Vi riktar fokus på tacksamhet!

ptfia1+
Jag kröp ner i vår säng strax innan 03 i lördagsnatt efter en vecka borta. Älskar att komma hem! Det är så fint att känna att oavsett hur fantastiskt det varit borta, så längtar jag alltid hem. Det är ju långt ifrån en självklarhet så tacksamheten för den känslan ligger tätt intill. Jag vill rikta fokus på just tacksamhet i det här inlägget. Vi kan väl berätta vad vi känner oss tacksamma för just precis nu?

Jag tar mig friheten att börja:

» Är tacksam för att min mens har kommit igång igen efter avslutad amning. Och tacksam för att jag än så länge inte känner någon speciell skillnad mot innan jag fick barn. Har hört många skräckhistorier om enorma blödningar, svinjobbig PMS, mer smärta osv. Andra mensen nu och än så länge kommer jag lindrigt undan.

» Känner mig som sagt väldigt tacksam över att alltid längta hem. Det säger så mycket om hur livet på hemmaplan är. Jag älskar att vara hemma och känner noll behov av att resa iväg just nu. Inte så konstigt eftersom det blev Kanada, Italien och Grekland x 2 (Kreta + Atens skärgård) det här året. Två privata resor och två jobbresor. Nu vill jag bara vara hemma länge, länge.

» Känner tacksamhet över min Nespresso-maskin. Har aldrig varit med om att en pryl gett mig så mycket vardagsglädje tidigare. Har pratat om att det vore roligt att ha en i flera år, hade jag fattat hur kär jag skulle bli så skulle den flyttat in långt tidigare.

Och hur beskriver jag ens tacksamheten jag känner för Edith? Det är svårt eftersom det är så mycket. Hon har gjort allt i mitt liv bättre. Att få uppleva världen genom hennes ögon ger allt en annan mening. Hon ger mitt och vårt liv en annan mening. Är så förbannat kär i henne och tacksam över att just hon kom till oss. Älskade unge. Är också tacksam över att hon verkar ha förlåtit min frånvaro under veckan. Var beredd på att hon skulle vara sur på mig i början men hon har än så länge bara varit gosig och glad (och lika arg när hon inte får som hon vill), som vanligt helt enkelt.

En sista parantes: Vad fint att det var flera som berättade om positiva upplevelser kring matlådan i förra inlägget! Har bara fått höra allt negativt/jobbigt/hetsande den senaste tiden så skönt att se att det även finns positiva känslor kring det här med.

Så, vad känner ni tacksamhet för just precis nu? 

  1. Jennie skriver:

    Vilket härligt fokus <3

    Är tacksam över allt jag har i mitt liv – vänner, familj, sambo, djur och ett tryggt hem och land. Är tacksam över att ha möjlighet att plugga med CSN-lån och att vara frisk och därför kunna jobba, träna…

    Har egentligen ingenting att klaga på. Alla sådana småsaker är oväsentligt i det stora hela. <3

  2. karin skriver:

    Jag är tacksam över att jag får ha en sån fin relation till mina föräldrar. Över att jag alltid känner mig välkommen hem, över den villkorslösa kärlek som jag får och alltid har fått och över att de fortsätter att vara min trygga punkt trots att det nu är många år sen jag flyttade hemifrån. Älskar dem båda så mycket.

  3. Jag är tacksam att min man har bytt jobbschema! Från att jobba super mycket till att vara hemma mer! Så kommer ses mer och det gör mig glad.

    Sen hösten! Mörknar tidigt, så kan ha tända ljus, läsa bok, kolla serie, dricka te och äta choklad. Mysigt!

  4. Johanna skriver:

    Så härligt med tacksamhetsfokus!

    Jag är så tacksam för att mina nära och kära är friska! Jag är tacksam för att jag har ett hem både i min nuvarande stad och staden jag vuxit upp i. Att jag inte har en komplicerad relation till någon familjemedlem och att mina svärföräldrar är underbara. Överlag tenderar jag ofta att tänka tankar som ”hellre ha synfel än vara döv”, ”hellre ha feber än magsjuka” och försöker jämföra med något som är värre än det jag upplever. Sen är det ju svårare att upprätthålla en sån optimism i alla läget, men jag tycker ändå det är skönt att ta till sådana tankar i tillvaron.

  5. V skriver:

    Jag är så tacksam över att jag hittills klarat av studierna och vågade börja plugga, trots att neuropsykologen för några år sedan sa att studier på högre nivå inte är att tänka på efter att jag drabbades av en allvarlig sjukdom som skadade arbetsminnet/språkdelen. Härom veckan tog jag hem ett VG på tentan.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..