Tack och hej

Jag har inget att säga. Absolut ingenting. Så jag slutar nu.

Hej då och god jul!

P.S. På Instagram heter jag ninnischulman (fyndigt va?). Kanske ses vi där. D.S.

  1. Ibland får man känslan av att förlagen tvingar sina författare att blogga inför bokutgivning… För övrigt har jag full förståelse för att man inte behöver ytterligare ett stressmoment i sitt liv.

  2. Trist, men det var inte helt oväntat. Ta hand om dig och familjen och fokusera på fler böcker (hoppas jag)

Comments are closed.

LOADING..

Fyra år gammal i en sjukhussäng

image

Är fortfarande omtumlad efter gårdagskvällen i Gustavsfors bygdegård. Förutom att den gamla gymnastiksalen var proppfull med folk (Ernst Losjö var dock inte där) och jag hade den absolut längsta signeringskön hittills, så lång att böckerna tog slut någonstans halvvägs fick jag som avslutning en påhälsning från det förflutna.

”Är inte det här du?” frågade en kvinna som dröjt sig kvar och visade upp ett gammalt foto.

Och visst är det det. Fyra år gammal.

Det visade sig att vi legat samtidigt på Sahlgrenska i Göteborg och blivit opererade av samma ryggspecialist.

Nog är jag mig ganska lik trots att några år har gått.

image

  1. Har nu läst slut ”svara om du hör mig” och kan konstatera att dina kriminalromaner blir bara bättre och bättre.Så bra ser fram emot din nästa kriminalroman!

Comments are closed.

LOADING..

Tillbaka till Stålvallaskolan

image

Tänk om jag hade vetat 1983 att jag trettio år senare skulle stå där i fyrans klassrum och berätta om mina tre böcker.
Så mycket lättare att stå ut det hade varit.
Men det kunde jag så klart inte en aning om.

Inte hade jag kunnat drömma om att väggmålningen utanför skulle finnas kvar heller. Eller att matsalen skulle kännas mindre men lukta exakt likadant.

Eller att en gammal klasskamrat skulle finnas på plats för att hälsa på sin son just den här dagen.
Det absurda i det.

Livet är märkligt.

image

image

image

image

image

LOADING..

Skolbesök

I morgon förmiddag ska jag till min gamla grundskola, Stålvallaskolan i Lesjöfors, och prata med fyra klasser i låg- och mellanstadiet.
Mina känslor inför detta återseende är mycket blandade.

Återkommer med rapport.

LOADING..

Till skogs på hästryggen

image

Den här helgen gör jag Värmland igen. I går var det bokmässa i Karlstad, men i dag var jag ledig och passade på att rida på Kalvbergsåsens islandshästar i Munkfors.
Så här glad och nöjd kan man bara bli efter en två timmar lång skogstur i regn.
Efteråt dracks det glögg och signerades böcker.

image

En underbar dag.
Så fort jag får möjlighet ska jag tillbaka.

LOADING..

Några tankar om 5:2

Den är säkert bra. Vad vet jag om det.

Men det är något med dagens dieter som jag inte blir riktigt klok på. När det gäller LCHF är formuleringen ”hur mycket man vill” vanligt förekommande. Och ”aldrig hungrig”. Inom 5:2 hör man hela tiden ”men de andra dagarna får man äta precis som vanligt”.

Mina tankar går så här. Lider man av stor övervikt tror jag att man har en och annan vana i vardagen som kanske bör korrigeras lite. Att äta minimalt två dagar i veckan leder givetvis till att man går ner i vikt, men själva grundproblemet blir ju inte löst för det, vilket troligtvis blir tydligt när man börjar äta ”som vanligt” alla dagar igen. För det gör nog de flesta förr eller senare.

En annan tanke. Jag har ingen lust att åka med en busschaufför som inte ätit på en hel dag. Inte skulle jag vilja bli opererad av en läkare som är vrålhungrig heller. Fast det kanske bara är jag som blir yr i huvudet och på dåligt humör om jag inte äter.

Av rent nostalgiska skäl äter vi på mormors och morfars gamla 50-talsporslin här hemma. Tallrikarna är så små att många gäster kommenterar saken. Något har definitivt hänt med både portioner, förpackningar och kakstorlekar de senaste decennierna. Barn som knappt kan gå stultar numera omkring i affärerna med hinkar fulla av lösgodis i händerna.

