ALLT ELLER INGET?

Ni är otroligt många som skriver till mig med funderingar kring det här ”allt eller inget” – tänket.

 

Jag ska skriva ett längre inlägg om det men vill först höra vad ni har för relation till just ”allt eller inget”.

 

Känner ni att om ni ätit en kaka så kan ni lika gärna äta hela paketet för ”allt” är redan förstört?
Eller om ni ska äta nyttigt så går ni all in med noll tolerans och totalt strikt?

 

 

IMG_5759

 

 

Hur fungerar det och hur resonerar ni kring detta?
Är det så vanligt som jag tror?

 

 

 

 

 

 

  1. Om jag käkat nått onyttigt under dagen så kan jag lika gärna fortsätta för hela den dagen är förstörd ändå. Haha! Så tänker ja. Men innan ja ska käka nått onyttigt, typ godis eller bulle brukar jag tänka ”kommer jag vara nöjd med det om en 1h?”. För när man ätit nått dåligt känns det alltid onödigt senare.

  2. Oj vad många som känner igen sig. Och jag är också en av er alla som har svårt att ta en kaka eller en chokladbit. Dagen blir verkligen förstörd och då kan jag verkligen äta hela chokladkakan. Jag har också lidit av anorexi och bullumi. Allt från hetsätning, spy, svälta sig själv, träna ihjäl sig… Det måste ha börjat när jag var 13 och idag är jag 25… Mitt liv styrs av kalorier och det kommer styrs tills jag dör. Hetsen kring mat är större än någonsin och alla pratar öppet om LCHF, mat som triggas igång och vad DU ska välja för att inte trigga igång ditt ätande. Är detta ok? Nej.

  3. jag har samma problem, led av anorexia i tonåren nu för två år sen kom det tillbaka men med annan tappning, går i behandling för anorexia och nu n’r vikten börjar gå uppåt, ligger på bmi 17,7 nu så har jag börjat hetsäta och spy, så fort jag äter ngt annat än det jag planerat så skiter det sig och jag spyr..det kan handka om att äta ttvå- tre knäckebröd ifall jag bara har planerat att äta ett..så lite kan sätta igång äta-spy-träna karusellen..mitt veckomål är att träna minst två timmar om dagen i alla väder..är så trött på denna karusellen men vågar inte stoppa den och hoppa av =( Så mitt råd, låt aldrig bantning och kalorier ta över ert liv!! Jag skule nästan göra vad som helst för att kunna spola tillbaka tiden och pausa innan det gick överstyr!

  4. Åh vad jag känner igen mig i det där, och ush vad jag hatar allt såntdär!

    För snart 3 år sen började jag banta, rasade i vikt vilket slutade med sjukhus. Det var dagar då jag åt sjukt lite och ständigt var hungrig, nätter då jag satt uppe och hetsåt, det skulle planeras, jag kunde ha ångest för något så litet som en banan till mellis, saker skulle kompenseras osvosv. Jag mår illa av att tänka på hur sjukt jag varit!

    Äta regelbundet, äta sig mätt, inte tänka så mycket, inga måsten och inga tvång eller förbud mår man bäst av har jag märkt! Jag vet ju att jag lever väldigt hälsosamt, väljer att leva väldigt hälsosamt utan att ens behöva fundera över det, vilket gör att jag inte behöver fundera så mycket, ständigt planera och få ångest över någonting. Det är bara onödigt. Hälsa handlar om att må bra!

  5. tjejer får hela tiden dubbla budskap. Först säger den ena tidningsartikeln åt oss att vi ska gå ner tio kilo på en månad. Sedan säger den andra tidningsartikeln till oss att vi ska vara nöjda med oss själva, sen får man inte vara varken eller, för går man ner i vikt är man anorektiker och tränar man inte och äter skit är man ohälsosam. Vad ska man vara då? AHA! balanserad, lagom, perfekt. Problemet är att det inte finns några tidningsartiklar som handlar om att hitta balans, eller några blogginlägg som säger att det är okej att äta godis och mc donalds och träna på samma vecka. Man kan inte vara smal, självsäker, lycklig, framgångsrik och hälsosam på en gång för vi är faktiskt bara människor.
    Det slutar med att man som tjej aldrig duger, och det gör saker med psyket.

  6. Hej Sofia! Det du skriver i inlägget kämpar jag för varje dag, jag försöker komma ur allt som har med hets att göra. Det har pågått sen jag kanske var 16 år och jag är nu 20! Det blir som vilken missbrukare som helst, andra vill ha alkohol och droger och andra, som jag vill ha sötsaker. På nåt sätt så kan jag inte bara ta en kaka eller en godis utan då vill jag ha mer och slutar med ångest och panik.. Tänker varje gång att detta får inte hända igen! Men ändå så brukar det oftast sluta så ändå. Snälla hjälp mig, hur kan jag göra för att slippa detta och börja lära mig att njuta av just den där kakbiten man längtat efter och inte sluta med att man måste ha hela kakpaketet? Älskar din blogg! du är bäst. Kram!

  7. Jag tänker precis så!! Alltid gjort. Har inte hittat nån balans. antingen äter jag vad jag vill alla dagr i veckan och tränar ej eller så tränar jag mkt och är nyttig och strikt. Försöker få in att man kan unna mig det är skillnad på unna och moffa. Men tips gärna!!!!

  8. Jag har jätteproblem med just det du säger. Var sjuk i anorexia när jag var yngre. Är frisk nu, åtminstone ”viktmässigt”. Mitt huvud har det fortfarande jobbigt. Tränar fyra ggr i veckan, äter mycket grönt, rotfrukter och vitaminer och undviker allt vad som är pasta potatis godis kakor på vardagar. Så fort helgen kommer och jag tillåter mig ta en godisbit går de utför. Vet inte om det är för att ”allt känns förstört” eller för att det bara är så gott – förmodligen både och. Har så EXTREMT svårt att hålla mig till ”när man är nöjd” – hur vet man om man är nöjd om man bara känner sug på mer? Eller att man lika gärna kan äta mer? Åh skulle verkligen behöva råd på detta för har så extremt jobbigt med detta. Ständiga förbud på vardagarna, för skulle jag inte ha det skulle jag ju äta dåligt hela tiden. Hur hittar man mellanting!?!? Vore jättebra om du kunde skriva inlägg om detta!!! Kram

