LÄSARFRÅGAN.

Lotta frågar:

Tack för en väldigt bra och inspirerande blogg! Jag bara undrar, eftersom jag ser att du publicerat angående hur man blir en bättre löpare, vartifrån hämtar du den kunskapen?

Kan nämligen inte minnas att du skrivit så mycket om just löpning förut? Vore intressant att höra mer om vad och hur du tränat löpning, vilka lopp du sprungit osv.

Fia säger:

Tusen tack! Överlag så försöker jag att hålla mig uppdaterad inom många områden genom att läsa mycket i allt från faktaböcker, ta till mig av alla råd, rön och studier som kommer ut med jämna mellanrum och inte minst ta lärdom av alla verkliga människor som är aktiva varje dag och t.ex. bloggar eller på annat sätt berättar om sina erfarenheter och kunskaper.

Kan rekommendera Snabba Fötter och Träningslära som är bra exempel på detta.

Löpningen har alltid varit en stor del av mitt eget liv främst då jag spenderade tusentals timmar ute i spåret när jag tävlade i längdskidor. Vi tränade terränglöpning flera gånger i veckan, sprang lopp och körde gärnet med barmarksträningen. Älskar känslan som kommer i ett ”löparflow”!

Under uppväxten sprang vi mängder med roliga löpartävlingar och lopp bl.a. Mini Marathon, Lilla Lidingöloppet, Maja Gräddnosloppet, Stockholmsloppet, 800m i friidrotssammanhang, körde triathlonlopp och orientering. Har även sprungit det roliga Midnattsloppet och Vårruset som äldre.

Är sugen på att återuppta det här med att springa lopp men känner att min kropp inte är riktigt där än efter utbrändheten. Är oerhört sugen på att köra Tjurruset ganska snart och någon gång i livet ska jag prova ett marathon.

karitraa88
löpa22

Foto: Erik Dilexit

Blev så inspirerad av att tänka tillbaka på mina löparminnen att jag var tvungen att ge mig ut i spåret. Det var så befriande att springa. Att våga pressa på, känna hur kroppen svarade och kändes lätt när jag krävde mer av den.

Underbara, sköna, tilltalade och uppfyllande löparglädje!

 

 

 

  1. Sara skriver:

    Kan bara hålla med om det där med löparglädje, jag upptäckte tjusningen med löpning så sent som förra våren, förälskade mig totalt under sommaren och hösten och nu den 31 maj sprang jag faktiskt Stockholm Marathon! Nu kan jag typ inte leva utan att gå ut och springa några gånger i veckan. Ett lugnt distanspass utan tidspress i vacker miljö är den bästa terapin som finns och jag förstår inte hur det kunde gå 24 år innan jag insåg det här, hehe.

    Sedan rekommenderar jag för övrigt alla att någon gång springa ett maraton. Att (efter en total fysisk utmattning) komma in på ett Stockholms Stadion fyllt av jublande åskådare, passera 42-kilometersflaggan och se målgången 195 meter framför ger ett lyckorus och en adrenalinkick utöver det vanliga. Helt magiskt var det verkligen och nästa mål är en mara utomlands, det är ju ett helt fantastiskt sätt att uppleva nya städer på! 🙂

    1. PT FIA skriver:

      Så inspirerande! Vilken härlig läsning. Tack! 🙂

  2. Lotta skriver:

    Tack för svaret! Hoppas du får en bra sommar med mycket löpning. Bästa träningen =)

    1. PT FIA skriver:

      Det är du som ska ha tack som inspirerade mig! Så härligt!

  3. åh – ÄLSKAR bilderna på dig i det här inlägget! så du! så fina! och färgerna!!

    1. PT FIA skriver:

      Vad roligt! Visst är han grym, Erik! 🙂
      Kram!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..