Vi måste sluta kommentera och värdera varandras matlådor!

ptfiass
Vi har nog alla upplevt det. Du är i personmatsalen på jobbet. Klockan slår lunch och kollegor väller in för att hinna köa till micron – och då börjar det:

”Men gud vilken nyttig matlåda! Ska du gå ner i vikt!”

”Men du som är så smal behöver ju inte äta sådär nyttigt!”

”Jaha, det är till att UNNA sig idag ser jag!!”

”Oj, vilket stor portion! Sådär mycket skulle jag aldrig få i mig!”

”Det där ser väldans nyttigt ut … själv hann man ju inte riktigt få med salladen imorse så det blev liksom bara något som fanns hemma … inte så nyttigt kanske …”

Och så vidare. Alla dessa kommentarer som haglar ner i folks matlådor. Bedömande. Värderande. Saker som sägs utan att sägas rakt ut. Dolda budskap. Frågor om sådant som man egentligen inte har att göra med. Tävlandet. Och den som friskt kommenterar sina kollegors matlådor, tänker hen på hur det landar hos personen? Många har det tillräckligt jobbigt med mat och ätande som det är, utan att behöva redovisa sin matlåda för någon.

Vi pratade om det här under en workshop i veckan och nästan alla har upplevt det här. Varför kan vi inte låta bli? Det kanske inte är onda avsikter men tänk vilka effekter det kan få. En vän har börjat få obehagskänslor och ångest av att äta i sin personalmatsal då det är sådan hets om vem som har nyttigast och minsta portionen i sin matlåda (och har någon köpt typ en hamburgare eller köttbullar så skriks det ut att ”nu ska det minsann unnas” – alltså inte från personen som ska äta det, utan andra hetsar om det).

VAD är det för fel? Sedan när är det okej att hetsa folk på jobbet om vad som ligger i matlådan? Känner ni igen det här från era arbetsplatser?

  1. Oj! Det här var nåt nytt för mig! Känner inte igen mig alls! Kan det vara för att det nästan bara är killar på mitt jobb? Vi pratar massor om varandras mat, men upplever inte alls det som något negativt.

  2. På vår arbetsplats är det ingen som kommenterar negativt. Oftast handlar det mer om att man blir avis på någon annans matlåda som ser godare ut än ens egna 🙂 vi blir ofta inspirerade till att laga andra rätter än dom som man alltid brukar laga annars.

  3. På min arbetsplats handlar det mest om att saker ser goda ut och matinspiration. Vi turas dessutom om att ta med soppa varje måndag på vintern.

  4. Jag arbetade på ett ställe där vi en dag i veckan hade personalfika. Åt jag ingen kaka fick jag ”happ ska det dietas nu eller varför tar inte du någon kaka?” Valde jag veckan efter att ta en kaka fick jag ”ska du verkligen äta den, du som är så nyttig?”
    Jag hade inte sagt något gällande dieter eller liknande utan det var enbart antagelser.

  5. Vilket bra inlägg, känner igen mig så väl! Jag får ofta kommentarer kring min matlåda fast jag inte ber om det. Jag är vegan, äter generellt mycket grönt och i folkmun ”nyttig mat”. För mig ser jag det inte, så jag äter det jag trivs med och det som jag tycker är gott och som gör gott för min kropp. Ofta kommer kommentarer som ”vilken nyttig matlåda”, ”du äter så nyttigt”, ”oj vad mycket grönsaker, själv är jag inte så nyttig av mig”. Eller ”oj det var rejält med mat”. JAG BLIR GALEN. Jag svarar ofta bara med att säga ”jag väljer inte detta för att det är nyttigt utan för att det är gott”. Och att det är väl inget fel på deras matlåda heller.

    Jag har tidigare haft anorexi och jag avskyr påpekade av varandras mat. De får gärna fråga vad jag äter för gott, jag delar gärna med mig. Men när ord som du äter så nyttigt, du är så nyttig så är det inte roligt längre. Jag hatar ordet nyttigt och onyttigt också för den delen..

