Hej och en uppdatering om amningen!

Ptfias
Hej! Fick precis fundera en stund för att komma på vilken dag det är. Det känns som det ultimata semesterbetyget, att inte ha koll på tider och dagar. Längtar till måndag! Ser verkligen fram emot att få ha dagar som är tydligt inramade. Måndagar och fredagar är mina arbetsdagar då jag är på kontoret och köttar jobb. Tisdagar, onsdagar och torsdagar är mina föräldralediga dagar då jag kan fokusera på Edith till hundra procent. Eventuellt att jag behöver ta någon av de dagarna till att jobba hemifrån med att fota samarbeten etc. men då kan Edith vara med. Längtar efter att skapa en bra rutin för träningen. Längtar efter att skapa en bra läggningsrutin för Edith utan amningen. Längtar efter att få andas krispig höstluft. Längtar efter hösten helt enkelt!

Ser att många av er önskar en update om hur det gått sedan jag ammade för sista gången i söndags. Imorgon har vi alltså varit amningsfria i fyra dygn. Jag var helt inställd på skrik och panik och en ledsen, frustrerad och arg bebis i typ en vecka men inget av det har skett. Hon har varit superglad, inte varit riktigt lika mammig (på ett bra sätt) och verkar väldigt tillfreds. Har knappt ens efterfrågat att få amma mer än kanske två gånger och då inte ens reagerat när jag nekat. Det är som att hon visste att nu har morsan bestämt sig så nu går vi vidare? Är så förvånad och tacksam för att det gått så lätt. Kan så klart inte låta bli att tänka ”VARFÖR HAR JAG GÅTT RUNT I FLERA MÅNADER OCH TYCKT ATT DET ÄR SÅ FÖRBANNAT JOBBIGT ATT SLUTA NÄR DET GICK SÅ LÄTT” – men riktigt så enkelt är det ju inte såklart. Nu blev det såhär och både hon och jag verkar ha behövt hela den här separationsfasen och nedtrappningen innan vi slutade. Är väldigt orolig för mjölkstockning eftersom jag slutade så tvärt (ammade 1-3 ggr per dygn när vi slutade) så har jobbat hårt med massage, sportbh, varm vetepåse och pumpat ur en del. Igår var det så fullt att det var omöjligt att få ut något om jag inte först värmde med vetepåsen, sedan fick Kim massera samtidigt som jag pumpade. Värdigt!

En annan grej! Har så svårt att komma med något vettigare än såhär för tillfället. Har massor med inspiration men de inläggen som kräver lite finess och arbete kommer från och med måndag när jag kliver ur semesterhjärnan. Till dess fortsätter jag uppdatera en gång varje kväll. Men nog om mig! Hur mår du som läser? Vad längtar du efter just nu? Kram!

  1. Jag hade ångest inför att sluta amma, trots att jag aldrig gillade det. Höll ut i fyra månader men slutade främst för att jag behövde äta medicin. Kändes som jag svek min dotter!
    Jag trappade ner i en månad dock, men det var svårt ändå.
    Men dottern brydde sig inget. Var van vid flaska sen hon var en vecka gammal.
    Det jag saknade var att trösta med bröstet! Ultimata sättet ju.

    Nu är hon snart 14 månader och vi ska nog sluta med ersättning snart. Känns som det var bra att ha kvar den under den vaaarma sommaren!
    Grubblar över hur hon ska få i sig bra med vätska dock. Kanske löser sig naturligt när hon inte får flaska? De dagar hon inte fått ersättning så kan hon knappt bajsa dock.. så det blir att vi drar ut på det.

  2. Tack Fia för att du låter oss dela med oss av våra tankar och känslor! ❤️Det är alltid lika härligt att gå in och läsa din blogg. Dina inlägg och även kommentarsfältet bidrar med vänlighet och förståelse i en annars ganska kall värld.
    Jag känner att jag har mycket inom mig som jag vill prata om men att jag inte kan prata med någon vän om det som snurrar. Hösten betyder förändring för mig. Mina tidigare kärleksförhållanden har inletts på hösten till exempel. Jag är i ett förhållande nu, ett förhållande som jag har trott och typ bestämt mig för ska hålla hela livet. För det är det enda rätta. Vi kan prata om det också min partner och jag. Men i ett halvår nu har jag tvivlat. Jag känner inte de känslor jag vill känna. Ibland känns det som att vi lever som vänner, bor under samma tak och att vardagen fungerar men att kärleken inte finns där. Jag försöker tänka bort känslorna men de kommer ikapp mig mer och mer. Vill så gärna känna lika starkt som min partner, men har en känsla av att jag bara dragits med från början utan att riktigt veta om det är det här jag vill. Samtidigt vet jag att jag inte kan få någon bättre person att dela livet med. Eller?
    Jag längtar efter förändring. Efter nystart. Känns tungt att snart börja ännu en termin på en lång utbildning i samma gamla stad. Längtar efter att ha en kropp som jag trivs med. Längtar efter att vara glad och lycklig. Längtar efter att vakna på morgonen helt fri från tvivel och gnagande tankar. Längtar efter att åka nånstans och börja om. Men allt känns så svårt. Jag ska försöka få tid med nån typ av kurator snart för att få ventilera. Inser nu efter att ha vågat skriva det här att jag nog behöver det. Tack för att jag fick skriva av mig ❤️