  9. Jag VAR en allt-inget person. Jag smååt HELA tiden. Och när jag väl börjat så slutade det inte! Och så var det, typ 5 av 7 dagar i veckan (när jag var hos kompisar efter skolan så kunde jag ju inte direkt länsa deras skafferin..). Samtidigt åt jag alldeles för lite mat, och vissa perioder gick jag ner mycket och fort i vikt.. det var ju inte alls bra, jag var ju bara en högstadieelev liksom. Men sommaren innan gymnasiet så bestämde jag att jag skulle ta tag i mina matvanor på allvar. Har alltid älskat att träna, så det fortsatte jag med, och så bestämde jag att jag fick äta tills jag blev mätt (aldrig mer än så) och så fick jag äta lite sött varje dag (typ några rutor choklad eller nåt). Det var ju rätt hårt upplägg för en 15åring, men det funkade väldigt bra. Jag var väldigt taggad! Och nu kan jag stolt säga att jag har i stort sett normala matvanor (får lite ångest då och då över maten jag äter men det jobbar jag på och det blir bättre och bättre). Innan jag skrev den här kommentaren så åt jag lite choklad. För att jag var sugen på det. Men jag tog bara lite grann och jag är helt nöjd nu. 🙂

  10. Det är nog väldigt vanligt, tyvärr, och jag tror att det grundar sig i att människor sätter upp förbud för sig själva. Man sätter helt enkelt högre krav på sig själv än man sedan lever upp till; sätter upp regler som för det mesta är ohållbara. ”Råkar” man då äta 2 kcal mer än bestämt eller springer 200 meter kortare än bestämt, så är planeringen förstörd och man måste börja om från början för att det ska räknas – och tills dess kan man ligga i soffan och överäta choklad. Lösning: Sätt inte upp regler, räkna inte kcal. Utgå från en sund grund, undvik att aktivt söka upp osunda källor men välkomna sötsaker när de bjuds utan dåligt samvete. Och framför allt: Träna för att du älskar din kropp, inte för att du hatar den!

  11. För mig handlar det inte om att jag tycker att det kvittar efter att jag har tagit första kakan. Det är mer som ett enormt sug som kickar in och jag känner att inte kan sluta äta. Därför blir det lättare att hålla sig ifrån det helt. Känns lite som att jag är en missbrukare som får kakåterfall!

    1. Exakt samma för mig, som dig Emma! det är ett enormt stark sug som jag inte kan stå emot när jag väl börjat äta det. Som sagt kan jag som du stå över om jag inte fått i mig det, så för mig handlar det ofta om allt eller inget, iallafall på veckodagarna nu, förut använde jag mig av stevia och sådant men somsagt även det skapade detta sjuka sug.

  12. Om du tappade din mobil i backen så skulle du väl inte fortsätta hoppa på den bara för att den blivit lite kantstött? Tänker lika när det kommer till ett kakpaket. Jag skulle inte äta upp hela paketet bara för att jag tagit en kaka.

  13. Detta stämmer som på många andra in på mig också. Självklart vet jag att det sundaste vore att kunna äta en kaka per dag, utan ångest, och utan att behöva äta mer än så. Men det går bara inte, det finns ingen spärr när man väl ätit den där kakan, då känner jag att jag lika gärna kan unna mig en ätardag, och vräker på med allt möjligt, sedan äcklas jag av mig själv såklart o ångrar mig utav bara tusan:/ Har perioder där jag lever väldigt hälsosamt och mycket träning, men det faller alltid när jag äter något sött, då kan jag lika gärna passa på tänker jag.. Men så skönt att höra att man verkligen inte är ensam iallafall!

  14. Förr när jag var sjuk i anorexia hände det att jag började hetsäta om jag hade ätit nått jag ansåg som onyttigt. Allt vart förstört pga av det lilla så jag passade på att trycka i mig mängder för att dämpa min ångest och efter det så försökte jag träna av mig det. Dan efter fortsatte jag att svälta mig. Jag är glad att detta är ett problem som faktiskt jag med hjälp har jobbat bort, men dock har jag fortfarande förbud mot socker och har väldiga krav på att maten inte är halv/hel fabrikat och det måste vara nyttigt. Men jag har inga problem med det, jag mår bättre än någonsin:)

  15. För min del blir det nog ofta allt eller inget och det fungerar inte. Alla förbud man sätter upp när det gäller fika och/eller andra godsaker gör bara att man vill ha just de sakerna ännu mer.

  16. Jag är verkligen en ”allt eller inget”-person. Antingen så äter jag superbra eller jättedåligt. Antingen inga snabba kolhydrater alls – eller så lever jag enbart på det. Det har dock på många sätt blivit bättre det senaste halvåret. Dels har jag helt kommit ifrån att känsloäta, vilket var en stor bov i dramat. Inte heller hetsäter jag på samma sätt (säkert mycket för att jag inte heller tokbantar på samma sätt).

    Däremot kan jag väldigt lätt fastna i ”äh, det händer ju ingenting ändå, jag kommer alltid vara en knubbis vad jag än gör och ska det krävas att jag ska svälta mig själv för resten av livet kan jag ju ändå lika gärna..” tänket och så hoppar jag av hälsotåget helt och hållet ett par dagar.

    Jag förstår inte varför, för precis som du har betonat före så finns det så otroligt många fördelar som inte syns på vågen/med måttbandet; jag blir piggare, gladare, lyckligare, allting som är positivt i livet blir ännu bättre och det negativa blir lättare att hantera, min mage är i balans, jag sover bättre, jag får bättre hy, jag har mer sexlust, jag är en bättre flickvän, jag orkar göra mycket mer.. Ja, allt egentligen. Så varför kan jag bara inte känna att det är nog? Det är det allra svåraste tycker jag..

    Och sen önskar jag att jag hittade ett sätt att känna att nu är det nog. Att kunna ta en kaka, en bulle, en macka och sen vara nöjd. Att känna att nej, nu är jag faktiskt mätt. Istället känner jag mig som ett bottenlöst hål. Jag kan äta huuuur mycket som helst, det känns som att det aldrig tar stopp. Jag måste alltid bestämma mig för att nu är det nog, det är inte kroppen som säger det. Många reagerar på att jag kan äta så mycket (lite halvt imponerade, antagligen för att jag faktiskt inte är tjock trots att jag i deras ögon äter sjukt mycket), men det är ju bara för att jag andra dagar tränar som en tok och äter jättelite…

    Balans. Så eftertraktat, så svårt att hitta.