    Eller den här, ”hur kan du äta så mycket men vara så smal?”.

    Tack för att du tar upp detta Sofia! Kram

  6. Blir obekväm när någon kommenterar mängden. Som tur är kretsar matsnacket mest om goda recept på mitt jobb:)

  7. Ååh håller med så jäkla mycket här! Jag kan faktiskt få ångest av detta i form av att jag skjuter upp min lunch om det är många i fikarummet, hela min kropp säger bara NEJ till att gå in där och bli granskad. Då sitter jag hellre ju helg en stund till, eller värmer lådan och äter framför datorn och skyller på ”mycket att göra” om någon frågar. Om jag själv kommenterar andras mat är det tex ”åh vad gott det där ser ut” och kanske följt med en fråga om recept eller inköpsställen om det är någon färdig/hämtmat. Men aldrig mängd, nyttighet etc. Och jag vill inte ha några näsor i min låda!

  8. JA!! Åh äntligen någon som tar upp detta ! Jag känner så igen mig i det du skriver. Jag älskar matlagning och äter helst något lättare till lunch och något mer vällagat / större när jag kommer hem från jobbet (vi kl 15).

    När jag började på min nuvarande arbetsplats slogs jag av just det här; att ALLA skulle kika ner i min matlåda och titta, kommentera, spekulera och fråga. Tillägger att jag sedan tidigare haft ätstörningar och fortfarande håller på att repa mig efter det.

    Hur som, efter x antal lunchraster med snokande kollegor i lunchlådorna, så gick jag helt enkelt över till att istället äta knäckermackor + frukt till lunch. Så äter jag lagad mat när jag kommer hem istället. Orkade inte med alla näsor i min mat längre.

    Men självklart är det nu istället kommentarer kring mina mackor.

    ”Du som är så liten, du måste äta mer”. (Svar: ”Men jag äter lagad mat när jag kommer hem istället” (till skillnad från dig…….)

    ”Det där är ingen lunch Malin!” (Min tanke: ”Okej, vad gör din mat mer lunch än min…?)

    Det har lett till att jag söker mig till lunchtider då det är så lite folk som möjligt i personalrummet för att slippa förklara/försvara och bemöta detta… 🙁

    Så glad att du lyfte detta Fia. Kram Malin

    1. Känner så igen mig. Led för 5 år sedan av ätstörningar och även om jag är frisk nu är just lunchrum jobbiga. När det är högljudvolym kombinerat med matlådekommentarer brukar jag ibland känna mig så stressad så jag går och låser in mig på toaletten och äter där. Hemskt men sant.

  9. Lunchrum är en av de största anledningarna till att jag är egen företagare! Fixar inte att sitta och äta med människor jag inte valt själv eftersom de hela tiden värderar min och varandras mat, har gjort det ALLDELES för mycket och för mig var det – på riktigt – det värsta med att vara anställd.
    Jobbar numera hemma och varje dag vid 12-tiden när jag får gå in i mitt eget kök och värma min korv stroganoff/kycklinggryta/stuvade makaroner/spaghetti och köttfärssås-lunch tackar jag min lyckliga stjärna för att jag har möjligheten att få avnjuta den i tystnad istället för till ljudet av andra människors dömande.

  10. Har inte upplevt detta som ett problem. Jag är hungrig av mig och äter mycket, och om jag skulle få en kommentar om det skulle jag inte se det som något negativt, snarare ett konstaterande.

  11. På min arbetsplats är det nog snarare positiva kommentarer om varandras matlådor. Vi får recepttips, provsmakar av varandra. Inte alls mycket negativt faktiskt.

  12. Åhh, jag blir så less på de som alltid ska kommentera, kan vi inte bara få äta det vi vill?!

    Oj vad nyttigt!
    Det där så ju nyttigt ut
    eller den lite sneda blicken när det ligger något lite mer ”fettigt” i lådan

    så less, låt mig äta min mat!

