OSCARSKLÄNNINGAR!

Först kan ni läsa vad modefolket säger. Sedan kan ni läsa vad jag tycker.

Varje år överväger jag att sitta uppe och titta på alla vackra klänningar och sedan gå och lägga mig. I år är jag tacksam att jag återigen lät bli. Fy vilket trist och dåligt år. Det är inte ett mellanår, det är ett pissår.

Cate vann med händerna i fickorna i obefintlig konkurrens.

Jag älskar Rachel, jag älskar grönt och jag älskar halterneck. Men jag menar, om det här är galans näst snyggaste klänning, vad ska då komma på tredje plats?

Den här. Otroligt snyggt och annorlunda val av Amy. Modellen, färgerna, mönstret, den nya hårfärgen.

Fantastiskt roligt för Alicia och alla filmälskare att hon gick hela vägen och vann en Oscar. Coolare kan ingen vara.
Men klänningen. Aftonbladets Nina Campioni gav klänningen en fyra, Expressens Emma Danielsson gav den en femma.
En femma?
Jag tycker om gult, men det här är fult gult.
Balongfåll? BALLONGFÅLL?

Det här är så fult att det inte är klokt. Och ändå är det bara galans fjärde fulaste klänning.

Vad är det för fel på Hedi Klum? Efter ett långt yrkesliv i modebranschen, efter TOLV ÅR som programledare för ett designprogram, så är hon fortfarande helt befriad från all känsla av stil.
Jag börjar undra om det är ett konstprojekt. Snart kommer Hedi ut och avslöjar att allt bara har varit ett skämt. ”Jag vet egentligen hur man klär sig snyggt” säger Hedi sedan i en exklusiv intervju med Oprah.

Kate Kate Kate. En av världens bästa skådespelare, en av världens vackraste kvinnor. Smart, rolig, härlig. Men har hon hittat klänningen hos Heidi Klum?

Cate Blanchett - Oscars 2016

Det här är så hemskt att änglarna gråter.
Det ser ut som det första dåliga projektet av en sextonårig estetelev. Modellen är ful, daterad och tråkig. Passformen är åt helvete och färgen, eller färgen förresten? Polsk vardag heter nyansen.

  1. Elle skriver:

    Jag jobbar med kommunikation och pedagogik och jag har full koll på hur vi påverkas av intryck från omgivningen, det är lite av mitt expertområde. Men tack för lektionen. Jag tycker ändå att det var roligt och harmlöst men jag är med på att vara överens om att vi inte är överens.

  2. JMC skriver:

    Elle: Jag tycker jag var tydlig när jag skrev ”I rest my case”, men en sista kommentar i en tråd som blivit en höna av en fjäder:

    Jag förstår ert perspektiv. Malin skrev en lättsam text om Oscarsklänningar och valde att illustrera med ett skämt som förstods av vissa och missförstods av vissa (inte bara av mig).

    Mitt perspektiv: Jag missförstod skämtet och när jag väl förstod det kopplade jag på teorier som jag använder i mitt arbete som beskriver hur vår diskursiva praktik påverkar hur vi ser på andra människor (socialkonstruktionism). Med andra ord: hur vi pratar om andra människor påverkar oss också på ett omedvetet plan hur vi ser på desamma. Det spelar ingen roll om något ter sig harmlöst. Utifrån hur Polen har porträtterats bara i denna tråd kan man utläsa att:
    – Polen är ett grått och trist land
    – Det är fortfarande inte är ett fritt land

    Enligt dessa teorier försöker man se alternativa ”sanningar”. Om man hade uttryckt sig på ett annat sätt hade Polen likaväl ha kunnat porträtteras som ett land med vacker natur, som har frigjort sig från kommunismen och precis som andra demokratiska länder ibland gör sämre val (jfr: Sverigedemokraterna i Sverige, Donald Trump i USA).

    Just detta var min poäng: det är inte speciellt roligt för mina barn att växa upp i en verklighet där dessa stereotypa antaganden automatiskt kopplas på så fort de berättar att de härstammar från Polen. Det är inget konstigare än att vi klassificerar och dömer andra människor utifrån kön, ålder, sexuell läggning, klass etc. Vi gör det omedvetet och hur vi använder vårt språk förstärker dessa klassificeringar. Och då spelar det egentligen ingen roll om vi gör det när vi diskuterar klänningar eller i andra sammanhang, även om jag håller med om att detta kan framstå som ett tramsigt exempel.