Ja, jag vet inte. Är lösningen verkligen att leva på smör och bacon resten av livet? Eller svälta sig fasta var tredje dag? Att försöka hitta en balans mellan rolig motion, nyttigheter och härliga godsaker tror jag är en vettigare lösning, men det tar så klart längre tid.

Här är förresten skillnaden på en ny tallrik från IKEA och en tallrik av äldre modell.

  1. Hej Ninni!
    Din familj äter på likadana tallrikar från Gefle porslin som min familj :-) Så fint! Ärvde en så gott som komplett servis efter min kära farmor.
    Lisa

  2. Jag håller med Anne-Lie, du är nog inte riktigt påläst om vad LCHF egentligen innebär. Konstigt med tanke på att det faktiskt finns massor av korrekt information ute nu.

    Jag har ätit LCHF-kost i 2,5 år och jag har aldrig ätit så gott. Bacon äter jag max 1-2 gånger i månaden. Jag har alltid älskat grönsaker men aldrig ätit så mycket som jag gör nu eftersom jag substituerar ris, pasta och rotfrukter med kål i olika former, sallader etc. Samtidigt får jag i mig mycket mer vitaminer och mineraler än de som fyller buken med ris, pasta och rotfrukter.

    Resultatet är att jag har gått ner 10 kg som alla satt runt magen (inte ett bra ställe när man som jag har högt blodtryck i släkten), inte en enda IBS-attack sedan jag började med kosten (DET är plågsamt kan jag berätta), ingen uppsvälld mage, inga gaser, bättre hy, inga förkylningar. Fördelarna är måååånga. Dessutom slipper jag gå och småäta hela tiden eftersom blodsockret är stabilt och jag helt enkelt inte är hungrig. Nu äter jag 2-3 gånger om dagen och mindre portioner eftersom fett mättar bättre och längre. EFTER att jag gått ner mina ohälsosamma kilon (inte medan jag gick ner) ökade jag mina gymbesök från 3-4 gånger i veckan när jag var kolhydratsberoende till 7-8 gånger i veckan för att jag har fått så otroligt mycket energi. Jag har alltid tränat och högintensivt men aldrig gått ned ett enda gram genom träning, min (och många andras) kropp fungerar inte på det sättet. Om världen går under kommer det att bli jag och kackerlackorna kvar för min kropp har en fantastisk förmåga att lagra fett. Det var däremot orsaken till att jag fick bulimi som tjugoåring. Jag motionerade som en galning och åt ”hälsosamt” dvs. lite fett och fullkorn men inget hände på vågen och jag blev desperat och kände mig misslyckad (uppenbarligen var jag lat och hade dålig karaktär, det är ju enda orsaken till att man inte går ner i vikt av motion eller hur?!). Varför fungerade inte mantrat ”ät mindre och motionera mer” på mig? Att spy upp maten fungerar kan jag däremot berätta. Jag gick ner 20 kg på ett halvår. Efter nästan två år på den ”dieten” lyckades jag ta mig ur den själv … jag ville helt enkelt inte tappa mina tänder.

    Jag vill bara säga, jag är sååååå förbannad över att LCHF inte fanns för 20 år sedan, tänk vad mycket roligare saker som jag hade kunnat sätta min tid och mina tankar på istället för att fundera på att gå ner i vikt och varför jag inte gjorde det trots att jag följde rådet att ”äta mindre och springa mer” till punkt och pricka. DÄRFÖR blir jag extremt besviken och förbannad när man fortfarande hör sådant struntprat; jag är varken lat, storätare eller dum, men det finns inte en formel som fungerar för alla, isåfall skulle vi väl alla vara lika feta eller smala och reagera exakt på samma sätt på vad vi stoppar i sig.

    Dessutom, kolhydrater göder cancerceller och om min kost hjälper till att hålla den helvetessjukdomen borta, vi har ju alla sovande cancerceller i kroppen som bara väntar på att få börja dela sig, så är det ett skäl om något att hålla kolhydraterna på minimal nivå. Jag har inget intresse av att mata dem.

  3. BRA! Äntligen det där om tallrikar. Jag har med flit letat upp mindre mattallrikar. Och det känns rätt. Jag njuter mer av maten faktiskt och tar aldrig om. Balans är ordet. Och att dra ner på socker, laktos o vitt mjöl. Nån diet kan jag aldrig tänka mig behövs. Alls.
    Kram fr sö Dalsland.