    1. oj vad jag känner igen mig i många kommentarer här, har kännt mig så ensam och så är det så många som nu beskriver mina känslor. Jag är som du Sofie, kan äta hur mycket som helst, har förut hetsätit/känsloätit men sedan jag pratade ut om det med kurator och mina kompisar har det blivit bättre, men socker triggar mig fortfarande och jag kan inte bara äta en kaka. Balans är vad jag önskar mig mest i mitt liv just nu.

  17. Jag tänker verkligen alltid så! Har jag hållt mig till min diet och haft en ”bra matdag” känner jag mig super nöjd, men börjar jag väl äta en kaka eller en chokladboll kan jag lika gärna äta några till eftersom det känns som att jag misslyckats med mitt mål i vilket fall.

  18. Ush, ”allt eller inget-tänket” är min största och svartaste hemlighet som ingen vet om! De senaste 10 åren (!!!) har jag pendlat ca 10 kg i vikt upp o ner, gång på gång likt en jojobantare, för att antagligen går jag ALL IN och äter allt o tränar inget, eller så äter jag nyttigare än nyttigast och tränar 7 dagar i veckan. Båda alternativen får mig att må förjävligt men det är som att jag har glömt hur man lever där i mitten…

  19. Den tanken kan nog komma ibland, att jag redan ätit en så jag kan lika väl äta fler. Men jag försöker att inte förbjuda mig själv att äta saker. Vill jag ha lite godis är det bättre att jag äter lite godis och blir nöjd. Sen får det ju självklart inte gå till överdrift utan jag försöker nog tänka lite som du, eller så jag uppfattar att du tänker. Välja att äta bra saker och inte utesluta något. Lagom är bäst, även av lite dåliga socker- och fettgrejer. :p

  20. Allt eller inget tänket finns tyvärr även hos mig. Blir lika irriterad på mig själv varje gång. Men som många skriver är de även så att om jag tar en bit av nått så väcks ett nytt enormt sug. De är inte bara så att de känns som ”äsch jag är har redan ätit” utan om jag tar en liten bit så vill jag bara ha mer mer mer. Jag har svårt att känna mig nöjd om inte jag mår illa och då är jag inte nöjd då heller…

  21. För mig så sätts suget igång och jag får mersmak. Genom att äta en kaka påverkas mitt blodsocker och jag har väldigt svårt att säga stop. Speciellt om jag är småhungrig. Då äter jag tills jag nästan spyr. Skäms lika mycket varje gång.

  22. Jaaa tyvärr så funkar jag så. Jag är medveten om att de är ett extremt dumt tänk, men ÄNDÅ så får jag de där dumma ”ångest” ilska irritation, besvikelse och bara aja what ever och det går ner i ett stort svart hål

  23. Det tar emot otroligt mycket att erkänna, men jag vet ju att jag har ett problem och att det både skadar mig själv och alla relationer jag har.
    Jag slutade äta vissa saker, övergick till vegetarian, nu vegan. Eller jag kallar mug vegan så att folk ska lämna mig ifred.
    En ätstörning är ju vad det egentligen handlar om för mig. Någonting som gör att jag absolut inte äter någonting annat än grönsaker och frukt, och då med begränsat antal frukter och mängd grönsaker.
    För mig är det ”inget” och skulle aldrig ens kunna drömma om ”allt”.

  24. Ja, och det gav mig anorexi. väger mer nu men på vägen upp i vikt(fick aldrig riktig hjälp hos dietist) så åt jag hela kakpaket och tryckte i mig mat för att jag var så hungrig. Har sen dess inte varit smal men har definitivt inte en normal relation till mat.

  25. Förhoppningsvis är igenkänningsfaktorn avgörande för om man lockas kommentera eller inte. Känns som att det är mer motiverande för en som känner igen sig än för en som inte gör det, därför vill jag balansera upp det hela litetgrann med att vara tvärtom. Eller ingenting utav det. Eller båda. Jag är människa. Beroende av energi, rörelse och njutning. Ät, sov, spring, känn, tänk, läs, skriv, sjung, satsa, slappa, njut, lev! För guds skull, LEV.

  26. Vad skönt det känns att inte var ensam om detta problem. Har dessutom varit kund hos Fia och när medlemskapet var över kröp de gamla vanorna fram sakta…
    Fia vad ska vi göra? Hur ska vi tänka??

  27. Mitt ”allt-eller-inget-tänk” gav mig bulimi för åtta år sedan, och det sitter tyvärr fortfarande i. Skulle göra mycket för att bli kvitt detta helvete.

  28. JA!!!
    Så är det tyvärr, med mig i alla fall. Jag känner att jag borde dra igång en hälsosam livsstil inför sommaren (hör själv hur dumt det låter men så är det). Sen är jag hungrig och så kommer jag på att jag ändå kommer ”förstöra” allt i helgen när jag är bjuden på tårtkalas (eller valfri annan aktivitet där man frestas att vara onyttig). Oftast handlar det om att jag har något framför mig i veckan där jag kommer att vara onyttig och då känns det som att allt lidande (som avvänjning av onyttigheter faktiskt är) är förgäves 🙁 Så har har det varit fram och tillbaka för mig hur länge som helst, kommer aldrig ur det 🙁

  29. Har svårt för att äta bara en kaka, äter några stycken sen är jag nöjd. en gång i veckan är en bra grej tycker jag. Men visst kan det vara frestande att trycka i sig en hel förpackning men då mår man illa efter sockerkicken!

  30. Jag har egentligen inget tänk kring ”allt eller inget” men jag håller mig ändå borta från det helt för jag tycker det är svårare att bara hålla sig till en kaka, om man ätit en, än om jag skippade att äta kakan överhuvudtaget!

  31. Ja, tyvärr. Äter man onyttigt en dag måste man börja om, så är man stenhård och sen ”sviker” man sig själv igen och måste börja om. Blir så ledsen på mig själv för jag vet hur dumt det är men hjärnan säger att man gör fel och lyckas övertala förnuftet. Sen blir jag alltid så förvirrad av alla hälsotidningar, alla dieter, såhär ska du äta & träna och hålla på så tillslut känns ALLT onyttigt! Tillslut känns det som att det inte räcker att utesluta socker – man ska utesluta FRUKT för att det innehåller socker också! Tillslut känns det som MAN måste ut & springa för att en powerwalk inte är tillräckligt.

