Hej, jag heter Ninni och jag är introvert

Kanske är du också det utan att veta om det – eller våga erkänna det.

De senaste dagarna har jag läst ”Intovert – den tysta revolutionen” av Linus Jonkman och det har varit som att dra upp en rullgardin. En massa ”egenheter” som jag länge försökt att bekämpa hos mig själv är tydligen bara helt normala känslor för en introvert person. Ta bara det här om våren som jag skrev om för ett par veckor sedan. Att ha svårt för sol är typiskt för introverta personer eftersom vi trivs så bra i vår egen värld och vill styra över vår egen tid. Och vackert väder kräver en massa saker av oss.

”Vi förväntas slå handvolter ut genom fönstret och fånga en strandplats så fort solen tittar fram. /…/ Därför har jag dragit en lättnades suck när himlen varit grå”, skriver Jonkman.

Boken tar också upp det här med ”att vara social”. Att vara social, har jag nu lärt mig, är ingen egenskap utan ett behov. En introvert person kan vara minst lika trevlig och smidig i sociala sammanhang som en extrovert pajas, men när vi själv får välja föredrar vi lugn och ro. En introvert talar exempelvis hellre länge med några få och avskyr kallprat. Mingel upplevs därför som mycket utmattande.

Mitt favoritsätt att umgås – lunch, fika eller middag med en eller ett par människor som jag tycker om – är typiskt för en introvert.

Vi lever i en tid som hyllar det extroverta beteendet. Vi ska vara utåtriktade, tycka om att resa och umgås med okända människor. Vi ska sitta i öppna kontorslandskap, prata högt i mobil och framhäva på anställningsintervjuer att vi älskar att ha många bollar i luften. De som bryter av mot detta (vilket faktiskt är ungefär en fjärdedel av alla människor) anses som konstiga kufar.

Därför gör många sitt yttersta för att låtsas vara extroverta för att passa in i normen och lyckas ofta förhållandevis bra. I alla fall så länge det är nödvändigt. Och med en enorm trötthet som följd.

Introvert eller extrovert handlar i grunden om en enda fråga:

Skulle du hellre

… vara helt själv vartenda ögonblick i två veckor eller

… ha bekanta omkring dig vartenda ögonblick i två veckor?

För mig är svaret busenkelt. Medan motsatsen ter sig som en ren mardröm.

Längst bak i boken finns ett test med fler nyanserade frågeställningar. Resultatet går från -57 (mycket stark extroversion) till + 57 (mycket stark introversion). I mitten av skalan finns ambivalent. Mitt resultat blev +43.

Bokens författare uppmanar introverta att våga komma ut, att erkänna sin sanna personlighet. Genom att göra det blir det lättare både för andra och en själv att förstå ens styrkor och svagheter i en värld full av gaphalsar.

Så det gör jag nu. Jag är introvert.

  1. Lärorikt och intressant! Det är mycket som man inte riktigt vet om sig själv. Just för att man är fullt upptagen med att spela alla dessa roller som samhället prakar på oss. Frivilligt eller inte, spelar vi alla dessa roller som en överlevnadsstrategi och inte att vi konsekvent lever ett liv i ärlighet. Introverta personer för mig är ärliga personer som inte vill anpassa sig till vilka regler som helst, bara därför att alla andra ”apar” efter(ursäkta utrycket)!

  2. Jag blir glad över att läsa ditt inlägg. Även jag har sedan en tid tillbaka mer och mer kommit att erkänna att jag är en introvert personlighetstyp. Förvisso har jag varit medveten om det länge, men utan att kunna sätta ord på det.

  3. Tack för detta fina och värmande omdöme om min bok. Det skänker mig en massa tillfredställelse att andra kan känna igen sig. Vi är många fler än vad vi tror. Efter att ha sett hur min inbox förändrats sedan boken kom ut är jag helt övertygad om detta. =)

  4. Jag stämmer verkligen in på beskrivningen av en introvert person till 100 %. Den boken måste jag läsa!

  5. Är så himla glad över att läsa ditt inlägg. Har för inte så länge sedan själv insett och accepterat att jag är en introvert person. Det är en väldigt skön insikt, som jag dessutom är väldigt stolt över. Har i många år försökt vara en person som jag absolut inte är- bara för att det ju är sådan man ska vara. -Öppen och utåtriktad, med många bollar i luften som du skrev. Tar så enormt mycket energi att försöka vara en person man innerst inne inte är, och det blir dessutom väldigt, väldigt fel. Jag lämnar med glädje över platsen i centrum till någon som hellre vill stå där!

  6. Hej, jag behöver inte göra något test för att veta att jag ligger på plussidan, men har svårt att avgöra hur långt. Behöver inte heller testa min man för att veta att han ligger på minussidan och förmodligen ganska långt ner. Konstigt? nej, perfekt. Han tillgodoser sina extroverta behov genom att umgås med sina vänner vilket ger mig ypperligt med tid att avnjuta min introvertet i stillhet, precis som jag vill ha det.

  7. Själv är jag HSP. Liknande och lätt att blanda ihop men där kände jag igen mig mer än i introvert. Kan vara bra att kolla upp också om man söker svar…

  8. Herregud! Det är ju jag i ett nötskal!! Biblioteket ska uppsökas på lunchrasten, det här får jag inte missa! Tack för tipset och ha en fin dag!

  9. Men vilket bra boktips! Den här ska jag läsa, känner igen mig i mycket av det du skriver i inlägget.

Comments are closed.

LOADING..