  3. Hallå, heja 💪

    Vill bara tipsa om att det kan vara bättre att låta mjölken rinna ut i duschen istället för att pumpa. Iaf sades det så när jag slutade amma för 3 år sedan. Att pumpa stimulerar den fortsätta produktionen och att låta mjölken sippra ut pga fullt i duschen signalerar att den inte längre behövs. Fast mjölken kanske skulle användas insåg jag nu..

    Iaf, kram!

  4. Vet egentligen inte vad jag ska skriva här, kände bara att det var ett skönt tillfälle att bara få skriva något, lite ordbajs som du brukar göra antar jag 🙂 Känner att jag saknar att skriva, gjorde det mycket som yngre..
    Jag har precis kommit hem från jobbet efter en härlig jobbkväll. Inser att det är första kvällen jag går hem när det är mörkt och blir lite sentimental. Borde lägga mig och sova nu då det är tidig morgon imorgon, och jag den senaste veckan känt mig så trött. Sov 12 timmar inatt, det positiva med att jobba kväll, och har känt en annan pigghet i kroppen hela dagen – äntligen!

    Tack för att du ger oss utrymme här.

  5. Hej!
    Jag mår bra. Har en sambo som jag älskar och vill leva med och världens (enligt mig själv) finaste 7-månadersbebis.

    Jag har ändå funderat på en sak på sistone. Jag märker att jag jämför mitt barns utveckling med andra och tycker att det är jobbigt när andra bebisar hunnit längre, typ lärt sig krypa, stå osv. Så oroligt fånigt egentligen och jag skäms lite över att känna såhär. Jag skulle ju aldrig vilja ha någon annan bebis än just min, och det vore så hemskt om han någonsin i sitt liv skulle känna att det han är och gör inte duger för mig. Ändå tkr jag det är svårt att inte dras med i det andra föräldrar lägger upp på instagram eller när de bloggar om hur mkt deras barn kan… Hursomhelst, jag ville bara skriva av mig och höra om någon kanske upplevt samma sak?

    Tack för en fin blogg som känns hälsosam och snäll.

    Kram

    1. Jag upplever precis samma sak som du, min kille är 8,5 månad och kryper inte heller. Och det är lite jobbigt när alla som är yngre i omgivningen lär sig. Men så får jag ta ett steg tillbaks och titta på min stjärna. För okej, visst där är han ”sen” , men han är tidig med annat. Han vill hellre att vi håller honom i händerna och att han får gå tex. Så jämför inte, ditt barn är precis där det ska vara. 😘

        1. Barn nr två har just kommit men det ni skriver var det värsta jag visste när jag var nybliven mamma. Dessa ”jövla uppdateringar” om så bra, så tidig. Fick dessutom en son pga olika orsaker blev sen i all sin utveckling. Gick från att krypa till gå på några månader, sa enstaka ord som 3 åring och jag undrade så mkt hur han skulle låta. Nu är han fem år och aldrig tyst 😂 försöker tänka på vad jag sjölv säger om/till barn. Alla är olika och det är mkt roligare att prata om vad ens barn tycker är roligt att leka/göra än hur tidig man är.

          1. Tack för att du delar med dig av din erfarenhet. 😘Det var en jättebra grej, att prata om vad ens barn tkr är roligt istället för vad de kan prestera.

            Kram!

  6. Jag längtar också efter hösten! Vi väntar bebis i december och vi ska ägna hösten åt ommålning i huset, köpa babygrejer etc etc, och det ska bli så mysigt! Jag längtar alltid efter hösten, men i år längtar jag lite extra mycket 🙂

    1. Härligt att amnings avslutet gått så bra! 😊
      Är ledig med vår snart 10 månaders son, njuter av semester med pappan. Så skönt. Men samtidigt kan jag inte låta bli att längta till hösten och sköna höstpromenader med sonen. Älskar hösten och höstmodet.