  4. Det är lite trist när du skriver ”leva på smör och bacon” och spär på den myten för det är det väl ingen LCHF:are som gör, det är medias påhitt. 5:2 är riktigt trams, det håller jag med om, räkna kalorier är så 80-tal :) när jag ändå skriver för en gångs skull så har jag ett önskemål, blogga mera!

    1. Anne-Lie: nej tyvärr är det inte ”medias påhitt” att lchf-are lever på smör och bacon. Jag har en fd god vän, fd klasskamrat, fd facebook-kompis som blev så urförbannad på mig att han tog bort mig från FB när jag kommenterade de matbilder han lagt upp: ORGIER i stekt falukorv, stekt bacon och stekt ägg. Visst har han gått ner i vikt, senast ca 20 kg, men HUR ser han ut på insidan…?

      1. Din kompis ser säkert hur bra ut på insidan som helst eftersom det är kolhydrater som orsakar inflammationer i kroppen som leder till proppar och hjärtsjukdomar, inte fett. Sedan behöver man kanske inte hårdsteka all mat utan man kan laga en massa rätter i ugn, men ofta är det kvinnorna som är fantasirika i köket, inte män. Trots det tror jag nog att han förlängt sitt liv med flera år genom att ge kolhydraterna korgen.

Comments are closed.

LOADING..

Folk dör som flugor…

… här i trakten. I alla fall i mina böcker.
Men om ni törs så kom gärna.

image

  1. Läste ut ”Svara om du…” för några dagar sedan. SÅ BRA! Tack för (hittills) tre suveränt spännande böcker, ser fram emot fler (vill ju veta hur livet far fram med Petra, Magdalena, Christer…)!
    I övrigt så önskar jag (också) att du bloggade lite oftare, alt skriver lite längre inlägg:)
    Hälsningar från en trött, ensamstående småbarnsmamma som är lycklig över att hitta böcker som får mina ögon att vara öppna längre än till kl 20 om kvällarna…

Comments are closed.

LOADING..

Mest ljug

Man kan fråga sig varför jag inte bloggar mer. Det kan man verkligen.
Svaret är väl att det mesta ändå är ljug. Mer eller mindre.

Här är i alla fall dagens mat. Rödspätta med pestofyllning.
Tjoho.

image

LOADING..

Döden

image

Visst är det fint med blommor.
Men snittblommor gör mig lite uppgiven. Det kan ju bara bli sämre.
Ett frö kan man så och vattna och se växa. En stickling kan bli en klätterväxt som blommar och tar plats.
En blomstetkvast kan man försöka hålla vid liv några dagar, men det enda den kan är att dö.
Meningslösheten med det.

LOADING..

Vilken pangkväll

image

Efter några dagar i en stuga i skogen utan varken telefon eller uppkoppling var det dags att showa lite igen.
I kväll var det Bokens dag i Vänersborg. Mycket trevligt.

LOADING..

Tillbaka på brottsplatsen

image

När jag kom in i Uvanå …

image

… körde ner mot slaktboden och såg hela jaktlaget samlat igen blev jag så rörd att jag fick tårar i ögonen och gåshud över hela armarna.

image

Som att komma hem.

image

Andreas och jaktledaren Raino.

image

Och här är några av mina sköna passkamrater från i fjol.
Nästa år kommer jag tillbaka igen, banne mig. Det är värt att frysa ute på nåt hygge för att få lyssna på alla skrönor och anekdoter runt brasan.
Värmländsk berättartradition när den är som allra bäst.

LOADING..

DN:s Lotta Olsson tipsar

image

  1. Läste precis klart din senaste bok och är lite ledsen att den redan är slut. Du skriver så trollbindande och spännande. Hade svårt att lägga den ifrån mig. Längtar redan efter nästa…

Comments are closed.

LOADING..

På väg till jaktlaget i Uvanå

image

Med bilen full av böcker, öl och smörgåstårta.

LOADING..

Packar igen

image

I morgon är det dags att fara iväg igen. Först besök hos ”mitt” jaktlag i Uvanå där jag var med och jagade i fjol.
Onsdag kväll blir det bokprat på biblioteket i Filipstad.
Däremellan boende i hyrd stuga i skogen, ridning på islandshäst och tystnad.
Mitt behov av stillhet håller i sig.