  32. Jag försöker att hitta en balans, ett slags mellanting mellan allt eller inget. Jag hade en ätstörning för cirka ett år sedan och jag vet att det inte fungerar att vara för strikt mot sig själv, i alla fall inte för mig. Jag unnar mig en dag i veckan om jag är sugen på t.ex. glass eller godis. Ibland kan det bli någon mer dag och ibland blir det inget unnande alls i form av sötsaker, men då brukar jag istället unna mig lite extra yoghurt med något smarrigt om jag är mer sugen på ”mat” istället för godis.

    Jag försöker sträva efter att leva ett ”normalt” liv där jag får unna mig, men samtidigt vill jag äta hälsosamt och träna. Om jag får känslan av att jag är för strikt eller att jag känner att det blir alldeles för mycket träning så stoppar jag mig själv och tar mig en tankeställare. Lagom är bäst, men jag tror att varje individ själv måste bestämma vad som är lagom för just den. Alla är ju olika 🙂

  33. Har man ställt in sig på att man verkligen vill bryta sina osunda vanor, att börja äta rätt, trappa ner på socker för att minska beroende och så vidare, bryter man då detta med att man står där efter att man ändå vid ett tillfälle stoppat i sig massa godis, ja då kommer sveket mot sig själv att man inte lyckades bryta helt, att man har fallit tillbaks i gamla vanor. Tror att dessa känslor med att man förbannar sig själv över att äta något ”onyttigt” då man vill börja äta sunt, handlar i grund och botten om att man vill ha snabba resultat och att man då tror att socker skulle förstöra allt man sett till att förlora i kalorier under ett helt träningspass.

  34. Jag har alltid varit allt eller inget, svart eller vitt 😛

    Men när det gäller just träning/hälsa/kost så har det mest med min motivation att göra. Jag vet att bara för att jag äter en chokladkaka så är inte hela dagen förstörd, det vet jag i teorin. Men motivationen sjunker som en sten. Så oftast så trillar jag dit på fler saker om jag fuskar litegrand. Tyvärr 😛

  35. Allt eller inget thats me! Fast snarare i denna form: tränar och äter nyttigt, märker inget, väger mig och har gått upp i vikt, trycker i mig choklad och onyttig mat. För vad gör det när jag ändå är tjock? ….så jäkla dumt tänkt I know. Försöker ta mig ur det men det är svårt. Och man blir lite knäpp i huvudet.

  36. Jag är en allt eller inget och varje gång det händer får jag en otrolig ångest och känner mig mer eller mindre totalt värdelös. Har jag sagt att jag ska bra i veckan och unna mig till helgen och inte följer det så kan jag bli så djupt besviken och skita i det resten av veckan och likabra äta skit hela tiden.. Tyvärr.

  37. Allt eller inget kan vara mitt mellannamn. Antingen är det tuff träning 2 gånger om dagen 6 dagar i veckan och en strikt kosthållning eller också är det godispåsar i överflöd och mat i mängder och motionen ja den består som mest av promenader till bussen. Hälsosamt? nej varken allt eller inget är hälsosamt! så varför fortsätter man då i samma bana?!

    Tack för en fin blogg Fia :)!

  38. Jag tror att det är hälsosammare att äta tre kakor än att äta en och ha ångest. Lev och njut. En hälsosam person är någon som kan slappna av och ibland unna sig en munsbit av det goda. Kostråd kommer och går. Nyttigt idag kan vara onyttigt i morgon tänk bara på cocosfett och nötter som tidigare var bannlysta för den som ville vara nyttig. Ett liv utan ångest är det hälsosammaste enligt mig!

    1. ”Jag tror att det är hälsosammare att äta tre kakor än att äta en och ha ångest”. Bästa jag läst på länge. Heja! 🙂

  39. Jag är inget allt eller inget person. Jag kan ta en halv påse godis och sedan sluta när jag känner mig nöjd på sött. När jag var yngre och växte kunde jag äta kopiösa mängder och hade lite ett ”ät tills du mår illa för då är du mätt” tänk. De senaste tio åren är jag mycket bättre på att sluta äta när jag känner mig nöjd. Mitt knep är att allt äta mycket grönsaker. Ska jag i väg på Brunch eller brak-middag vill jag inte komma dit och vara för hungrig. Jag tror att jag tänker rätt ”jag vill kunna unna mig något gott oavsett dag och tid, men 10 kakor är inte godare än 2”. Om man ofta bantar tror jag att det är lätt att man fastnar i ett tänk ”jag kommer aldrig få äta detta igen så nu måste jag passa på”, många gånger automatiskt. Äter man lite gott varje dag får man inte den där ”måste ha allt” känslan. Jag tror det är smart att äta det, av det nyttiga som man verkligen gillar och tycker är gott. Om man gillar fruktsallad, smootie och liknande ska man inte äta set varje dag utan spara det till dagar dagar då man är sugen på något gott. Genom att äta rätt efter sin egen smak och träningsnivå och aldrig gå runt och vara hungrig tror jag man slipper ”allt eller inget tänket”. Sen är det bra att omge sig av killar för min erfarenhet är att killar inte tänker ”allt eller inget” i lika stor utsträckning. Killar brukar också vara bra på att peaka och retas om man gör något som de inte förstår sig på, de brukar även proppsa på att man ska äta sig mätt när maten står på bordet. För alla er där ute som tänker ”allt eller inget” vill jag ge följande råd. 1. Äta lite gott varje dag 2. Förbjud inget 3. Ät dig alltid mätt på grönsaker vid varje mål 4. Ät mellanmål 5. Omge dig av killar 6. Tänk att 500 kcal + idag är bättre än 2000 +. Lycka till!

  40. Jag hör till den grupp (om det nu finns en grupp eller om det bara är jag) som äter nyttigt och väldigt bra mat när jag tränar och är aktiv. Visst kan det slinka ner något onyttigare ibland då och då, men då kan jag nöja mig med en kaka eller bara några godisar. Kommer det sen en period på tex några dagar, eller även veckor när jag inte kunnat träna i lika stor utsträckning som innan kommer en annan del av mig fram. Jag får ett sådant sug efter nånting och detta nånting brukar just då oftast alltid bli kakor, godis eller liknande även fast jag i vanliga fall kan hålla mig undan från det så kan jag bara inte stoppa mig själv. Då kommer tanken fram ähh jag har ju tagit en då kan jag lika gärna ta en till och en till och en till osv. Jag ska nog tillägga också att jag absolut inte känner någon ångest efter detta eller mår dåligt över det, däremot inser jag ju själv att det är ju inte ett bra beteende och säger jag till mig själv att varför går det inte sluta nu.