  13. På min arbetsplats är det tvärtom. Här sticker du ut och får kommentarer/behöver förklara dig om du väljer att inte äta bullen, tårtan eller om du har en ”nyttig” matlåda med dig… Jobbigt det också, då man inte får äta det man är sugen på!

  14. Faktiskt inte. Klart det hänt någon gång att jag hört sådana kommentarer men oftast har jag bara vart med om att man kommenterar vad som är i lådan som att det är gott eller ser gott ut. Eller att man är avundsjuk för att någon annans mat ser godare ut.

  15. Jag känner faktiskt inte igen mig, tack och lov! På min arbetsplats kommenteras det ofta ”åh vad det där ser gott ut” och ibland byts det till och med matlåda om någon annans matlåda ser godare ut, haha! Det är väldigt härligt i alla fall ☺️

  16. JA!! Starta ett uppror. En matlåda behöver inte uppmärksammas. Vi behöver inte värdera el värderas i alla lägen. Känner man att något behövs yttras, att man absolut måste säga något o inte kan vara tyst, så är möjligen den enda kommentaren som är ok; ”Åh vad gott det set ut!” Men inte ens den behövs egentligen.

  17. Så bra och viktigt inlägg!!!

    Jag lite nyfiken på hur stor er lägenhet är, är det en 2:a? Och i så fall, hur tycker du det fungerat att bo med bebis där? 🙂

    Kram och tack för bra blogg, insta osv!

  18. Det värsta är nästan normen typ; jasså du äter varje dag när många går på 5:2 eller liknande. Drömmer om en arbetsplats där man kan träna, fika, käka utan kommentarer om mål..

  19. JA! Alltså fan vad jag velat skriva det här själv till de i min närhet, och förklara hur jävla jobbigt det är när man har en ätstörning i bagaget som delvis grundas i att man blev mobbad i matsalen på skolan… Konstigt att jag vräker i mig mat när jag äter inför andra? Så ingen hinner säga nåt. Och så passar man på när ingen ser och inte kan kommentera. Eller typ blir aggressiv när nån väl kommenterar vad jag äter. Bara låt mig äta ifred vill jag skrika!

  20. Hade en vegetarisk vecka för ett tag sen och en dag tog en kollega mig åt sidan. Han var oroad. ”Inte ska väl du som är så smal äta sån mat? Du bantar väl inte?” Blev så paff att jag inte visste vad jag skulle säga. Blev något om att vegetarisk mat också innehåller kalorier.
    Har i alla år fått höra att jag måste äta mer av folk jag inte äter med och av de jag sitter med på raster får jag frågan hur jag kan äta så mycket och ändå vara smal. Ibland hade det varit skönt att få sitta ensam på rasterna..

  21. Hmm äter lunch med 6män som ensam kvinna.. enda tjatet hos oss är snarare vem som fått med sig goaste matlådan.. o att man hånas för ev lustiga matvanor..

  22. Ja! Har i flera år önskat ett typ ”matsalshotell” dit man skulle kunna gå, sätta sig i en trevlig miljö och äta sin mat i lugn och ro utan kommentarer åt vare sig ena eller andra hållet, haha. Det vore så himla skönt. Men tror fan aldrig att vi kommer komma ifrån allas tankar och idéer kring hur man ska äta. Aldrig skulle ju någon säga, men gud varför har du blå jeans på dig? Vad är det för trams? Det är dock fullt normalt tydligen att säga det om någons matvanor: bönpasta? Haha, hur mycket betalar du för det då? Jaha, går du på någon diet nu igen? Slappna av! Varför har du aldrig matlåda? Lagar du ALDRIG mat? My god.

  23. Ja! Så sjukt, en manlig kollega sträckte sig helt ogenerat över bordet, lyfte upp min matlåda och kände på vikten, utbröt ”ojojoj!! Här e någon som ska få i sig mycket kalorier” så sjukt, som att det är fult att vara hungrig? Jag är inte överviktig och även om jag vore det skall folk ge fan i min mat om det inte är för att fråga efter receptet!

