Podcasten Ofiltrerat: Zeina Mourtada

ptfiaofiltrerat
ptfia
I veckans avsnitt av min podcast Ofiltrerat möter jag kvinnan bakom framgångssagan ”Zeinas kitchen”, Zeina Mourtada. Efter att ha tackat nej till alla poddförfrågningar så valde hon att göra poddpremiär i Ofiltrerat och vilket avsnitt det blev. Vi pratar om hur hennes liv förändrats i och med att hon blivit en framgångsrik offentlig person, hur hon innan kände sig som ”elefanten i rummet” då folk inte visste hur de skulle bemöta henne. Hon berättar om hur sorgen efter hennes mammas plötsliga bortgång gjorde henne sängliggande och vad som fick henne att kliva upp igen – en berättelse som gjorde oss båda tårögda. Vi pratar rasism, respekt, hat, rädsla och livet.

Det och mycket mer i veckans avsnitt av podcasten Ofiltrerat. Lyssna direkt här nedan eller där poddar finns!

”Det är nästan inte bra för ens ego när man går runt och får så mycket kärlek hela tiden. Man får nypa sig själv, och tro på att det verkligen händer. Mitt liv är verkligen helt annorlunda. Det är sån skillnad.”

”Det var tydligen det värsta jag kunde gjort. Jag fick dödshot. Det var fruktansvärt, jag fick dödshot. På riktigt alltså dödshot och kommentarer om att jag har förstört den svenska kuluren, jag är respektlös, jag är äcklig. Jag fick så mycket hot. Det var så hemskt. Jag var så chockad. Jag var bara, men gud vad är det här.”

”Det var första gången på riktigt jag kände att min kropp sa ifrån på ett sätt som jag inte känner igen. Jag har aldrig känt mig så fysiskt utmattad. Jag kan jobba konstant, jag kan jobba i flera timmar. Folk som jobbar med mig brukar säga att jag är som en maskin. Jag tröttnar inte. Men det här, den gången, jag har aldrig känt det fysiskt. Som en depression. Jag var så förstörd. Jag orkade ingenting. Jag orkade inte äta. Jag var så ledsen.”

”När man går igenom en sån sorg, så letar man efter hopp att komma tillbaka. Och när hon säger så ”mamma du måste gå upp”. Där kände jag, jag måste upp. Jag måste upp på riktigt. Så jag bestämde mig, jag måste upp. Jag kan inte ligga här. Hon förtjänar att jag går upp. Det var så konstigt, de orden ”mamma gå upp” det var en avgörande stund i en sorg. Där jag bara kände, nej jag ska upp. Och det var så, nu går du upp Zeina. Jag har förlorat min mamma och det är det värsta jag gått igenom men jag måste upp.”

  1. Johanna skriver:

    JAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Så mycket jag missat för att jag bestämt mig

ptfiabloggg1
Hej och välkomna till en ny vecka! Det är måndag vilket kan innebära starten på ett långt race fram till en ny helg där varje dag innebär andan i halsen och en längtan bort. Eller så kan vi stanna upp och försöka vara mer i det där förbaskade nuet. Försöka att sänka tempot en aning. Kanske till och med göra något annat än det planerade. Jag ska riva av dagens arbetsuppgifter och ta med Edith till lekparken efter förskolan. Och kanske stanna i den där loppisbutiken som jag har passerat tusen gånger men aldrig stannat i, oklart varför.

Tänk vad mycket man missar genom att inte titta upp, eller bestämma sig för att man redan vet. Som det banala i att jag har passerat den här butiken så många gånger och tänkt att den inte är något att ha, klev in där i helgen pga ett infall och det var ju en DRÖM av loppis där inne. Flera våningar och välsorterat. ÄNDÅ hade jag dömt ut den utan att ens gå in och se vad det var. Så jädra dumt. Och så håller vi ju ofta på i livet. Tror att vi vet utan att ha någon aning.

Jahapp! Så ta med er min lilla loppisbutik-iaktagelse till er den här veckan. Finns det någon eller något som ni dömt ut och kanske borde ge en chans?

Hörs i eftermiddag!

