Glädje för stunden

Sedan mars har Joachim pendlat till platsen där vägen tar slut.

Han har åkt tidigt och kommit hem sent. Varje helg har jag varit ensam.

Det har varit jobbigt i ordets jefligaste bemärkelse.

Och den 24 maj blev det ännu jobbigare.

Och trögt har det gått.

Joachim har suttit bänkad och spelat B-lagsmatcher. Det har gått väldigt bra i B-lagsmatcherna förvisso men ingen kör 35 mil varje dag för att spela matcher som inte betyder något för någon. Men ingen blir heller garanterad att spela i A-laget när man skriver på ett kontrakt med en klubb. Sådant är fotbollslivet.

Så fick Joachim äntligen chansen som högerback i onsdags mot Syrianska. Och Mjällby förlorade.

Och idag spelade han mittback, hans rätta position.

Jag gick bort till Strandvallen och spanade genom stängslet. Jag såg 2-0 och jag såg 2-1. Jag gick hem.

KAN NI INTE SNÄLLA BARA VINNA DENNA JÄVLA MATCH FÖR HELVETE. SNÄLLA BARA DENNA.

Och de vann. Jag hörde från altanen vid stugan. Jag började gråta.

Det har varit så jobbigt och jag är så trött.

Glädje för stunden.

  1. sandra skriver:

    @ gulsvart tjejHade det inte varit bättre om malin hade fått säga det själv? Det är bra att man stöttar och förstår men man måste inte basunera ut allt bara för att man vet hur det ligger till .. herregud ..

  2. Anna skriver:

    Hej! Jag undrar om du ska fortsätta ha två bloggar eller ska en av dem fasas ut?

  3. Kärlek, Malin. Från andra sidan cyberspace.

  4. Jossan skriver:

    Hej…det där är min oro. Min sambo är fotbollstränare och letar just nu nytt jobb….vad händer om han får jobb typ 35 mil härifrån??? Just nu bor vi nära alla nära och kära. Jag är ensam fast ändå inte, jag har ett så stort nätverk runt omkring mig….Det är min skräck att få lov att flytta…vill inte, barnen går i skolan här, jag stortrivs på jobbet, med grannarna och med stan.Hur har du fixat alla flytter, för jag antar att du har fått flytta några gånger?

  5. Karin skriver:

    Malin, jag var på den matchen(med killen naturligtvis) Ägnade merparten av tiden åt att spana efter dig, men konstaterade efter ett tag att om du hade varit där så hade du nog suttit…och det gjorde inte jag. Men! Varje gång din kille rörde bollen, skrek jag: ”det är Fotbollfruns kille!!!”

Comments are closed.

LOADING..