    Jag vill avsluta med att det är intressant att detta tagit så stora proportioner när jag i 95% av fallen har lovordat Malin för det hon skriver. Den enda gången jag kritiserat henne var när hon kallade en kompositör för ASSHOLE på Twitter, när han hade rätt juridiskt sett och de personer hon tog parti för dessutom pudlade därefter. Jag ser inte detta fall som någon kritik ens. Jag ville bara framföra att även små oskyldiga skämt kan få konsekvenser på ett omedvetet plan.

    Jag hoppas att vi kan lämna detta nu med slutsatsen att vi kan vara överens om att vi inte är överens i denna fråga.

  3. Elle skriver:

    JMC Varför ska jag ”åtgärda”? Jag läste skämtet, fattade precis och tyckte att det var roligt. Men vet du – så fantastiskt är det att jag faktiskt klarar av att BÅDE tycka det var ett roligt skämt OCH inse att just de bilderna jag sett förmodligen är väldigt långt från nyanserade. Vad menar du? Jag borde genast ha googlat Polen just för att jag förstod skämtet och tyckte det var roligt? Kul vardag man skulle få då. Jag är faktiskt själv rätt känslig när det skämtas på människors bekostnad, tycker att det är måttligt kul med sexistiska och rasistiska skämt rätt ofta. Men skämt som syftar på bilder vi fått oss matade genom årtionden? Du är i din fulla rätt att inte tycka det var roligt. Du är även i din fulla rätt att uttrycka det. Men jag utnyttjar min rätt att tycka att det är rätt onödigt och småsint.

  4. JMC skriver:

    För att åtminstone få fakta rätt: Polen blev ett fritt land på 1980-talet. Regeringen är utsedd genom fria parlamentariska val. Att majoriteten sedan har gjort ett mindre klokt val är det föga jag kan göra något åt just nu, men är egentligen inget konstigare än att Sverigedemokraterna var några futtiga procentenheter från att vara Sveriges största parti i opinionsmätningar i slutet av förra året. Obegripligt, men det är fakta. Det du inte heller väljer att nämna i sammanhanget är att många protesterar mot den nya regeringen i Polen just nu, d v s det förekommer fria demonstrationer och det är långt ifrån alla som står för dessa idéer. Jag kommer heller aldrig att försvara dem.

    Jag tror ingen i Sverige kommer att förstå hur det är för ett folk att tillhöra ett land som ständigt blir porträtterade i dålig dager utomlands. Det är som min vän från Iran som gjort det till sin mission att visa att det finns något bortom diktaturen. Hon försvarar aldrig det iranska styret och kommer aldrig att så göra, men ställer sig frågande till varför människorna, kulturen och naturen ska förringas och stämplas för att de råkar befinna sig där de gör. Det finns något mer bakom rubrikerna och vi behöver slå hål på sociala konstruktioner, inte förstärka dem.

    Eftersom jag lever i en demokrati har jag valt att stå upp för något jag tycker är viktigt och min poäng är att vi inte behöver slå på länder som redan ligger nere för räkning. Om det är roligare att driva med ett grått Polen än vår egen förortsbetong, gör då det. Luften är fri och jag kan inte hindra någon från att göra det. Men jag har rätt att framföra min åsikt. I rest my case.

  5. JMC skriver:

    Det var ju lätt åtgärdat. Bara att googla på Polen och välja bilder så finns det en miljard bilder som visar något annat. Men som sagt, det är inte mina tår som är ömma. Jag är van vid att svara på (dumma!) frågor om Polen sedan jag träffade min polske man (vilket är länge sedan), där topp ett bland dessa är just ”är det inte grått i Polen”? Det må vara lite tröttsamt att ständigt bemöta dessa fördomar, men jag tycker det är mest trist för mina barn, som följaktligen är halv-polska, att i princip aldrig och då menar jag ALDRIG, få höra något positivt uttalas om deras andra hemland. Så det må vara ett skämt och ingen big deal, men när man har hört hundratals varianter på samma skämt så blir det lättare att hålla sig för skratt. Så därför tar jag striden – för deras skull.

    1. Du ”tog striden för dina barns skull.”
      Okej.
      Kanske är det ändå lite viktigare att du engagerar dig i vad som händer i Polen just nu.
      ”Efter höstens val i Polen har den nya regeringen drivit igenom omfattande förändringar vad gäller konstitutionsdomstolen, de statliga medierna och den offentliga förvaltningen.”
      Låt oss hoppas på ett fritt Polen där man fortsatt har rätt att granska och publicera och tycka.
      Ett Polen där man, precis som i Sverige, har möjlighet att driva med polsk vardag när man recenserar oscarsklänningar.

Comments are closed.

LOADING..