  1. Johanna skriver:

    Börjat så smått med dina närvarotips. Att lämna telefonen i hallen gör under. Ljudlös har jag alltid haft. Skulle denna måndag börja med att inte scrolla vid transport, första dagen på cykel. Gick lekande lätt att cykla 40 min enkel väg. Stolt! Men så gick måndagen över i mörker: jag blev lämnad av min kärlek och bortvald på ett projekt jag varit lojal på arbetet. There is no buisness like showbuisness. Till sist fick punka på cykeln, kunde inte cykla hem. Grät på bussen. Idag är en annan dag. Jag sov på lugnande, har förberett kvällen efter jobbet med böcker, syprojekt och lite avkopplande träning. Kanske blir det en promenad runt sjön och lite fiske. Tack för att ditt kloka perspektiv och dina inlägg finns. Glad tisdag!

    1. PT-Fia skriver:

      ❤️❤️❤️ All styrka till dig!

  2. Försöker stanna upp en liten stund varje dag, reflektera & summera dagen☺Vad går varit bra, mindre bra, vad har jag lärt mig av dagens händelser, vad kan jag ändra på till en annan dag, vad vill jag, vad behöver jag. Men ibland måste jag påminna mig själv om att stanna upp😊

  3. Sara skriver:

    Men berätta! Vart ligger denna faktastiska loppis-butik? Blev orimligt nyfiken!

    1. PT-Fia skriver:

      Återvinnarna vid Skanstull! 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Plötsligt kommer en dag då det där förbannat jobbiga känns avlägset

amning ptfia
5b9e98b458b0b-5b9e98b458bbdptfialocc88pvagn-6.jpg
pt-fia-amning-5ad7042c798c2
ptfia-5
ptfia-blogg-17-5b50c0dfd3402
Nu är det ett år sedan jag slutade amma. ETT HELT ÅR har passerat och den perioden som jag då upplevde tog över livet och hela mig, känns så avlägsen. Som ett annat liv. Men jag vet hur det tärde på mig. Kanske framförallt för att jag inte fattade att jag fick amma precis hur jädra länge jag (och Edith) ville och att ingen annan hade något med det att göra. Men jag förstod det försent. Vi ammade i 10 månader, jag började prata om att sluta redan efter 5,5 månader pga oklart men verkligen inte för att jag ville, så började trappa ner vid 6 månader. Trappade alltså ner i hela 4 månader utan att kunna sluta, eftersom jag inte ville och inte var redo.

Det här är nog ett av livets mest intressanta. Hur något som upptar prick ALLT ALLT ALLT när man är mitt i det, i nästa stund känns främmande, avlägset och som att det knappt ens hänt?

Det är nog den största trösten oavsett vad man än går igenom. Att det kommer att komma en dag som den här, då det där förbannat jobbiga känns som ett annat liv för att man är ute på andra sidan.

Här är en text som jag skrev någon vecka efter att ha slutat amma. Läs den gärna och applicera på det du behöver ↓

”När vi väl gör det i livet så kommer det så fantastiskt mycket gott med det. Det kan vara fruktansvärt jobbigt att ta besluten, men känslan av att ha bestämt sig är ju förlösande. Och då blir det plötsligt så lätt. Man liksom vilar i sitt beslut och står stadigt i det … ” läs texten här!

  1. Tess skriver:

    Åh tack för detta! Jag ammar min lilla som fyller 1 på onsdag.. Bara morgon och kväll numera men får ändå kommentarer som ”är det inte dags att sluta nu” eller ”men hon kan väl äta riktig mat” Hade det varit med min första dotter hade jag tagit åt mig men nu med tvåan har jag ett helt annat lugn. Mitt svar på sådana kommentarer är bara ”Nä” och sen inget mer. Brukar få tyst på de flesta 😂

  2. Maja skriver:

    Precis vad jag behövde precis just nu. Tack!

  3. Johanna skriver:

    Så märkligt! Sitter i soffan och känner mig lite nere. Ska just gå och lägga mig. Bestämde mig för att sluta amma idag (min dotter är sju månader) och jag funderar på hur natten ska bli. Så går jag in här och läser detta! Tack för fin text som passade läskigt bra just nu för just mig!

    1. PT-Fia skriver:

      Tack för att du delar med dig! Blir så glad att höra att du blev stärkt av inlägget <3

  4. Karin skriver:

    Men HUR kan det vara ett år sedan.. 😶 Minns dina inlägg kring detta så väl och hade kunnat satt en hand eller två på att det bara var ett gäng månader sedan. Sjukt!

    Själv är jag 7 dgr ifrån bf. Oh hjälp! Så snart aktuellt med amning för mig igen, förhoppningsvis!

    1. PT-Fia skriver:

      Hehe håller med dig! Åh massa grattis och all lycka till! <3

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..