  41. Det kan vara svårt att hitta den hälsosamma balansen när man äter lite av varje, tränar lagom mycket och äter onyttigt ibland. Jag kan ha perioder av att ha ätit onyttigt och känner då att jag vill gå ”all in” med kosten och träningen och ifall man äter något onyttigt så kan jag ibland bli förtvivlad och känna sig dålig för att man ”förstör” för sig själv. Men det är bara såhär ibland och det har troligtvis att göra med att man för tillfället mår dåligt psykiskt.
    Andra dagar är det lugnt, då har jag balans och mår bra.
    Det går inte att ha en helt strikt diet om man ska kunna leva ett roligt liv, det har jag insett nu. DErt handlar om balans i livet. Vara hälsosam för att leva, inte tvärtom!

  42. Nä det där har jag inte problem med. Jag tränar hårt,men unnar mig på helger. Jag kan ta en chokladbit,har inget behov av att vräka i mig en hel kaka. Det låter väl som en slags ätstörning i mina öron det där med att man prompt måste stoppa i sig en hel kaka och inte kan begränsa sig..

  43. Jag tränar antingen noll gånger i veckan eller 6 gånger i veckan. 2 gånger känns meningslöst. Försöker hitta någon balans men det är så svårt!!!

  44. När jag läste dina ord kände jag att du träffat mitt i prick. Precis som några andra har beskrivit handlar detta beteende dessutom ofta om mer än mat. I mitt fall handlar det egentligen om att jag vill bara ”duktig” på det jag gör, är jag inte det kan det lika gärna vara. Den här känslan att inte kunna känna sig nöjd eller inte känna någon hejd är i dagsläget svår att kontrollera. Några exempel på mitt beteende är just att om jag ska träna vill jag göra det varje dag annars kan det lika gärna vara, skriver jag en tenta vill jag få A annars lämnar jag inte in den och ska jag äta nyttigt vill jag inte ens ta en chokladbit utan då äter jag upp hela påsen, och struntar troligtvis i träningen också. Jag jobbar faktiskt på det här. Kontrollbehov. I min drömvärld äter man för att man är hungrig, tränar för att må bra och pluggar för att lära sig. Lätt sagt, svårare gjort. Någonstans finns en röst som säger att ”lagom” eller ”bra” inte duger. ”Mycket” och ”bäst” däremot, det är något det. Kan jag då inte presentera mer än lagom är det lätt att ge upp, strunta i allt.

    Tack igen för att du tar upp något som i mitt fall är en riktig hälsobov.

    Kram Sara

  45. jag känner igen mig väldigt mycket i dethär allt eller inget tänket, för mej är det bara så att jag känner ingen som helst njutning i att bara ha ”lite”. då tar jag hellre inget alls. men det betyder absolut inte att jag inte äter gott, utan jag väljer helt enkelt bara att göra det mer sällan men dom gångerna äter jag mycket, enkel matte.

    det är bara så jag fungerar och trivs bäst så, jag blir såååå irriterad när andra håller på och: men eeeeeeen liten kaka kan du väll ta! men jag ser somsagt ingen njutning alls i att bara ha lite utan då vill jag banne mig ha hela paketet:P

    som du alltid säger fia så funkar vi alla olika och jag tycker man ska låta alla göra som dom vill! jag föredrar att undvika godis helt på vardagarna så att jag sen kan ”frossa” hur mycket jag vill på helgen. så är det kanske inte för någon annan och det är bara att låta folk ”hålla på” som dom vill!

    tack och hej:)

  46. Jag brukar ha svårt för att hålla mig ifrån socker. Därför bestämmer jag mig ibland att ”nu ska jag ha en sockerfri vecka” då försöker jag hålla det på veckodagarna men på helgen får jag sedan äta godis och glass igen. Jag vill inte ta bort någonting jag gillar från mitt liv men jag kan tänka mig att minska ner iallafall.
    Samma sak med all pasta, potatis och ris som alla bannlyser så och säger att det är så hemskt. Jag tycker inte det, därför tänker jag inte sluta äta det, MEN jag kan tänka mig att minska lite, tex. ta lite extra sallad istället. Och så har jag nu valt att köpa fullkornspasta istället.

  47. Kör inte ”allt eller inget”. Unnar jag mig blir det inte hela paketet, utan kanske några små chokladrutor eller någon bit kaka.
    Mitt sötsug triggas ju lite, men jag brukar stå emot att ta mer och har blivit bättre och bättre. Samma sak med nyttigheten, man kan ju inte vara 100% nyttig hela tiden. Speciellt med skollunchen kan det vara svårt och jag kör så gott det går, men får ju inte panik över att vege-schnitzeln är panerad eller så.

    Saying:
    ”Oh, I’ve already ruined my good eating today, I’ll just keep on eating like crap”
    I like saying:
    ”Oh, I’ve dropped my phone, I’ll just smash it until it breaks”

    Perfekt citat!

  48. Japp,känner defenitivt igen mig..äter jag en kaka så äter jag hela paketet.. :/ har emot att stå emot frestelser..älskar allt som är sött..nu kämpar jag med mitt söttsug och att gå ner i vikt..det är hemskt,hur svårt kan det vara?!

  49. Allt eller inget stämmer rätt bra in på mig också, fastän jag vet att man inte borde tänka så. Blir jag t.ex. bjuden på kaka och inte kan säga nej blir jag sur på mig själv, och kakbiten triggar liksom igång sötsuget. Alltså tar jag något mer när jag kommit hem. Även fast jag sedan är nöjd känner jag att jag måste straffa mig på något sätt, och det brukar bli genom att äta mer. Vad som helst, och mycket. Tills jag mår illa.
    Sedan kan jag vara hälsosam ända tills nästa veckoslut då det hela händer igen.