  24. Hahaha känner så igen detta! Har haft ätstörningar i många år o jag hatar när folk kommenterar, vilket de frikostigt gör på min arbetsplats trots att de vet att jag haft o har mina dåliga perioder. Elaka kvinnor. Brukar oftast äta jättesnabbt för att slippa sitta med dessa personer. Tråkigt men sant

  25. Instämmer! Jobbar med 80% kvinnor. Äter ofta lunch själv på mitt kontor istället för matsalen för då kan jag njuta 🙄 Äter alltid mycket mat o värsta är när man äter lunch ute o nån kommenterar att det är mycket! Ja, jag har betalat löjligt mkt pengar o det är asgott- klart jag äter upp det🤦🏻‍♀️ mycket kommentarer kring varför jag inte äter bröd o är det minsann en LCHF-diet. Öh nej jag får skitont i magen men som eran chef kanske jag inte vill basunera ut det? 🤷🏻‍♀️

  26. Alltså gud vad jag känner igen detta!! Jag är en person som oftast har klassisk husmanskost i min låda. Ungefär ris, kyckling och sås eller typ lasagne.
    Jag hade lika gärna kunna sitta där med Big Mac och co extra allt, för det är så det känns när några av mina kollegor sitter med sin grönkål och broccoli och under lunchen pratar om hur viktigt det är att äta rätt och träna. Varenda jävla lunch. Jag är dessutom gravid och svinhungrig hela tiden och kanske inte mitt mest slimmade jag (av förklarliga skäl).

    Jag förstår att det är bra att ha en vettig kost, men det finns en gräns för vad som är mänskligt…

  27. Oj intressant! Tanken har faktiskt aldrig slagit mig att detta skulle kunna vara ett problem. Helt ny tanke för mig trots att jag ätit matlåda på ett gäng olika arbetsplatser i snart 20 år. Jag har fått massor av kommentarer, mest angående att jag ofta haft samma mat, kanske en hel vecka i rad ibland, men aldrig någonsin har jag tagit illa upp. Tänker att det bara är ett helt normalt samtalsämne i ett lunchrum?! Om någon säger att jag äter mkt så tar jag det som ett konstaterande, har aldrig tänkt tanken att det skulle vara av dömande karaktär, vi äter väl alla olika mkt, jag är rätt hungrig av mig men har aldrig sett det som ett problem? Gör alltså andra det? 🙂 Well i så fall får de gärna bekymra sig över mina matvanor 🤣 Helt ärligt så tror jag de flesta har nog med sitt eget att tänka på, men är kanske bara turligt förskonad 😲🤔

  28. Jag jobbar på en skola så de flesta äter med eleverna, alltså inte mycket kommentarer på just matlådor. Däremot är det mycket prat om vikt, bantning och liknande i fikarummet, leder till lite samma känsla tänker jag.

  29. Oj vad jag känner igen mig… hade en kollega på min förra arbetsplats som ständigt skulle påpeka för alla ”hur otroligt mycket Vera äter och ändå är så smal!” Jag fattar att det kanske inte var illa menat men tog ändå illa upp. Jag hade nästan lust att göra en PowerPoint-presentation om mina matvanor och berätta för alla intresserade hur jag äter haha! 😀
    Jag är löjligt glad över att ha två manliga kollegor som alltid äter mycket och struntar i vad jag har på tallriken. Och maten på min nuvarande arbetsplats, mums alltså 😛

  30. Vad skönt att höra att det är fler som haft positiva upplevelser! Jag har bara haft positiva där vi tillsammans genom matlådorna fått inspiration till att lösa vårt gemensamma, aldrig sinande uppgift, vad ska vi äta till middag!?

  31. Arbetar på ett mindre företag (varav chefen är min man😂) med bara manliga kollegor och jag får aldrig kommentarer om matlådan. På min förra arbetsplats kunde jag få kommentarer men då var det oftast ”så duktig du är som har mat med dig” eller ”ska du äta allt det där”. Då hade jag kvinnliga kollegor….

