TILL MIG FRÅN MIG.

Jag vet att du är rädd, att du ibland har svårt att hitta tron på dig själv som du så väl behöver för att ta dig i mål. Målet som betyder frisk och frisk som betyder klar. Klar med utbrändheten och hjärnspöken. Klar med den delen av din historia som ännu förföljer dig.

 

Jag vet att du är ledsen ibland, kanske lite för ofta ännu även fast du inte säger det högt. Jag vet att du tror att det kan ta slut vilken sekund som helst ,. ambitionen, glöden, karriären och allt det där vackra du byggt. Men jag lovar dig, älskade du att det inte kommer att försvinna bara sådär.

 

Du har tagit dig så långt och den här biten är kanske den jobbigaste men också den viktigaste. Det är nu du behöver förstå på riktigt att du kan. Du har en sådan enorm kraft inom dig, var inte rädd. Det du har åstadkommit har du skapat med egen kraft och vilja.

 

Det är ett resultat av ambition, hårt arbete och passion, inte ett resultat av en flykt av den psykiska misshandel du utsattes för. Det du byggt är ditt eget och ingen annans. Du är fantastisk.

 

 

 

 

  1. Träffande text! Blev faktiskt lite rörd. Massa kärlek <3

  2. Å va det gick rakt in i hjärtat, det skulle kunna ha varit mitt brev. Så sant varje ord och fina.
    Min 1:à kommentar här men har relativt nyss hittat din blogg och gillar den jättemycket.
    Vi är lika på tre sätt, från vackra Dalarna, älskar träning och sen då tyvärr utbrändheten som jag nu tagit mig ur men spökena poppar upp där ibland.
    Men vi ser dem som ballonger, de kan komma men då blåser vi bort dem.
    Ha en underbar resa.

  3. Hej Fia, jag är nyfiken på din åsikt om någonting som numera blivit väldigt vanligt i till exempel tidningar. Jag slog upp Solo nyss och rubriken på krönikan var ”när blev fett & socker en synd”? Redaktören är noga med att lyfta fram att hon äter enligt sin egen kostfilosofi, även kallad Ät-vad-du-vill, och hon kommer ändå i sina gamla favoritjeans.
    Det har blivit lite som när medierna gjorde långa listor på vad som var dåligt med att vara smal, tryckte på att män vill ha kurviga kvinnor, gjorde reportage med plus size kvinnor – men glömde bort att smala kvinnor kanske inte mådde så bra av att känna sig fel och dåliga.
    Ska man behöva ha dåligt samvete nu för tiden för att man inte vill ha den där kakan till kaffet? För att man inte vill unna sig någonting varannan dag för man inte har superförbränning och kommer i sina jeans ändå, för att man vill orka mer på träningen och för att nå sitt mål? Ska man behöva skämmas över sina instagrammade bilder på hemmagjorda proteinbars? Varför har det blivit fult att vara ett hälsofreak, och varför är det ett måste att unna sig någonting ibland?

    1. Linde skriver:

      Ursäkta att jag tränger mig lite före och klämmer in en kommentar. Jag ser det såhär: du försvarar ditt liv, och hon försvarar sitt. Vad är problemet? Låt henne äta fett och socker så avstår du och dricker smoothie istället 🙂 lev som du vill och på det sättet du mår bra. Om andra kritiserar dig så säg att du är nöjd med din livsstil och det är det enda som spelar roll. För så är det. Stå på dig!

  4. Felicia skriver:

    Så sant, fint och bra skrivet <3

  5. Emma skriver:

    Så himla bra <3

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..