TACKSAMHET.

Ja. Jag är mållös. Kom hem sent igår och såg antalet kommentarer. Kunde inte vänta så började försiktigt läsa på toaletten innan duschen och fastnade. Blev tagen, berörd, fick sittsår av toaringen och grät tjocka tårar. Kände mig varm, blev så förjävla glad och grät tårar av frustration, inspiration och glädje. Min sambo frågade om jag drunknat och jag ville inte släppa, ville bara fortsätta läsa.

 

Satte mig nu igen före lunch och fortsatte. Läste långsamt, imponerades över era ord. Era berättelser om livet och hur det behandlar er, om hur ni fortsätter kämpar, om era val och er vardag. Blev tårögd, kände mig uppskattad och bortskämd. Vet inte hur jag bäst ska uttrycka det. Det här är det vackraste jag läst på länge. Era ord gör mig stark. Jag känner mig så otroligt stärkt och inspirerad. Det här är overkligt fint. Tack. Är så tacksam för att ni tar er tid att berätta om er. Berätta om era svaga stunder och hur ni mår.

 

Känn er alltid välkomna i kommentarsfältet. Läs varandras ord och inspireras, det finns alltid någon som upplever samma sak. Vi är aldrig ensamma.

 

 

ptfia2

 

 

 

Tack för att ni finns. Era ord gjorde mig mållös och gick rakt in i hjärtat.

 

 

 

 

 

  1. amanda skriver:

    Vet inte vart jag ska börja, vilka ord som bör användas, för att uttrycka mig så att du förstår. För jag vill verkligen att du ska klappa dig en extra gång – möjligtvis två till och med – på axeln för allt jobb du gör. Din inspiration du utstrålar har det där lilla extra. Ett besök här var dag och jag fylls direkt av en liten boost av styrka att stå emot allt och alla som påverkar mig negativt utifrån.

    Mitt liv har känts komplicerat i flera år. Har kämpat emot all denna hälsohets, stress, och genomskinliga ytlighet som sköljer över oss varje dag länge, och även fallit in i fällan själv. Vart man än vänder sig handlar det om att prestera, vara snygg, vara den ”duktiga flickan” med självdisciplin och en hälsosam livsstil. Passar man inte in i kategorierna står det ”misslyckad” med stora bokstäver i pannan på en. Det är farligt, skrämmande och påfrestande att leva i detta – speciellt när man är en nyfylld 18 åring som totalt tappat bort sig själv, som lever i staterna på andra sidan Atlanten utan sin familj eller sina vänner. Jag tänkte att ett miljöombyte, en värld där ingen känner mig, kan få mig att börja om och hitta någon sorts verklighet igen. Men, USA är kanske inte den optimala destinationen för att glömma allt kring hälsa, träning och mat, då hetsen är enorm även här, och dessutom helt förvrängd åt något som ger en falsk bild av ALLT som har med hälsosamt att göra.

    Har nu kämpat, och kämpat varje dag här borta för att hitta tillbaka till mig själv, för att orka komma tillbaka till livet hemma. Har nu stretat emot mitt eget välmående i månader men jag står och stampar på samma ställe utan att må bättre.

    Så, det jag ville komma till. Mycket tack vare din blogg, har jag lyckats komma till insikten vad som är bäst för mig, mig och min hälsa. Du lyckas ta mig tillbaka till verkligheten med dina inlägg, få mig att inse vad lycka och njutning innebär. Om en vecka avslutar jag mitt utbytesår här, för jag är totalt utbränd, deprimerad och vilsen. Avslutar jag inte nu, då kommer jag aldrig klara av mina två sista gymnasieår hemma i Sverige. Men det är okej att åka hem, det har jag lärt mig av dig. Vi FÅR misslyckas. Om det ens är ett misslyckande? Nej, till och med det har du fått mig att inse. Det är inte ens ett misslyckande, för jag har vuxit och lärt mig massor på vägen. Så nu tar jag äntligen ett välbehövligt steg tillbaka, tackar DIG och givetvis även min familj massor, och sätter mig på planet hemåt igen, mot fina Dalarna, för att hitta ro igen, hitta mig själv, njuta av god mat, och min fina familjs sällskap.

    TACK!

  2. Amanda skriver:

    Tack själv underbara Fia! <3

  3. Linn skriver:

    Hej!
    Ganska ny på din blogg faktiskt men gillar den!
    Jag undrar om du har något tips när man inte har motivation.. Jag har varit sjuk i snart tre veckor, inte kunnat träna och har nu fått penicillin. Hatar min kropp och är deppig över hur jag ser ut. Känns som om jag kan skita i kosten då också om du förstår och mitt sockersug gör det inte enklare. Hur ska jag tänka?? Snälla hjälp mig.
    Kram Linn

  4. Maria skriver:

    Har mailat dig vid två olika tillfället förut och berättat om mig men aldrig fått ngn respons.

    1. ptfia skriver:

      Hej Maria,

      till vilken mail har du skrivit? Läsarmail hänvisas till info@ptfia.se. Jag har tyvärr inte möjlighet att personligen hinna svara på alla mail som kommer så har hjälp av en min fantastiska assistent Helena. Maila gärna igen och hänvisa till mig så vidarebefodrar hon till mig. Ser fram emot att höra från dig! Ha en fin helg!

  5. Hej Fia och tack för en superbra blogg! 🙂 Kan inte du tipsa om lite recept? Eller om du vet någon bra sida med bra recept? Försöker äta bra mat men ofta blir det ändå falukorv och köttbullar. Jag har även fått för mig att det är mycket dyrare att äta ”nyttig” mat.
    Så snälla! Ge lite matinspo, på bra mat till bra pris! (inte så mycket fisk, för det är jag allergisk mot 😉 ) Ha det bäst! Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..