  32. Hos oss kan det absolut diskuteras maten i matlådorna, men har aldrig varit med om att någon säger något elakt. Mer att ”vad gott det ser ut”, eller ”vad har du för spännande idag?”. Den sortens kommentar har jag absolut ingenting emot. Tvärtom är det bra, för då kan man få middagstips 🙂

  33. Känner igen det där till 100% får ont i magen av att sitta i vår personalmatsal.
    Slutar alltid med att man slänger sig maten utan att njuta. Hemskt

  34. Jag har främst upplevt ”vad gott det ser ut”-kommentarer vilket jag inte har ngt emot. Däremot har jag och min sambo (som är man) märkt stora skillnader i vilka kommentarer våra matlådor genererar- vi har oftast likadana matlådor och medan ingen brukar kommentera min så kommer han hem och berättar om alla ”oohh” och ”wow” hans matlådor får. Kanake ser han inte ut att kunna laga mat, vad vet jag, men komiskt är det iaf.

  35. Så viktigt, har tänkt på detta mycket då jag känt att det varigt stressigt att ens få ihop en matlåda och så får man höra någon kommentar och det känns helt sjukt. Man bara tänk om den här människan visste hur jag kämpade och hur stolt jag är över att jag fick ihop det även den här veckan. Det gäller egentligen allt som folk ska kommentera negativt, att man inte har en aning om vad andra människor går igenom.

  36. Alltså ja!! Hos oss är det inte så mycket dömande kommentarer som tur är, men ändå diskussioner om hur folk lagat sin mat och vad som är bra/dåligt att äta. Ibland blir jag jättepåverkad av det och sitter tyst typ hela lunchen, men för ett tag sedan kände jag för att göra lite revolt så tog med mig stekt korv, bröd och en flaska ketchup hahah

  37. Ja! Äter lchf för jag mår så himla mycket bättre av det. Äter dock inte i personalrummet för jag orkar inte svara på frågor och höra kommentarer. Värmer min mat och går och sätter mig för mig själv i annat rum #foreveralone 😂

  38. Hög igenkänning då min arbetsplats är 80% kvinnor. Det är också väldigt noga med om maten är ekologisk, kravmärkt osv. Vi har nog inte en fikarast/ lunch som inte innehåller prat om mat, socker och fett. Då jag jobbar i matbutik så händer det ibland när meningen har låda med sig att man får köpa nåt. Då är det ”jaha du tog en sån du” ”men det kan väl inte va nyttigt” osv. Är föräldraledig nu. Saknar inte luncherna på jobbet.

  39. Jag känner så igen mig i detta ämne, det händer allt för ofta att någon kommenterar innehållet på mängden i matlåda mer än ”åh vad gott”. Min sambo kommer hem nästan varje dag och folk har påpekat hur mycket mat det är. Jag vet inte om man ska tolka det genom avundsjuka, eller något annat. jag har alltid tränat mycket och behövt ätit mycket, men inte vågat för att folk är så snabba att kommentera. HEMSKT! Vi fick våran dotter för snart 2 år sen och jag är sten hård med att man inte kommenterar någons mat. Något som kan provocera mig är när man ska äta lunch med ett sällskap och man får höra ” jag är så mätt, jag tar bara något litet. Där sitter jag, vi åt frukost tillsammans men håller på att hungra ihjäl.” Kanske super luddig kommentar men bra ämne på inlägg!! KRAM

  40. De enda kommentarerna kring matlådor bland mina kollegor är att det ser gott ut och en fråga om recept, utöver det pratas det inte mer om maten. Aldrig upplevt någon hets där som tur är, det finns ju på så många andra ställen ändå.

    1. Som tur är så har det mer och mer gått över till att vara kommentarer om att maten ser god ut och att man är nyfiken på vad det är för gott 😊👌🏼

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..