LOADING..

Liten promenad i Visby

image

Har haft två skrivarveckor här. 2009 och 2010. Båda i oktober.
Att komma hit i dag kändes som att komma hem.

image

image

image

LOADING..

Visby i morgon

Bokens dag i Visby. Funderar på kläder, skor. Men det går inget vidare.

Känner mig mest så här.

LOADING..

Tingen som försvinner

Ganska ofta tänker jag på sakerna som är på väg att försvinna från vår vardag.

Vykorten. De tjocka, handskrivna breven. Fotoalbumen. CD-skivorna. Dagböckerna. Almenackorna. DVD-filmerna.

Tingen som en gång gick att ta i och lukta på är på väg att helt sugas in i våra mobiltelefoner och datorer. Saknar dem orimligt mycket redan.

  1. Hej, har följt dig länge men aldrig kommenterat. Känns lite skumt på nåt vis, vi känner ju inte varandra. Jag är också en bakåtsträvare, har mobil från tidigt 2000-tal (jag kan ta emot sms men inte mms). Men jag har också alltid frimärken i plånkan och skriver med fina färger i min hälsokalender. Och det bästa av allt är min vykortslåda där jag har en uppsjö av roliga kort som sänds till vänner och bekanta när de som minst anar det men kanske som mest behöver det. Min sambo säger att det är dags för mig att släppa taget och gå vidare, komma in i matchen. Men jag gillar ju att stå här och titta på. Tror jag går på min magkänsla åtminstone några år till. Tack för en oerhört fin och mänsklig blogg. Ha en fin dag! Hälsningar Maria

Comments are closed.

LOADING..

Sonen har skapat

image

Sonen har broderat i slöjden.
Vår (för detta) hamster Pinglan.

LOADING..

Den tysta dagen

Lite träning, lite hämtmat, lite brasa, lite film, lite glass. Mysbyxor och huvtröja och tacksamhet för gråregnet utanför fönstret.

Visst var det trevligt i Karlstad i tisdags också. Och på biblioteket i Vålberg i går var ju folk så söta att jag ville äta upp allihop.

Men i dag som, som sagt, är det tyst.

Här är en sen bild från en hotellbar med Carl Johan Vallgren, Stefan Einhorn och Thomas Engström.

 

LOADING..

Trött

image

Trött på att le. Trött på att höra min egen röst.
I dag säger jag inte ett ord. Dricker te och tittar på löv bara.

LOADING..

Hemma i Lesjöfors

image

Blev ganska överväldigad över bokintresset på Lesjöfors museum i går. Signerade och signerade. Tack alla ni som kom.

image

Fick en söt present också.

image

Sedan blev det smörgåstårtskalas.

image

I dag har det varit lugnare. Först lite mer signering vid köksbordet.

image

Sedan tog jag en ensam, tyst långpromenad. 7,5 kilometer i vackra höstfärger.

image

I eftermiddags åkte jag med mor och far till Karlstad och råkade hamna mitt i ett fyndparadis. Här är ett av kapen, en sorts hyllning till farmor Svea.

LOADING..

Lilla bokpratarturnén

När barnen kollar på kylskåpskalendern (som aldrig är speciellt full i vanliga fall) kallar de det för turné. Det kanske är att ta i. Men de närmaste veckorna ska jag ut och prata på lite olika ställen. Kom gärna och säg hej.

5 oktober (i morgon!) kl. 13.30: Lesjöfors Museum.

8 oktober kl. 19.30: Akademibokhandeln i Karlstad. (Bilden.)

9 oktober kl. 18.15: Vålbergs bibliotek.

16 oktober: Bokens dag i Visby.

23 oktober kl. 18.30: Filipstads bibliotek.

24 oktober: Bokens dag i Vänersborg.

27 oktober: Bokens dag i Katrineholm.

2 november: Värmlands bokmässa i Karlstad.

5 november: Biblioteket i Jakobsberg.

6 november: Biblioteket i Sundbyberg.

9 november: Bokens dag i Värmamo.

11 november: Biblioteket i Skedsmo, Norge.

 

  1. Lilla? LILLA?!

    Å, Stefan. Och Martin. Och du. Ni kommer att ha så kul, och ge besökarna nåt speciellt!

    /Amanda

Comments are closed.

LOADING..

Smurfdag i dag

image

Definitivt smurfdag.

LOADING..