Det här med att tvivla på sin egen förmåga …

pt-fia-blogg9
Det är något märkligt som pågår i mig. Jag insåg nyligen att jag måste ha någon form av dåligt självförtroende. Upplever inte att jag har dåligt självförtroende överlag men när det kommer till en del grejer i jobbet är jag hopplös. Trodde till exempel inte att träningsresan som jag skrev om i våras skulle bli av. Men så fick vi in 70 intresseanmälningar på typ en dag och det blev fullbokat direkt. Jag ska ju ta upp min podcast Ofiltrerat igen och innan jag mailade potentiella gäster så trodde jag inte att någon skulle att vilja vara med. Men inom en kvart så är tre gäster bekräftade och bokade och det fortsätter fyllas på. När jag är i bloggsammanhang så tror jag inte att någon vet vad jag heter eller vad jag gör, men det vet ju de flesta eftersom jag varit i branschen länge.

Och såhär håller jag på. Misstror mitt eget på något sätt. Tror inte att saker och ting ska bli av eller fungera. Och det konstigaste av allt? Samtidigt så är jag så väldigt trygg i min förmåga. Jag vet vad jag är duktig på och är sällan nervös. Men blir ändå ofta genuint förvånad när t.ex. resan blir fullbokad direkt och när någon har koll på mig i sociala medier. Det är svårt att formulera eftersom jag själv inte riktigt landat i vad det är. Finns det någon som känner igen sig?

Länge höll jag också på med känslan av att någon skulle ”komma på mig”. Som att någon skulle avslöja mig när det gick för bra. Det har jag hört och läst är rätt vanligt så det har lagt sig en del, men det här andra lever kvar. Om det ens är dåligt självförtroende. Jahapp. Det var dagens något osorterade tankar från mitt huvud! Glad måndag!

  1. Oj vad jag känner igen mig i det du skriver 😝
    Tvivlar ofta på min förmåga och tror att jag inte duger..
    Jobbar på det och gör framsteg, men även vurpor..
    Men kör man mer i diket så kör man ju inte vidare därnere utan man kör upp, lite så tänker jag när jag vurpar 💪
    Svårt att ta in att människor gillar det jag gör..
    Om ingen ger feedback tänker jag att det var dåligt..
    😝
    Men…
    Det blir bättre och bättre och det känner jag mig glad över 😃

    Tack för att du delar med dig så ärligt av dig själv ❤️

  2. Lite så känner jag oxå, men inför mig själv. Pluggar folkhälsovetenskap och vet att jag ör bra på att hjälpa folk att komma i rätt riktning, jag trivs med det jag gör och tror på att det här är det jag ska göra i livet, men sen kommer tankarna, är jag verkligen bra eller inbillar jag mig bara? Jag kanske är totalt värdelös efter min utbildning och kanske inte kommer klara av det jag vill jobba med. Hoppas att jag har fel!
    Therese

  3. Annie skriver:

    Känner igen mig i det, att jag tror att ingen vet vem jag är och att jag egentligen är en bluff typ.

    Det knäppaste var när jag var gravid med första barnet, vilket var efterlängtat, vilket fall så kände jag mig som en bluff och att jag skulle bli påkommen när jag handlade bebiskläder. Hade känslan att jag nog inte skulle bli mamma på riktigt utan bara hittat på allt och att jag skulle bli tillrättavisa när nån upptäckte det. Dock försvann den
    känslan av vara bluff när magen blev större.

    Sen just nu har jag samma problem igen med att vara en bluff. Dom vill satsa på mig på jobbet, är lärare. Nu undrar jag när dom ska komma på att jag inte är så bra egentligen….

  4. Alltså just det där med att bli ”påkommen”, känner så igen mig i det! 😂 Och du skriver ju att det är ganska vanligt. Jag vet t.ex. att jag är uppskattad på mitt jobb, men ibland kommer jag på mig själv med att fundera att tänk om de plötsligt märker att jag inte är så bra och duktig som de tror..? Alltså så lustigt! Kan det ha ngt att göra med att man har olika personligheter på t.ex. jobbet och hemma? Att man känner att man låtsas vara någon annan i sitt jobb-jag? Intressant!

  5. Sabina skriver:

    Jag tänker såhär: De saker du räknar upp som du är osäker inför är sånt som faktiskt ligger utanför din kontroll. Du kan ju aldrig veta på förhand om någon ska anmäla sig till träningsresan, vill vara med i din podd eller har råkat komma i kontakt med din blogg på nätet. Däremot saker där du faktiskt ska prestera något konkret, typ föreläsa, göra något samarbete eller skriva ett blogginlägg, där känner du dig trygg i att du kan leverera det som efterfrågas av din uppdragsgivare/dig själv och du har mer kontroll över om du kommer att lyckas eller inte. Det skulle kanske kunna förklara hur det kommer sig att du har dåligt självförtroende inför vissa saker och inte andra. Bara en tanke 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..