innebär.

    1. Liw skriver:

      Tack. Vilka begrepp menar du?

      1. Karo skriver:

        Funktionshinder, handikappad, du använder inte begreppen korrekt när du skriver om dem i din blogg. Det kan vara kränkande för den det berör. Du skriver tex att om man är så pass funktionshindrad så att inte armarna fungerar, det är mer korrekt att skriva att pga funktionsnedsättning…..
        Funktionshinder är begränsningen som det innebär för en funktionsnedsättning i relation till omgivningen och inte personen.
        Tack.

        1. Liw skriver:

          Vad bra att du beskriver mina ordmissar. Ja en funktionsnedsättning har man ju, att tex inte kunna använda sin arm. Och det innebär ju ett funktionshinder i personens vardag.
          Korrigerat inlägget 😉👍

  3. Sandra skriver:

    Detta ämne är något vi pratat om på mitt boende inom LSS, oftast är de som ligger på en lägre nivå mer kunniga inom onani, de har ingen tabu utan känner sig fram själva. De som ligger på en högre nivå (tjejer framförallt) har mer spärrar och har svårare för detta, det förstår inte att sex är något skönt utan för dem gör det bara ont.

    1. Liw skriver:

      Intressant. På en lägre nivå styr väl driften mer och de funderar inte lika mycket på varför, hur det ”ska” vara osv.
      Bra att ni pratar om det! 👍

  4. Olga skriver:

    Viktigt och inte särskilt omtalat ämne du tar upp (precis som vanligt). Det borde tas fram utbildningsmaterial eller göras dokumentärer kring detta eftersom jag misstänker att det är tabu idag. Jag blir alltid lika varm om hjärtat när jag ser att en funktionshindrad person har ett förhållande och därmed förmodligen ett sexliv, men så är det nog inte för många

    1. Liw skriver:

      Ja en dokumentär hade varit väldigt intressant! Jag blir också varm i hjärtat när jag ser oväntad eller omaka kärlek eller kärlek mellan fysiskt eller mentalt nedsatta personer. Då är den som vackrast, kärleken.

  5. Amanda skriver:

    Det är en väldigt viktig fråga för precis som du ska ju en med funktionshinder kunna få njutning sexuellt. Vi människor mår ju bra av det. Och jag tycker det är så synd att det är en sån tabu runt sex, att man inte kan prata om det utan att skämmas. Hoppas det blir bättre med det i framtiden 🙂

    1. Liw skriver:

      Det hoppas jag med. Ja sexbehovet minskar nog inte bara för att man är funktionshindrad. Iaf inte behovet av att få beröring och av att få njuta och ge njutning.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..