Här är jag

En vanlig morgon med Lasses fot i synen. Han nöjer sig heller inte med att bara placera foten i min ögonhåla, han liksom trampar sig småtimmarna fram som en liten energisk kvinna på en syfabrik.

Det är jätteskönt.

Men hämnden är ljuv en stund senare då jag lyfter honom från sin pappas varma kudde och trycker ner honom i lekvänliga kläder och placerar honom på hallmattan.

Som vanligt har vi skrikit och gapat på de stora barnen att KLÄ PÅ SIG och SKYNDA DÅ och ÄR DU PÅ TOALETTEN IGEN DET HINNER DU INTE och NU ÄR KLOCKAN TVÅ MINUTER I ÅTTA SPRING.

Joachim tror att bara vi har det så här. Han tror att något är fel. Jag misstänker att alla har det så här.

Jag misstänker att inga normala barn klär på sig under disciplinerad tystnad och går i skolan i tid utan att någon hetsar dem med rösten högst upp på lungspetsarna.

Hur har ni det i er hall på morgnarna?

Hur gör ni?

Hur gör djur?

  1. Cecilia skriver:

    I morse klädde min fyraåring på sig snabbare än ett depåstopp i F1 innan hon ställde sig och hojtade till lillebrorsan ”Skynda, skynda, vi har BRÅTTOM!” medan hon viftade agiterat med armarna i en perfekt imitation av mig. Synd bara att det är sportlov och att vi inte hade den minsta brådska, men det är bara att hoppas att hon är lika driven nästa vecka!

  2. annalu skriver:

    Mannen far på jobbet före sju (stackaren) barnen stiger upp sju och gör sig i ordning, vid åtta går de till skolan och då stiger jag upp, om jag orkar… ;)

  3. Åsa skriver:

    Min man och jag tar ut hundarna och matar dom innan vi åker vid 5.30-6.00. Ungarna ( 11 åring och 9 åring) ställer klockan på 7.00, väcker lillebror ( 6 år) går upp klär på sig kläder vi la fram kvällen innan, äter smörgås vi gjorde iordning kvällen innan borstar tänderna (de stora hjälper lillen)och tar sin väska som vi packade kvällen innan med diverse gymnastikklader mm för att sedan åka iväg till skolan med taxi. Helt själva varje morgon. Någon gång ringer en av de stora för att någon tjafsar men då tar vi en diskussion på kvällen när vi kommer hem och sedan brukar det vara löst. Tror det är bra att de får klara sig själva, lär sig passa klockan själva, gå upp med väckarklocka och planera redan kvällen innan osv. Har iofs fem barn och de mindre har fått ta ansvar tidigare men vi har inget tjafs i hallen iaf!! Och de har inte missat taxin en ända morgon hittills trots att diverse oförutsedda saker dykt upp på morgonen som hundar som kräkts, lillebror har kissat i sängen, hittar inte dörrnyckeln……det löser vi på telefon! Dom är så duktiga och det gör att både min man och jag kan hämta tidigt på kvällen alltså vinner alla på detta!!! Till saken hör att de stora som är tjejer slåss som hund och katt nästan varje kväll men då vi inte är hemma och de måste ta ansvar så hjälps de åt och bråkar aldrig på morgonen, så jag tror det är bra för dom oxå!!! Kram och lycka till! Tror du kan styra upp dina mornar genom att inte tjata, kan dom klockan är det bara att gå ett visst klockslag och ta med sig ungarna hur långt de än kommit, utan att ätit, borstat/plattat håret, fixat med kläderna osv. Borsta tänderna är ju ett måste, men inget av det andra egentligen. Tror inte det dröjer många dagar för att dom skall lära sig att det gäller att ta eget ansvar med tiden och sätta lite fart för att hinna, vad tror du?? Man ( alltså tillsammans med barnen) måste nog styra upp en del kvällen innan men tror man tjänar på det på morgonen. Åsa

  4. Kickan skriver:

    Tack Isa och Erika, för att ni visar att man INTE behöver ha det som många beskrivit på morgonen. Blir lite illa berörd faktiskt, om alla verkligen startar dagarna med stress och vrålanden. Vad gör sådana morgnar med barnen resten av dagen? Har fem barn och har alltid gått upp TIDIGT för att slippa stressa. Ätit frukost i lugn och ro och låtit alla ta ansvar efter sin förmåga. Det funkar faktiskt!!!

  5. Ja, så har alla det. Och då genar vi ändå med att låta barnen äta mackor framför bolibompa, och det har jag inte ens dåligt samvete för, inte så mycket i alla fall. Mitt mål med morgonen är inte att inte tjata eller skrika, utan att försöka göra det utan att blir arg. Jag är ju själv kass på att gå upp och komma i ordning i tid, så hur ska mina barn kunna?

Comments are closed.

LOADING..