Dejt med Gustav

Fridolin och jag går way back. Självklart ska vi ses när han är i stan.

När vi klev in på Café Oas ropade någon ”Hej Gustav!” från ett av borden.

”Vad är oddsen?” undrade Gustav och kramade om sina känningar.

Ganska stora, mer eller mindre enorma, är chanserna att man springer på en miljöpartist på ett ekologiskt fairtrade-café.

Tänkte jag för mig själv. 

I nittioåtta fall av hundra väljer jag bilder där jag ser bra ut- min blogg, mitt fejs.

Men titta så kärvänligt Gustav tittar på Gosse, åh så mycket kärlek han väcker!

Andra tankar kring den här bilden:

  1. Gustav gillade sin rawfoodbakelse med smak av blåbär.
  2. Gustav har skrivit en bok om sin morfar, jag har skrivit en bok om Rakels farmor. Så kan det gå.
  3. Som den miljöpartist han är så använder han sitt mobilfodral tills det är uppluckrat i små pudermolekyler.
  4. Gosses veck i nacken. När jag trodde att jag inte kunde älska honom mer osv.
  5. Gustav dricker sitt kaffe svart. Människor som blaskar med mjölk borde inte få bli ministrar.

Nu ska jag laga svamprisotto som Joachim och jag ska äta framför På spåret. Till efterrätt har vi en påse lösgodis.
Och så är helgen i gång, så att säga.

Och på måndag har jag något roligt att berätta.

  1. Jag tänkte att det här var ett tillfälle så gott som något att kommentera boken om Rakels farmor. Jag älskar boken om Rakels farmor. Det är en underbar bok. Tack Malin för att du är så bra på att skriva böcker! Skriv gärna fler om du får lust.
    /Sarah

Comments are closed.

LOADING..