  7. Jag mår bra. Jag och maken har varit hemma tillsammans i två månader nu och har en månad till hemma tillsammans med barnen. Innan jag börjar jobba heltid efter att varit föräldrarledig i 15 mån (2 mån hemma innan bebis ankomst) och 13 månader med bebis samt 3 månader ihop. Vi båda trivs med detta men ändå ska det bli skönt med rutiner men jag har små panik för att börja jobba. Jag börjar nytt jobb som är dagtid (har tidigsre jobbat i en 24/7 verksamhet) och tycker det är mycket tid på jobbet och mycket mindre familjetid trotts vi får alla helger och röda dagar tillsammans. Jag tror inte jag kommer jobba heltid så länge utan deltid sen. Tiden med barnen är viktigare än pengar, det är något vi är överens om här hemma. Maken tar över föräldrarledigheten när jag börjar jobba. Men en månad till hemma att njuta först 👍🏻

  8. Jag börjar arbeta igen på måndag efter 8 veckors ledigt med barnen (4, 9 och 12 år). Sommarlovet har varit annorlunda än vad vi normalt brukar ha det, vi har inte rest runt massor utan ”bara” varit hemma. Så himlans skönt att ta dagen som den kommer. Trots detta har jag inte tränat alls, jag har inte orkat för värmen. Nu är jag taggad på jobb, rutiner, träning och höstluft!

    Jag blev utmattad året efter dig och har fortfarande små sviter kvar av det även om jag mår väldigt bra nu. Det är SÖMNEN som är störd och som påverkar mig enormt i vardagen. Jag somnar väldigt snabbt på kvällen och sover i 3-4 timmar innan jag vaknar och inte kan somna om på 2-3 timmar. Somnar jag kl. 22.00 så vaknar jag runt 2-tiden och kan inte somna om förrän 4-5-tiden. Nu på ledigheten funkar det kanon för jag kan sova till 9-tiden vilket innebär att jag får min totala mängd sömn och så är jag så pigg hela dagen. Problemet är nu när jag börjar jobba, då måste jag upp kl. 6.00 vilket ger mig back på sömnkontot och jag blir mer stresskänslig, grinig, kortare tålamod och INGEN ork på kvällen. Det bidrar till att jag tränar mindre och mer trötthetsätande av snabba kolhydrater för att kroppen skriker sv trötthet. HUR GÖR JAG?

    Jag har testat spikmatta, gått upp och göra något, ligga kvar i sängen, lyssna på avslappning, lägga mig lite tidigare… Jag trodde nog att detta skulle försvinna med tiden men icke!

    1. Vill också tillägga och tacka för en så bra blogg! Det är tankarna kring träning ochvä kost, stress och din vardag som är så härligt att läsa om. Och välbehövligt. och peppande Tack ❤

    2. Hej! Sömnen, detta gissel! Jag har haft det precis som du, också p.g.a. utmattning och mitt bästa tips är definitivt att gå till en läkare och få sömn/insomningstabletter utskrivna. Jag var motståndare till medicin hur länge som helst men gav till slut med mig och i ärlighetens namn så har de praktiska taget räddat mitt liv! Utan dem hade min rehabilitering tagit så mycket längre tid. Äter dem fortfarande för att arbeta upp ”sömnkontot”. Tack vare dem är min irritation så mkt lugnare, mitt tålamod bättre, min stress-resiliens högre etc etc. Så tycker verkligen du ska ta till den hjälpen ifall den finns tillgänglig. Lycka till och kram.

  9. Blir så inspirerad av det du företar dig i livet, så även att sluta amma 😀 eller ja, där har vi inte kommit lika långt varke i tanke eller handling men har trappat ner rejält med bebis lite yngre än Edith. Men funderar över det här med att sluta amma på natten – hur gjorde ni? kanske lite osammanhängande men vaknat mitt i natten av åskan som går och hu vad det smäller! Mannen i mitt liv bara sover vidare, helt obegripligt…?!

  10. Vad kul att det går så bra 🙂 Jag mår bra tack. Har också haft semester och är inne på sista veckan så mår verkligen fantastiskt. Behövde denna semester SÅ mycket. Just nu längtar jag efter att kunna träna utan att det känns som att man svimmar av värmeslag. Har inget gymkort för tillfället så det är hemmaträning eller utomhusträning som gäller men har hoppat över flera träningar nu för att det känns som att det är alldeles för varmt och stor risk att få vätskebrist.

  11. hejahejaheja ER!

    Jag mår så vansinnigt bra just nu och har fått göra det hela sommaren lång. Jag har år med ätstörningar [ortorexi] i bagaget och sommaren har alltid varit en evig kamp med bikini och bara kroppar, men denna sommaren har jag mått så nedrans bra. Jag har strosat runt i bikini mest hela tiden [hallåååå, man hade ju typ svettats bort annars!?] och har inte tänkt en enda elak tanke. Jag är ä n t l i g e n frisk och fri vilket jag är så stolt, tacksam och glad över.

    stor KRAM till dig!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..