  50. Jag tycker det är förvånadsvärt många i min närhet som har ”allt eller inget”-tänket. Jag förstår mig personligen inte riktigt på det här med att gå från att ha nolltolerans till att därefter frossa onyttigheter bara för att man råkade ta en liten kaka till kaffet och därmed tänka att ”allt ändå är förstört”… Personligen så tränar jag regelbundet och känner att jag kan unna jag mig lite godsaker i hälsosam mängd när jag verkligen är sugen 🙂

  51. Tror det var Jillian michaels som sa något liknande med att ”om du får punka på ett bildäck skär du väl inte sönder de tre andra?”. Jag har hittills varit mkt av en allt eller inget person men det här citatet har hjälpt mig att frångå och avdramatisera det hela!

  52. Jag är definitivt åt den hållen men kämpar nu för att hitta den där omtalade balansen, det är ju där jag vill vara. Jag har lärt mig att dessvärre är det bättre för mig att avstå det söta helt då jag liksom inte kan kontrollera det när jag väl börjat, otroligt jobbigt och man får uselt självförtroende. Dessutom leder dålig mat nästan alltid till mer dålig mat, så det som funkar bäst för mig är en rejäl och hälsosam frukost. Då är chansen stor att resten av dagens intag går i samma tecken 🙂

  53. Nääääj gud nej! Jag satsar på att träna och äta nyttigt, men om jag verkligen verkligen är sugen på något onyttigt så kan jag äta det 🙂 dock känner jag först efter om jag verkligen vill ha den här kakan eller om jag egentligen är hungrig/trött/ledsen! Bästa taktiken!

  54. Jag är en allt eller inget-människa men jag inser allt mer att det är så idiotiskt och ingenting annat än destruktivt. Det är så ologiskt tänk och jag önskar att det kunde försvinna.

  55. Jag vill gärna köra till punkt och prick när jag har bestämt mig att inte äta något onyttig. Men ibland tillåter jag mig att ta en liten smakbit av en kladdkaka, en liten godisbit eller kanske en bulle till fikat. Förr hade jag blivit besviken på mig själv men ändå kommit över det ganska snabbt. Nu har jag insett att EN bulle inte gör någon skillnad.

    Även om hjärnspökena kommer och hälsa på så försöker jag ignorera dem.

  56. Jag har definititvt blivit bättre på att sluta tänka så när det gäller sötsaker. Men mitt problem är bara att jag har svårt att hålla mig till en kaka eller två utan jag vill ha mer… tills jag mår illa ha ha

  57. för mig handlar det mest om ”alt eller inget” nr det gäller träningen. Jag brukar sätta upp mål ”träna 5 dagar i veckan”, Märker jag att det inte funkar, du struntar jag i det helt. Innan jag satt upp ett träningsschema är jag jättepeppad och direkt när jag märker att det inte håller, så slutar jag. Otroligt frustrerande!! Det hade varit väldigt uppskattat om du kan ge tips på hur jag ska tänka. Kram

    Dsisters.blogg.se

  58. för mig har det alltid varit så att äter jag något sött så triggas sötsuget och jag vill bara ha mer. Har skit svårt för att stå emot frestelser så då blir det att jag tar ännu en kaka och ännu en och ännu en….Jag tänker ofta att ” Det är lika bra jag äter upp allting nu annars kommer jag att frestas och äta imorgon med” Jag vet att jag tänker heeelt fel men det är liksom något jag har haft med mig i huvet såå länge så det är liksom inpräntat där:/

  59. Mitt största problem är just att jag inte kan ta en kaka utan de blir hela paketet, dels för jag inte kan stå emot men också för att jag just känner att ”nu är de kört” så då kan jag lika gärna äta. Detta är ett problem som jag verkligen försöker komma bort från, jag tycker jag har en nyttig ich hälsosam grund då jag tränar 4-6 ggr i veckan och äter bra i alla fall på vardagarna, vilket också är ett problem, jag äter nyttigt i veckorna men på helgerna är det som jag proppar i mig allt jag kan bara för det är helg.

    Tack för en bra och inspirerande blogg!! Du är verkligen en förebild Fia!
    Kram!

  60. Jag hade det så förut men har kommit bort från det nu. Som tur är. Själva grejen med mat blir så ”laddad” när det antingen är förbjudet eller tillåtet. Jag tror på att man inte ska göra mat/godis till en grej. Det finns där. Det finns bättre eller sämre varianter. Typ. Men för ett par år sedan resonerade jag inte så. Jag hade svårt att inte hetsäta när jag väl tillät mig själv att smaka. Då var skadan redan gjord tyckte jag. Och ja, god mat/godis var en skada. Tänkte jag. Det var fel.

  61. För mig handlar det om att när jag väl äter socker så blir jag så fruktansvärt glupsk och beroende. Jag kan hålla mig från all typ av socker hur länge som helst och inte ens vara sugen. Men så fort jag äter en bulle, godis eller glass så kan jag inte sluta äta. Då fortsätter jag att äta onyttigheter bara för att jag inte kan stå emot. Så jag har nästan inget annat val än att vara strikt.

  62. Jag önskar så innerligt att jag hade balans när det kommer till kost och träning, eller snarare hela livet. Dock är det så himla svårt och jag är absolut en allt- eller inget tjej! 4 helger i rad har jag nu bara vräkt i mig allt gott jag sett på ICA för att sedan måndag till fredag träna flera timmar per dag och äta noll kolhydrater och alldeles för lite kcal. Jag satte därför upp en ny plan i söndags, börjar såklart som alla andra på måndagar. Jag kommer äta enigt lchf men även på helgerna. Detta hoppas jag leder till mindre ångest på måndagar och att jag äter mer för att det känns nyttigt. Jag kommer dock äta liberal lchf så istället för godis på helgerna kommer jag äta rotfrukter och njuta av god mat. Jag kommer endast träna en gång per dag och genom detta försöka finna balansen och om ett år kanske kunna ta en kaka och hålla det till det. Njuta av den kakan istället för att vräka i sig hela plus godis och chips och bullar. För det är ju faktiskt bara den första kakan som är god, de andra äter man ju bara för att, för att dopaminet frigörs och man njuter inte alls. Men som sagt, det är en väg att gå tills det blir så för mig.

    Tack för en superblogg!

