SVAR PÅ FRÅGESTUNDEN DEL 7

1. Hur tränar du idag? Hur lång tid tog det innan du ens kunde börja träna igen efter utbrändheten?

Idag tränar jag ett par gånger i veckan och är aktiv i vardagen med cykel och många promenader. Det har tagit lång tid att komma tillbaka. Jag är fortfarande, 3 1/2 år efter att jag blev sjukskriven, på återuppbyggnadsnivå rent fysiskt. Det är först den här hösten som jag faktiskt börjat hitta tillbaka till en rutin och känna någon form av framsteg.

Det har varit oerhört dränerande och skamfyllt att inte kunna träna. Jag har ju tränat jämt. Vägen tillbaka blev extra lång i och med att jag skadade armbågarna för 1 1/2 år sedan. Nu känner jag mig äntligen på gång igen!

2. Hade du mycket ångest över att det inte gick att träna när du var utbränd?

Ja, en del. Det kändes så ”falskt” att ha perioder utan träning när jag skriver en hälsoblogg. Men jag var ju sjuk och var tvungen att anpassa mig efter det och har hela tiden vart öppen med hur det gått i bloggen. Jag kände även att det periodvis var jobbigt att inte vara den där hurtiga träningstjejen som jag ju alltid varit. Men det var inte ångest för att jag missade träningspass, den handlade om det faktum över att kroppen var för svag, det jag nämnde ovan och att det ofta kändes som att jag fått en ny kropp jag inte kände.

3. Min kropp vill verkligen inte träna men går så himla lätt upp i vikt när jag inte gör nått. Hatar min kropp just nu o vet inte vad jag ska ta mig till. All energi går till jobb och sen blir jag liggande;(

Hur kommer det sig att din kropp inte vill träna? Sänk ribban. Du behöver inte börja ”träna”. Tänk istället att du bara ska ”börja röra på dig”. Klassiker som promenader, cykla i vardagen, ta trapporna, resa på dig ofta, osv gör skillnad för hälsan. Börja med att få in en promenad dagligen, kort som lång spelar ingen roll bara du börjar röra på dig. Var utomhus varje dag för att få frisk luft, det brukar ge energi. Kanske finns det något som du tycker är roligt och som inte känns som ”träning” men ändå lockar. Som att skotta snö, spela badminton, stå på händer, stretcha eller något annat som gör att du rör på dig mer utan att tänka på det.

4. När kommer du till Vasa, Finland och föreläser? Jag vet att folket skulle jubla här om du kom och delade med dig av din kunskap. Du är en stor inspirationskälla för mig!

Åh, det hade ju vart fantastiskt roligt! Vad gullig du är! Jag väntar på frågan : )

5. Jag har väldigt svårt att gå ner i vikt. Äter varje dag underskott med kalorier och tränar spinning 3ggr i veckan + styrka 2ggr. Jag vill bara gå ner 2-3kg och få en fastare kropp men ingenting händer verkligen. Har du några tips på vad jag kan göra? 

Allt sådant här är väldigt individuellt och svårt att ge tips bara såhär. Hur konstigt det än låter så kan det vara så att du äter för lite mot mängden träning. Jag rekommenderar att du kastar ut vågen för att inte stirra dig blind på siffror och slutar att räkna kalorier. Det är inte hälsosamt, leder till fel fokus och gör en ofta hemmablind. Börja kommunicera med din kropp. Äter du dig mätt? Är du trött? Äter du mellanmål? När blir du mätt? Tar du ut dig på träningspassen? Börja känna efter och göra små justeringar istället för att lita på siffror. Och det viktigaste av allt, stirra dig inte blind på det du inte gillar utan försök att förstärka det du tycker om. Låt inte ett par kg bli en anledning till att hacka på din kropp. Var rädd om dig!

6. Hur kommer det sig att du valde estetisk linje dans på gymnasiet? Hur länge hade du dansat innan och vad hade du för inriktning/stil? Dansar du något idag? Fanns det någon speciell anledning till att du inte fortsatte inom dans efter studenten?

Jag var rätt skoltrött och ville ha roliga gymnasieår. Var inte någon stjärna i plugget så tänkte att om jag har roliga dagar så kommer det kännas lättare. Valde först teater vilket var det jag sökte in på. Första året gick vi teaterelever ihop med danseleverna och i tvåan fick vi välja mellan dans och teater och då hade dansen frälst mig så det blev den istället. Jag har aldrig dansat innan och inte heller efter så det var lite av en chock att gå ut med MVG i nästan alla danskurser, något Kim inte kan förstå idag .. hehe. Vi dansade mest balett, modern dans och jazz. Hade aldrig någon förhoppning om att bli en proffsdansare utan ville ha roliga år vilket vi verkligen fick.

