ALLT ELLER INGET?

Vill börja med att tacka för all respons på inlägget med era erfarenheter av ”Allt- eller inget”-tänket.

 

Det är läskigt att få läsa så svart på vitt hur många som brottas med detta dagligen.

 

Tankar som säger att socker av alla slag är fienden som ska utrotas, om du råkar äta en kaka så är allt förstört och du kommer aldrig nå ditt mål, du kommer bli tjock, misslyckas och är en dålig människa utan karaktär.

 

Jag ber ofta mina PT-kunder försöka förklara hur dem resonerar kring det här med att ”nu när jag ätit en kaka kan jag lika gärna ät hela paketet och hundra till för den här dagen är förstörd” och vi kommer alltid överens om att det verkligen är helt ologiskt.

 

Jag brukar jämföra det med: Om du spiller ut ett glas mjölk, häller du då ut hela paketet?

 

Istället för att tänka att en kaka förstör något så inse att den är en fis i rymden när du har en hälsosam grund.
Låt inte diverse kakor, fikastunder eller liknande få ta energi, ge ångest eller bli något tråkigt.

 

 

 

Desktop21

 

 

Ät medvetet, är du sugen när fika erbjuds så fikar du, är du inte sugen så hoppar du över, ät hemlagad mat med mellanmål och regelbundna måltider, ta en kaka eller tre och njut av dem, rör på dig, träna och svettas och rotera det i en balans och variation som passar dig.

 

Okej?

 

 

 

 

  1. Tyvärr så har det fått bli att jag kör inget på godis efter att ha testat balans i flera år, har aldrig funkat. Nu har jag varit godis- och chipsfri i 6 månader, chokladfri i 5 månader. Och det är helt underbart!
    Jag saknar det ofta, mest känslan av en hand i en godisskål, men förr grät jag i princip varje dag eftersom jag blev besviken på mig själv gång på gång och mitt bankkonto var inte heller så lyckligt. Nu är jag glad och stark och känner att jag har kontroll.
    Min förhoppning är att i framtiden en dag när jag lever ett annat liv så kan jag har sötsaker i mitt liv igen, men så som mitt liv ser/såg ut så har det fått ta alldeles för mycket fokus.
    Nu har jag dessutom hittat en träningsform i Crossfit som gör att jag vill äta bra för att kunna orka med passen. Hur bra som helst!
    Hejja dig Fia, du är bäst!

  2. Jag har i flera år kampats med ett fruktansvärt sockerberoende. Mina matutgifter kunde bestå av hälften godis/kakor/snacks. Helt sjukt.

    Jag har hårdtränat hela min uppväxt men efter gymnasiet slutade jag spela fotboll på elitnivå, men fortsatte att trycka i mig vad som kom i min väg. Precis som jag alltid gjort helt enkelt. Men helt plötsligt tränade jag ju inte 3h om dagen och min kropp började skjuta i vikt. Sedan dess, i 6års tid har jag varit en jojobantare. Jag har alltid älskat nyttig mat, öser på med grönsaker och ratar skräpmat. Mitt stora problem har varit mitt sockerberoende. Utan problem tryckt i mig en stooor godispåse 4-5 dagar i veckan. Har tvingat mig själv att sluta.. för att sedan falla ner i gropen igen.
    Och jag har hatat min kropp nått så fruktansvärt att jag har gömt mig bland stora tröjor och stora byxor. Nu, 2013, har jag ÄNTLIGEN *peppar peppar* fått bukt på mitt sockerberoende och på köpet förlorat 12kg sedan nyår. Och efter 6år kan jag få på mig jeansen jag använde så flitigt under gymnasietiden. Visst, jag är sugen på godis nästan hela tiden. Älskar smågodis och choklad! MEN, till skillnad från tidigare när jag sprang direkt till butiken, så har jag lärt mig att säga nej till demonerna inom mig. Visst unnar jag mig ibland, men som tidigare så triggar det inte igång på samma sätt som tidigare vilket är en helt underbar känsla. Har inte mått så här bra på flera år och i sommar slipper jag bada i vassen.

    Summan av kardemumman; socker är skit och är en jävla drog. Ingen kan förstå hur svårt det är att sluta om man inte själv suttit fast i den där fällan. Jag hoppas med hela mitt hjärta att mitt sockerberoende är borta för resten av mitt liv för jag vill aldrig, ALDRIG tillbaka. Jag hejjar på ALLA som själv sitter fast och hoppas ni kommer ur ert beroende också.

    1. Helt underbart! Kände igen mig massor i det du skriver.
      Jag har varit godisfri i 6 månader nu och det gör mig så lycklig. Även om känslan och suget ofta gör sig påmind så är det jag som bestämmer.

      Hejja dig!

  3. Lollo skriver:

    Som några andra nämner här ovan så är det ibland knepigare än så. Min hjärna har alltid gått igång på socker och därför försöker jag undvika det helt. Att äta lite skulle va som att be en alkoholist ta en öl och inget mer.
    När jag va liten kunde jag äta kalla överblivna makaroner för att det är så pass snabba kolhydrater och alltså något jag går igång på. Jag gillar verkligen ditt tänk kring mat och träning, men överlag blir jag också trött på att ständigt höra (från alla möjliga håll) att man minsann kan äta socker ibland. Det gör iofs jag också, men skulle jag äta socker idag innebär det att jag får tampas med ett helt galet sockersug de närmsta två veckorna. Ibland väljer jag det, men det är ytterst sällan.
    Tack för en fanatisk blogg!

    1. Petra skriver:

      Precis så känner jag också.

    1. Helt rätt! ”Äter jag socker idag får jag tampas med ett galet sockersug de närmsta två veckorna”.
      För ett tag sen blev jag bjuden på en chokladtårta, förklarade att ”nejtack”. Men en liten bit kunde jag ju ta tyckte dem, det va ju ändå söndag. Sa då att äter jag den nu kommer jag köpa massor av choklad varje dag under resten av nästa vecka. Då blev de chockade och tysta. Förståelsen för sockerberoende finns tyvärr inte i samma utsträckning som för annat :/

  4. Linn skriver:

    Jag har tidigare brottats med självhat, ätstörningar och helt enkelt väldigt dålig självkänsla. Då kunde jag lätt smälla i mig ett kakpaket än fast jag lovat mig själv att nu jvlar ska det bli ändring. Inte förrän jag börja tycka om mig själv så kunde det bli någon ändring.. Idag älskar jag nyttig mat, gräddiga såser, salt, friterat osv är ingenting för mig, jag äter gärna mängder med grönsaker och fisk istället. Dock så har jag fortfarande en förkärlek till godsaker men försöker så ofta som möjligt prova på nyttigare gotta och om jag äter något som inte är så nyttigt så brukar jag tänka ”dethär får bli min ätardag” och all skuld är borta 🙂 Dock funkar det nog bara om man som jag kanske bara blir brutalt sugen ca en gång i veckan hehe.. Man får inte vara så hård mot sig själv, då faller allting.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..