Att göra det ändå

Vi bestämde oss för att göra om hallen. Och med oss menar jag jag.

Jag bestämde oss för att göra om hallen eftersom vi skulle bli en till. Hallen är opraktisk och anpassad för två barn.

Jag ritade hallmöblerna och pappa byggde dem, sedan fick Joachim dem i födelsedagspresent tio dagar efter det att vi flyttat in i huset(avd. Hur du får igenom dina önskemål och ändå har cred i tryggt förvar)

Detta är över sju år sedan.

”Hur ska vi få plats med fyra barnoveraller på de där två konstnärliga krokarna som vi köpte på slottet?” argumenterade jag med Joachim.

Och så beställde jag skjutdörrar som går hela vägen upp till taket.

Och nu. Det blir ju inga fler overaller.

Men jag tänker inte ringa och avbeställa måttbeställda skjutdörrar. Jag vägrar. Tänk om de säger nej. Och så börjar jag gråta eftersom vi inte behöver dem längre och snälla kan ni inte göra ett undantag.

Nej, dörrarna är beställda, snickare är bokad, tapeterna är färdiga att hämtas.

Vi ska ha den nya hallen. Jag får väl köpa en jefligt tjock dunjacka i vinter.

Idag ringde snickaren Kalle, hallen är klar.

Jag ska göra den snygg. Jag ska piffa den. Och jag ska njuta av den.

Ja, det ska jag.

  1. Misan skriver:

    Vem vet, det kanske blir flera overaller ändå så småningom? Om inte så kan jag försäkra dig att tre tonåringars utrustningar i form av kängor, massor av skor och olika jackor, också behöver plats.

  2. m skriver:

    Nej, inte dunjacka. Dun är aldrig okej vare sig det kommer från levande eller döda fåglar. Men rätt att ändå fullfölja projektet att göra om i hallen. Kram

  3. Ewa skriver:

    Gör du om hallen piggar upp med lite nytt. Vem vet kanske det fjärde barnet dyker upp vad det lider.Midsommarkramar

  4. Anna skriver:

    Åh, det kommer fler overaller Malin!

  5. Mia skriver:

    Vem vet det kanske kommer ett fjärde barn?

Comments are closed.

LOADING..