Efter att ha genomgått 3 vaginala förlossningar så har såklart underlivet fått ta lite stryk. Och jag har väl varit lite orolig över mina förlossningsskador och om jag gått och blivit slapp i underlivet. För två år sedan gick jag så till en gynläkare för att kolla min status ”down there”. Domen löd att det var ganska slappt och risk för framfall därav. Det var bara att träna knipet sa han och samtidigt låta kroppen få ta tiden till återhämtning efter senaste förlossningen.

Blev orolig av läkarbedömningen

Jag blev lite nedstämd av bedömningen och rädd av orden ”risk för framfall”. Jag visste väl dock att jag inte hade det. För jag hade aldrig känt mig konstigt okontrollerad därnere…och jag kände inte heller att jag tappat strukturen. Men ändå var jag ju inte helt utan besvär. Och det är ju ett minst sagt känsligt område på många olika sätt.

Behövs motivation för knipträning

Nu har jag ju kört knipövningar mer eller mindre kontinuerligt sedan min sista förlossning. Ofta passar jag på att använda knipkulor när jag står i duschen. Jag vet ju också hur bra det är att aktivt knipa med egen kraft, men just denna träning är lätt att hoppa över.

Min knipträning består av två delar, stå/gå med knipkulor och att ligga eller sitta och knipträna aktivt själv. Det är det sista som är svårast för mig att komma ihåg och motiveras att göra. Det slarvas väldigt lätt. Men har man ordentlig motivation blir det så mycket lättare har jag fått erfara.

Trekantsäventyr är bästa moroten

Nu har det snart gått ett halvår sedan vi på allvar började planera för att busa till det och testa en trekant min man och jag. Finns det någon bättre morot för att göra magövningar och knipövningar än det faktum att en främmande man ska se en naken eller att man ska ha sex med en ny människa. Nej kan jag säga. I alla fall inte för mig. Jag har veckorna/månaden innan dessa båda äventyr legat i hårdträning och kniptränat både en, tre och tio gånger om dagen kan jag säga. Hjärnan har varit inställd på att optimera tajtheten.

Mycket starkare idag

Och jag känner mig idag, till skillnad från för 6 månader sedan, betydligt starkare mellan benen. Det är inte samma som innan jag fick barn (kan nog aldrig bli) men jag är i alla fall på rätt väg. 😉

För ett år sedan om jag satte mig på huk på morgonen utan att ha kissat på länge, fanns det stor risk att jag läckte. Det sker aldrig längre vilket är fantastiskt tryggt och ett kvitto på mer kontroll. Jag hade aldrig klarat att träna knipet regelbundet utan en morot. Vem kan egentligen lyckas utan en riktigt bra morot? Vad moroten än må vara. 😉

Förlossningarnas påverkan

Jag tror inte jag på något sätt är extra trång jämfört med andra kvinnor som fött barn. Men kanske lite mer tränad sista halvåret, i alla fall i perioder. I perioder med mer träning känner jag mig mer tajt/aktiverad vid samlag och orgasmförmågan är större än annars. Min man menar att det inte förändrat sig speciellt mycket jämfört med innan vi fick barn. Men han har känt efter varje förlossning att det varit tydligt slappare närmsta tiden efter.

Slapp i underlivet är en fasa

Det är känsligt det där med hur tajt en kvinna är, ja eller hur slapp, eller hur ”normal” man är där nere. Att känna sig slapp i underlivet är nog en jämförbar känsla med osäkerheten som män känner kring deras snoppstorlek. I alla fall om jag ska tala för mig själv. Detta tänk kom efter jag fick mitt första barn. Innan dess hade jag inte reflekterat speciellt mycket över det. Jag hade väl då helt enkelt aldrig haft någon anledning att fundera över hur tajt eller slapp jag var. Idag är det något som jag däremot är väldigt medveten om på gott och ont.

Kan fisting verkligen vara bra?

En situation där denna oron gjort sig till känna är i samband med att vi har testat fisting. Som jag beskrivit tidigare så var det en alldeles fantastisk känsla att känna sig helt uppfylld där nere. Men samtidigt gav det ju också en del dåligt samvete och lite ångest kring om det faktiskt skulle göra mig slapp i underlivet. Min man har dock försäkrat mig om att jag snarare blivit tajtare av det. Inte minst direkt efter konstigt nog. Eller så är det kanske bara hans upphetsning över det hela som gjort att han tyckt sig känna mer då.

Men även när jag läst om andras erfarenheter kring fisting så verkar slutsatsen vara att det hjälper till att träna musklerna i underlivet och därmed snarare gör att man blir mindre slapp. Oavsett så är det ändå något som jag drar mig för att utöva i någon större utsträckning, just pga en gnagande oro om att bli slapp i underlivet.

Knip for life

Jag kommer aldrig kunna leva utan knipet i mitt liv, men jag har accepterat det och försöker istället se det magiska med knipandet. När man känner sig ”vältränad” så är det tydligt att träningen ger bra effekt och uppskattas. Både av mig själv och min man. 🙂

Läs också:


Ange din emejl och tryck på ”SKICKA” så får du mejl när det finns nåt nytt.



  1. Jenny skriver:

    Åh.. jag är sämst på knipövningar!!
    Har fött tre barn vaginalt och två med kejsarsnitt.
    Känner mig rätt så stark i muskelaturen men vet att det är även i förebyggande syfte… träna musklerna inför att man blir äldre när allt blir mindre elastiskt osv.

    Ska bättra mig… (så säger jag alltid så fort någon påminner om kniiiiiiiip… sen glömmer jag det igen… haha)

    ha en fin kväll,

    Kniiiiiiiiip

    1. Liw skriver:

      Haha precis så var det med mig också, mer eller mindre, innan vi började med vårat äventyr ☺️
      Jag känner mig så mkt starkare nu än tidigare..så det ger verkligen effekt 👍

  2. sandra skriver:

    Men what, blev helt orolig nu hahaha
    Får boka en tid så en gyn får kolla hur min fiffi mår oxå nu haha

    1. Liw skriver:

      Haha. Ja det var en väldigt bra morot för att börja träna, faktiskt ☺️

  3. Katja skriver:

    Åh jag är så uuuusel på att komma ihåg att göra de där jäkla knipövningarna😱🙈

    1. Liw skriver:

      Det är ju så lätt hänt 🤪

  4. Johanna skriver:

    Jag gör mycket knipövningar ! Har gjort de sen efter varje förlossning jätte mycket 🙂 ! Verkligen inget jag ” glömde bort ” 🙂

    1. Liw skriver:

      Så bra! 👍 Tyvärr är det ju ett livslångt tränande som jag ibland tycker är surt att ha över sig och ibland känns det bara så tacksamt att man kan göra ngt åt en del av problemen. Så blandade känslor tycker jag..😆

  5. Åh, jag är typ redan orolig för det där trots att jag varken har barn eller är gravid.. Haha.

    1. Liw skriver:

      Så kände jag med. Det har alltid känts viktigt för mig att kunna röra mig obehindrat och inte läcka…och att sexet ska fungera. Så jag tänkte också på det innan jag ens var i närheten av att få barn, men jag kniptränade dock inte på den tiden.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..