Jag har inte varit mig själv på två år!

ptfiamammaliv
Jag frågade Kim om han minns hur man mådde eller gjorde för två år sedan (eller 1 år och 10 månader för att vara mer exakt). Det gjorde han såklart inte. Det är alltså så längesedan jag var mig själv! Det slog mig idag efter att hört mig själv upprepa samma sak hela veckan – hur jag känner mig mer framåt, att jag känner mig ”på” och energisk, i balans och en del annat. Och idag fattade jag varför: Jag har landat i mig själv igen! Plötsligt är jag Sofia igen och känner igen mitt psyke, min kropp och känslan i att vara jag för första gången på TVÅ år. Hormonerna måste ha hittat någorlunda tillbaka i och med att första mensen efter barn kom förra helgen.

Jamen, vi pratar inte ens lite om det vi kvinnor går igenom när vi blir gravida och föder barn. För mig är det den mäktigaste upplevelsen jag fått – och fan vad man sliter med smärta, hormoner, splittring, separation, ångest, mer smärta, mer smärta, mer hormoner och mer av allt. Det är mycket överleva över hela grejen, samtidigt så är inte det rätt ord eftersom det är betydligt mer fantastiskt än så.

Det är så mycket att det är svårt att ta in och nu när jag är ute på andra sidan så känns det som en saga. Hände det ens?

Att det tar såhär lång tid att genuint känna igen sig själv, det hade jag nog inte förstått innan. Känner mig framförallt ”ren” i huvudet och tankarna. Jag känner mig tryggare och säkrare. Jag känner mig starkare mentalt och fysiskt. Jag känner mig som pånyttfödd i min kropp, lite som att hela jag passar bättre i mig själv på något konstigt sätt. Eller låter det konstigt?

Känner någon igen sig? 

  1. Absolut! Kommer ihåg att jag kände det som att jag ”lånat ut” min kropp och sen fått tillbaka den.

  2. Sandra skriver:

    Tack för dina kloka ord. Precis vad jag behövde höra idag när det känns tungt. Har en 6 månaders bebis som det stundtals är tufft med men som samtidigt är det mest fantastiska som hänt mig. Så splittrad man ofta känner sig.

  3. Karin skriver:

    Så som du beskriver kände jag efter mitt första barn. Hade velat läsa detta då 🙂 Mitt andra barn är jämngammalt med ditt och jag tycker inte att omställningen har varit lika stor den här gången. Inget är nytt på samma sätt och därför inte lika omvälvande. Däremot har jag fått pms problem vilket jag aldrig haft innan. Känner mig personlighetsförändrad i de perioderna så jag hoppas verkligen att det blir bättre.

  4. Jenny skriver:

    Absolut! Har kännt att jag kommit tillbaka till mig själv efter att jag slutade amma. Vet inte om det är mest hormonerna, eller om det är för att kroppen nu inte behöver producera mjölk så allt jag äter är till mig och bara mig -> bättre mående, etc..
    Kul att höra att så många känner samma.

  5. Men blir man någonsin sig själv efter barn? Mina är nu 6 och 4 år och jag är fortfarande inte mig själv! Mest för att det är enormt slitsamt att ha barn. Man får aldrig sov ut, man ska hela tiden sätta någon annan först, man servar osv osv. Jag kommer liksom alltid sist. Detta är något man skulle behöva förbereda föräldrar på. Vi marineras i förlossningskurser men livet efter får man klara bäst man vill?! Tror flera skilsmässor skulle kunna stoppas om man fick vägledning ”på vägen” som föräldrar…

    1. Åh! Vad jag håller med dig! Har en dotter som är 4 år. Det bli lättare med tiden men oj vad livet är inte det samma någonsin! Ingen pratar om det jobbiga delen och man känner sig sämst eftersom man tror att alla andra tar det bättre, lättare än man själv.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..