  63. jag tror ‘allt eller inget’ tänket är väldigt farligt. jag försöker leva med en lagom balans hela tiden: ha en sund, ‘hälsosam’ grund och sen något ‘onyttigt’ i lita lagom mängd när man känner för’t, oavsett om det råkar vara en tisdag förmiddag eller lördagkväll.
    för mig funkar deet definitivt bättre, både fysiskt och psykiskt, än någon ‘all in’ diet.

    ta hand om er själva och era kroppar, var snälla mot dem!
    /ia

  64. Jag är ingen allt eller inget människa, tänket som går genom mitt huvud är mer att det ska vara kombinerat. Så länge man har jämnvikt på vågskålarna så det inte tippar över alldeles för mycket på den ena mår man nog bäst utan att man ska tillföra ångestkännslor för att ”nej nu åt jag alla de där kakorna, visst de var goda men nu får jag sota för det här” osv.

  65. Det är verkligen så min hjärna resonerar, det kan bli väldigt problematiskt och begränsande. Innebär att jag inte kan njuta av mat och känner inte heller att jag alltid vågar ”unna mig”. Äter jag en liten bit av något jag anser vara tveksamt eller onyttigt tappar jag helt kontrollen, alla spärrar släpper och det finns ingen hejd. Äter tills allt är slut, även om jag långt innan inte mer vill ha. Allt är redan förstört ändå, vad gör det om man kör i botten… All choklad ska ner, eller ingen. Finns inga mellanlägen i tänket. För annars finns perioder av ganska bra kost & kanske dagliga promenader. Men när all drivkraft försvinner kommer perioden av faktiska hetsätningar och tröstätning för att trycka ner känslor. Allt eller inget, svart eller vitt. Verkligen inte hållbart.

  66. Nej!
    Eller när det kommer till jobb, studier och andra prestationer så har jag ofta ”allt eller inget” tänket, då jag känner att det inte är värt att göra någonting halvdant, jag vill kunna vara stolt över det jag gör. Men när det kommer till hälsa, kost och träning så har jag verkligen inget sådant tänkt( vilket kanske hade behövts). Då jag alltid varit väldigt smal och utövat sport för att det varit kul, så är det inget jag tänkt på. Nu när jag är äldre tänker jag mer att jag äter nyttigt och tränar för att kunna må bra och då balansera upp de onyttigare sakerna jag äter och alkohol osv. Alltså försöker tänka balans, må bra, hemma lagat/ej halv fabrikat, och lite plus minus noll, då jag inte är ute efter att gå ner i vikt. Jag hade aldrig i livet klarat av en strikt diet, vill vill njuta av livet och allt göttigt som finns i det!

  67. Hej Fia!

    Precis så det är, ja gick ner massa i början av förra året o va så nöjd, men sen har ja gått upp allt plus mycket mera.. När ja försökt komma tillbaka, som är nu ca 50 gånger, har ja gjort förbud mot precis allt o är jättenyttig, om ja äter en sak som ja inte får så känns det kört o då kan ja likagärna äta allt… Ja förstår inte varför mitt huvud tänker så, för ja vet ju att det inte är så egentligen. Allt känns bara omöjligt.

  68. Jag som är sockerberoende kan inte bara äta en godis och sedan lägga undan påsen, utan då stryker oftast hela med i ett svep. Inte för att jag tänker att det är för sent utan för att jag helt enkelt inte kan lägga band på mig själv och då är det lättare för mig att avstå helt. Men jag jobbar på det…

  69. jag har aldrig testat att banta så jag vet inte

    dock ursäktar jag gärna mitt sötsug med: det är ändå förstört
    dvs: jag bantar inte strikt
    men jag vill sluta äta godis men lyckas inte. och när jag då tex bara tar en bit så tä’nker jag: en till..nästa: en till och till slut har jag ätit 1 kg godis o en påse chips och då kan jag lika bra äta hela ckokladkakan för det är redan förstört…

  70. För mig är det precis så! Det handlar om allt; mat, träning, jobb osv. Detta hade inte jag tänkt eller reagerat på men efter att ha gått hos en terapeut ett tag fick jag klarsyn att allt eller inget är ett otroligt stort fenomen hos mig. Som jag självklart försöker att komma från.

  71. Guuud jag är så grå så jag vet inte vad, haha. Jag har alltid ätit alldeles för onyttigt än vad man borde (typ chips och cola till frukost, det var ju rena revolutionen när man flyttade hemifrån och insåg att man kunde äta det om man ville) men samtidigt tränat väldigt mycket och inte tänkt så mycket mer på kostintaget eftersom jag alltid har haft bra träningsresultat. Har alltid levt efter mottot ”träna för att det är kul, ät för att det är gott” och förespråkar alltid (troligen felaktigt men ändå) en kaka för mycket bara för att vara någon sorts motvikt till tränings- och vikthetsen vi har i samhället idag.

    Men på senare tid har jag börjat tänka på hur min stackars kropp ser ut inuti och bestämde mig för att ha en liten ”hälsomånad” nu i april. För första gången har jag en vit månad (vid 24 års ålder, kanske aningen för sent hehe), tillåter inga chips och ingen läsk på vardagar (kanske inte värsta bedriften enligt andra men ett stort steg för ett icke-hälsofreak som mig) och lägger lite extra fokus på träning och planering. Och faktiskt, det går över förväntan! Bananpannkakor hit, smoothies dit, omeletter, nötbollar (tack för grymma recept) och mörk choklad med mintsmak är ju inte rena katastrofen när allt kommer omkring. Men fortfarande, råkar jag ta ett chips med dipp hemma hos en kompis en onsdagskväll till en Champions League-match är ju så klart det inte hela världen. Och för att skryta lite, sprang för första gången 1,5 mil i helgen, på snittiden 5.07 min/km OCH har fått två tydliga rutor på magen så visst fasen ändrar kosten och alkoholen en hel del. Kommer definitivt att ta med mig en hel del positivt från den här månaden vidare till sommaren!

  72. För mig är det verkligen inte så, men då jag älskar att röra på mig, verkligen nu på våren då man kan springa och cykla, så blir det automatiskt en balans. Jag älskar allt som har med fika att göra och både min och sambons familj samlas runt fikabordet. Man får helt enkelt strunta i att frossa i sin ensamhet och njuta de gånger man umgås med andra 🙂
    Men jag känner mig aldrig dum om jag ätit ”för mycket”, utan det jämnar ut sig i längden..

