Texter och känslor

Jag skrev en krönika igår. Den var ju givetvis inte på allvar. Men oj vad det inte nådde fram till alla läsare, förlåt proffscyklister.

”Då kvinnor befinner sig mellan 40 och 50 år är det mer en regel än undantag att de vänder sin ilska mot mäns motionsforms-utövning när kvinnan upptäcker att sjätte växeln saknas på sin egna menscykeln”

Svar: Säger du det? Men jag är 36. Dessutom är min mens TIOVÄXLAD.

Det har VRÅLAT in mejl i inkorgen. Jag är en horunge och idiot och dum i huvudet och mordisk och psyksjuk och allt däremellan.


Jaja, så kan det gå.

Hejhej från oss, vi har det bra ändå!

  1. Linn skriver:

    Malin, det var en jätterolig krönika. När jag läste den fnissade jag så att jag nästan kissade i trosan, även fast jag själv älskar att cykla snabbt i fula cykelbyxor, både inomhus och utomhus.

    Och ni som i detta kommentarsfält undrar ”vilka grupper vi kan skämta om i aftonbladet” eller tycker att det vore ”kul” att skoja till det lite om våldtäkt mot kvinnor eller att köra på tiggare utanför matbutiken, herregud, hur smaklös kan man vara egentligen? Det är en jäkla skillnad på skämta om utsatta människor, jämfört med att skämta om cyklande medelåldersgubbar.

  2. Calle skriver:

    Okej, jag kan inte hålla mig längre. Under förra veckan dök
    olika inlägg upp i mitt Facebook-flöde angående din krönika i Aftonbladet. Blogginlägg,
    Tweets, kommentarer etc. Jag är inte den som vanligtvis ger mig in i
    diskussioner, men detta kan jag bara inte låta passera.

    Några av svaren som dykt upp:
    https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10155694694020234

    http://www.cyclingplus.se/anton-persson/svar-till-malin-wollin/

    http://www.bicycling.se/blogs/redaktionen/vi-cyklar-inte-ifran-vi-cyklar.htm

    http://cykligare.blogspot.se/2015/07/malin-wollin.html

    http://www.brovell.se/traning/malin-wollin-maste-ni-cykla-ihjal-alla-kanslor/

    Du börjar med att dela ut lite diagnoser till alla som
    cyklar, jag läser mellan raderna ”impotens” och ”depression”. För det är väl
    egentligen det som du tänker med ”Ingen av de här människorna har ett sexliv.”
    och ”Livsleda i 70-kilosklassen”, eller? Jag har inget av dem men cyklar ändå,
    ibland i tighta kläder. Jag är rätt övertygad om att du har fel. Men okej, vi
    låtsas för en stund att du har rätt. Alla som cyklar är impotenta och deprimerade,
    är det så farligt då om vi kan må bättre av att cykla, oavsett om byxorna
    sitter tight eller inte? Hyffsat billig behandling isåfall, åtminståne för
    skattebetalarna. Men ÄNDÅ så känner du att du skulle kunna tänka dig att köra
    på en av dessa cyklister med både ångest och halvstång, delvis för att du
    tycker att personens byxor är fula. Fast just det, du försökte ju bara göra dig
    lite lustig över de som du just gav en diagnos. Hur ynkligt är inte det? Och
    att du dessutom väljer utnyttja din kanal i form av Aftonbladet för att
    förmedla detta för omvärlden, gör dig till en väldigt liten människa.

    Du tycker att cykling är töntigt, helt okej, du behöver inte
    cykla. Jag däremot tycker att bloggande ”supermorsor” som skall visa världen hur
    man bakar cupcakes, rostar müsli och tar spegel-selfies, är töntigt på riktigt.
    Om jag möter dig och din perfekta familj på någon smal skogsstig, så kommer jag
    däremot INTE försöka köra över er med min mountainbike. Oavsett hur ful jag
    tycker din jacka är. Jag kommer sakta in och säga hej, även om jag vet att du eventuellt kommer visa ett långfinger tillbaka.

    Jag lyckas inte förstå dit hat mot cyklister, hade du tyckt
    det var bättre om de satt i varsin bil istället? Det finns en anledning varför
    man gärna håller ut en bit på vägbanan när man cyklar, och DU är den
    anledningen. Jag vill inte att du kör om mig samtidigt som du får möte, vilket
    du förmodligen gör om jag håller mig långt ut till höger. Jag vill att du
    väntar tills det är fritt och kör om precis som det vore en annan bil. Stick ut
    och cykla på en landsväg utan vägren så kommer du att förstå.

    Och så det här med motionslopp, jag skummade igenom din Instagram-feed
    och mitt bland alla selfies och nyinköpta kläder, tyckte mig skymta en badmössa
    med ett startnummer på. Kalmar Kanalsimning 2013 med startnummer 232, hur
    kändes det att genomföra ett motionslopp. Hur var det att förbereda sig i form
    av träning, mat, utrustning etc? Hur kändes det att gå i mål och känna att du
    genomfört något som du kanske laddat för, kanske i flera månader tillbaka? Helt
    tokigt kan det ju knappast ha varit eftersom du fyllde ditt Instagram-konto med
    både filmer och bilder (hur tänkte du förresten när du tog på dig en ”tight
    våtdräkt”?). Kanske sugen på att köra igen, även om slutmålet inte är OS?
    Varför kan du inte unna andra att ställa upp i motionslopp och träna inför dem?

    Se nu till så att dina barn håller sig borta från cyklar (och
    andra träningsredskap), tänker att det blir jobbigt för dig om de tycker det är
    kul och fortsätter med i vuxen ålder.

    Jag och ovan nämnda bloggare skulle nog vara väldigt glada
    över någon form av svar från din sida. Mer än ”Hejhej från oss, vi har det bra
    ändå!”.

  3. Lite sent på det… Men vill bara säga att det faktiskt inte bara är medelålders män som cyklar på vägarna. Mina barn som är i nedre tonåren är tävlingscyklister och är ofta ute på vägarna och cyklar. Jag blir rädd när jag läser din krönika. Rädd för att du eller någon annan hetsig bilist ska försöka pricka dem med din kofångare. Jag förstår att du skämtar, att du vill göra dig lustig, göra några lätta poäng, få uppmärksamhet. Men så himla kul var det faktiskt inte…..

  4. ”Det är så många cyklister och löpare på vägarna att jag får
    hamster­hjärta. Och hälften av gångerna kan jag inte bestämma mig för om
    jag ska hålla ut eller försöka pricka dem med min kofångare.”

    ”Jaja, så kan det gå.

    Hejhej från oss, vi har det bra ändå!”

    Men flickan (Malin Blom) som blev PRICKAD av en kofångare har legat medvetslös på sjukhus i 1 månad nu, hon har det inte så bra.

    Jag hoppas du kan ta till dig kritiken och förstå varför folk tar illa upp av din krönika. Ibland får man bara svälja sin stolthet och be om ursäkt. Just denna gång bör du fatktiskt be om ursäkt!

    http://www.expressen.se/nyheter/pakorda-malin-blom-har-vaknat-ur-koman/

  5. Välförtjänt kritik till största del, gissar jag, även om okvädningsorden är opassande. Att du reagerar som du gör visar bara att du saknar förmåga att se det du skriver och gör ur ett kritiskt perspektiv.

Comments are closed.

LOADING..