Överlag tycker jag att det är synd att gymnasievalet blir så överdrivet. Vuxna fick det att framstå som att det var avgörande för vad du skulle jobba med till pensionen vilket stressade många enormt. När jag sökte var det dessutom bara de akademiska linjerna som var något att ha, alla andra hade låg status och estet bara flum. Den enda vägen som presenterades efter studenten var att man skulle plugga vidare vilket inte passar alla.

ptfia08

,. bilder från första tiden efter studenten. 

7. Jag fastnar i negativa tankar om mig själv. Inbillar mig att ingen tycker om mig, inte ens mina nära vänner. Funderar över hur jag ska vara för att folk ska tycka om mig. Vill vara en snäll, vänlig och omtänksam person mot alla. Ibland upplever jag bara att jag inte får samma sak tillbaka som jag försöker ge andra. Känner att det ofta suger så mycket energi att försöka vara omtyckt av alla och att jag borde hitta någon bättre balans. Inte bli elak men kanske bara bry mig mindre om vad folk tycker om mig? Kanske inte alltid ta på mig ansvaret för att skapa en god stämning när ingen annan bidrar? Ibland känner jag mig som ett fejk som hela tiden försöker vara så trevlig. Jag har bara svårt att hitta den där balansen. Vet inte om jag lyckades beskriva så bra. Men har du några tips på hur jag ska tänka? Kram!!

Jag känner igen mig i en del av det du skriver. Har ofta tagit ansvar för att andra ska ha det bra och många gånger låtit det vara viktigare än mig själv. När jag var yngre köpte jag kläder utifrån ”vad kommer folk tycka om den här” istället för att utgå från vad jag tyckte om. Jag har jobbat hårt för att bli tryggare i mig själv, våga uttrycka mina åsikter, sätta gränser och utgå mer från mig, utan att för den delen bli mindre omtänksam eller trevlig.

Som du skriver är det svårt men det går verkligen att öva. Ett steg på vägen kan vara att se över dina relationer (vänner, familj osv) och börja där. Vilka ger och tar energi, vilka är obalanserade, vilka drar ner dig och vilka lyfter dig. Prata med dem som du känner tar mer än de ger, kanske är det omedvetet eller så inser du att du egentligen inte vill ha den relationen. Fundera på vilka som är viktiga för dig och våra de relationerna.

Konfrontera om det behövs och berätta hur du känner i de sämre. Sedan får en acceptera att det inte går eller är värt att försöka vara omtyckt av precis allt och alla. Och det att det är helt okej. Det är inte heller ”fel” på dig för att alla inte gillar dig, det är mänskligt och normalt. Alla älskar inte alla. Du är inte en sämre person för att du sätter gränser och lägger mer av din energi på de som ger tillbaka. Var rädd om dig!

 

 

  1. Hanna skriver:

    Åååh, jag hoppas också du kan komma till Vasa! Vi är många svenskatalande här på andra sidan potten som vill träffa dig. Jag vill också tacka för din öppenhet ang. utmattningen. Det har hjälpt mig massor som själv bokstavligen gick in i väggen för ca. 6 mån sen. Det har gått åt rätt håll och jag började jobba halvtid för nån vecka sen men det är en ständig utmaning att hitta en balans. Speciellt har jag uppskattat inläggen från ”mellanperioden”, eller vad jag ska kalla det. Då man inte är i stadiet att det är vila dygnet runt utan man orkar lite men ändå inte riktigt känner igen sig själv eller sin egen kropp. Så heja dig! Du är härlig! Ha en fridfull och välsignad jul.

  2. Mirella skriver:

    Hej ville bara önska dig en god jul och tacka för alla öppenhjärtliga inlägg om utmattning/utbrändhet/depression. Sitter själv med det nu men får hjälp och dina inlägg har gett mig många aha upplevelser. Kram mirella

    1. PT-Fia skriver:

      Åh, tusen tack! Det är för detta som det känns värt att lämna ut sig själv och sina svagheter, kan det hjälpa någon så är det fantastiskt. Hoppas att du hittar din väg ur det. Var rädd om dig och sätt dig och ditt mående först. Många kramar! God Jul också! <3

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..