  73. Förut var jag så att åt ja nå sötsaker så åt jag verkligen. Köpte jag chips så åt jag hela chips påsen osv. Men nu när jag äntligen börjat komma igång med min träning så äter jag sötsaker med måtta. Är ja på kalas så tar jag bara av de jg verkligen tycker om sen räcker det. Köper jag godis och har kvar, då ger jag bort det. Jag tror inte det funkar att utesluta sötsaker helt. Isf tänker man på de hela tiden och faller dit oftare.
    Super fin och bra blogg 🙂

  74. Känns helt galet att läsa vad alla andra skriver för jag är precis likadan, allt eller inget är det som gäller annars funkar det inte…

  75. Jag tänker ofta så ”jag har redan ätit en stor muffins idag så då kan jag lika gärna köpa en chokladbit med för denna dagen är ändå redan förstörd”. Mest gör jag det, tror jag, för att jag blir besviken på mig själv att jag misslyckats. Men vad säger då att man misslyckas bara för att man unnar sig en muffin till kaffet? Jo, för att jag inte tar en liten muffen, utan den största domhar. Eller om jag fikar hemma så tar jag 4 eller kanske 5 muffins. Eller så köper jag 2 olika smaker på chokladkakorna för jag inte kan bestämma mig och då slinker det ner 600gram choklad på knappt 2 dagar. Jag kan (=jag är inte stark nog i nuläget men vill lära mig) inte bara äta lite, utan äter jag så äter jag massor. Har även kompisar som upplever liknande känslor och svårigheter.

  76. Jag är en riktig allt- eller inget person! Inte bara när det gäller träning och att äta bra, utan det gäller också i till exempel skolan. Ska jag träna, då måste jag träna minst sex pass i veckan, jag för matdagbok så jag vet exakt vad jag får i mig, och jag följer vågen frenetsikt. Skulle det bara bli fyra träningspass så tycker jag att hela upplägget är förstört, så då skiter jag i alltihopa. Då kan jag slänga i mig en påe chips varje kväll resten av veckan, och sedan ”börja om” på måndag igen. Det är ju absolut inte bra, men jag funkar så.

    Lika när det gäller skolan. Jag är antigen på ALLA förelsningar, antecknar aktivt, läser varenda text och så vidare. Men skulle jag av någon anledning missa något så släpper jag på allt. Då hoppar jag över förelsningar, seminarier och så vidare. Till exempel om jag varit sjuk och missat på grund utav det, då slappar jag efter och tänker ”äh, jag gör det senare”.

    Så jag är antingen svart eller vit, oavsett vad det gäller.

  77. Jag brukar vara noga på vardagar men sedan på helgerna så gör det ingenting om jag äter lite godis. Jag skulle aldrig klara av att förbjuda mig själv från någonting. Då skulle mitt sug bara bli större och de skulle sluta med att jag köper en stor godispåse och vräker i mig den för att sedan ge upp.
    Tycker det är bättre att sprida ut de som små belöningar.
    Typ ”vad duktig jag varit den här veckan så det är okej”. Självklart behöver jag inte äta godis varje helg men om jag vill göra det när jag ser på film så gör jag det.

  78. Åh vad bra att du tar upp det här, har funderar på det här ganska mycket den senaste veckan faktiskt. Jag är en sån som börjar varje morgon med en bra frukost, morgonpromenad med hunden, sen går jag fram o tillbaka till skolan de dagar jag har det, jag tränar 3-5 dagar i veckan och äter alltså bra när det gäller frukost, lunch, middag och mellanmål, men sen på kvällen då händer det nåt. Speciellt fredag och lördagkväll när man vill äta godis eller chips då kan jag släppa alla hämningar nästan. Jag vet inte vad som händer med mig men ibland kan jag äta som att det inte finns någon morgondag, det är som att jag på nåt sätt blir stressad och äter fort som tusan och efteråt får jag alltid ont i magen och känner mig bara så jäkla dum. Det jag inte fattar är varför jag är så noga med maten på morgonen, skulle inte kunna äta en enda godis på morgonen för att det känns fel men på kvällen går det bra. Hur kan det vara så egentligen? Hur ska jag tänka? Det känns som att jag bara förstör för mig själv hela tiden.

  79. Jag har aldrig kunnat äta lagom av sånt som är sött och gott. Bestämmer jag mej att jag inte får äta godis alls så klarar jag att hålla det men att bara få äta på tex lördagar det går inte för då är det som om sötsuget underhålls och jag blir godissugen varje dag och det blir en ständig kamp att inte trilla dit.
    Jag tycker det är synd att jag inte har bättre karaktär för glass och godis är väldigt gott och skulle gärna vilja kunna äta det ibland men jag mår bättre om jag skippar det helt eftersom jag annars blir besviken på mej själv när jag äter för mycket och inte klarar av att sätta stopp. Jag växer mentalt av att aldrig äta godis och fika, det triggar mej att vara hälsosam, träna och leva ett sundare liv.
    För mej är det inte längre värt att äta lite godis eftersom jag vet hur dåligt jag mår mental efteråt, hur gott det än är för stunden.
    Kram

  80. Jag är också en hopplös allt eller inget-person. Om jag har ett paket kakor så smäller jag i mig de i en sittning och tänker: ”Det är lika bra att jag äter upp dem nu, för om jag har dem hemma kommer jag inte kunna låta bli att äta dem senare (alltså imorgon, resten av veckan osv.)…”. Men ”senare” är jag ju sockersugen IGEN.

    Och jag tänker alltid att jag ska börja mitt nya liv och utesluta socker och skräpmat, men sen händer det att jag glömmer bort det och handlar/äter något dåligt av ren vana och då skiter jag i att äta nyttigare eftersom det ändå är förstört.

    Idiotiskt, I know.

  81. verkligen allt eller inget. svart eller vitt. men så är jag inte bara när det gäller träning utan allt i mitt liv. ska jag vara social och umgås och vara den härliga, trevliga isabell som jag kan vara, då är jag det 24/7, ingen rast, ingen ro, tills jag en dag springer rakt in i väggen och ligger i sängen och stirrar i taket påföljande period. när jag är i skolan är jag världens bästa student och missar inte en minut av en föreläsning eller workshop – eller så droppar jag det helt. och får jag inte minst 5 träningsdagar i veckan slappar jag ner mig totalt.

  82. gud ja! och man ‘måste’ också börja på ”det nya livet” en måndag annars går det inte. äter man då en chokladkaka på onsdagen så har man förstört den vecka och måste börja om på måndagen därefter.. stupid brain

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..