Herregud, jag trodde inte att det kunde hända mer men det gör det!

ptfia9-3
Sitter på kontoret och har kli i kroppen. Försöker fokusera men kan inte riktigt slå mig till ro och göra det jag ska och det slog mig att det ju beror på att jag har kommit till en punkt i mitt tillfrisknande från utbrändheten att jag nu HAR MER ENERGI ÄN JAG GÖR AV MED så att det finns utrymme för att känna såhär! Förlåt för stora bokstäver men det här är enormt för mig!! På 6 1/2 år så har jag behövt så lite för att orka med. Har inte längtat efter träningspass eftersom det inte behövts. Har inte haft extra resurser att slösa med eftersom kroppen har haft fullt upp med det grundläggande.

Nu verkar jag ha kommit till ett stadie i mitt tillfrisknande där jag börjar fungera som en normal person, en frisk person. Jag tränar ett pass och kroppen svarar med energi och efter att inte ha tränat på en vecka eller två så känner jag en energi byggas upp i kroppen som jag behöver få utlopp för! För att det finns energi att slösa med! Kan börja gråta av lycka nu när jag insåg det här. Det låter kanske som en bagatell men för min hälsa så är det här ett enormt jädra framsteg och ett starkt tecken på att jag har kommit längre än jag någonsin vågade tro.

Jag har nu energi att SLÖSA med. Tack tack tack till allt för att det här pågår in min kropp just nu! Vågade inte tro att jag skulle få uppleva det här igen. Ett överskott av energi. Ja, vad säger man. Kroppen är fantastisk och tack till mig själv som orkar kämpa vidare och som fortsätter att försöka skapa ett friskt och hållbart liv.

Och det finns hopp. Även 6 1/2 år efter en utbrändhet så kan man känna att saker händer i tillfrisknandet. Är så förbannat glad nu!

  1. Lisa skriver:

    Grattis! Blir glad för din skull och lite tröstad av att veta att det kan ta lång tid. Följer din blogg sedan jag själv blev utmattad för två år sedan och tycker alltid du skriver väldigt bra och motiverande saker, både här och på instagram. Jag kan fortfarande förvånas över att jag inte orkar saker på samma sätt och att kroppen fortfarande kan kännas utmattad. Det är trösterikt och viktigt att tänka på det du säger att det tar lång tid för kroppen att friskna til helt och varje år tar en framåt (förhoppningsvis).

    Säger som kommentaren ovan att du gärna får lyfta i ett inlägg hur du frisknat till under åren och vad du lärt dig om vilken tid det tog för dig.

    Tack för att du skriver personligt om ett viktigt ämne!
    Kram Lisa

  2. Åh, så glad jag är för din skull! Så, så underbart att läsa 🤩

  3. L skriver:

    Wow, så bra!!!

  4. M skriver:

    Mitt i utmattning själv just nu. Tycker det du sa i podden med Boltenstern var så bra – att när man blir sjuk så kanske man måste sjunka ännu längre ner i utmattningen för att slå i en botten. Sedan kan man börja kravla sig upp igen. Efter 1 års sjukskrivning trodde jag att symtomen skulle lättat, istället är det värre med de fysiska symtomen. Dina ord stämde därför rätt in på min situation och det hjälper att ha det med sig i bakhuvudet.
    Skönt att du upplever skillnaden i energi. Tillfrisknandet tar verkligen tid, även efter att man (som du) är tillbaka ute i samhället och i livet. Men även om 6,5år för mig personligen känns som en evighet så kan man inte mer än ta en period i taget. Samt glädjas åt att det långsamt, långsamt kommer att bli bättre.

  5. Johanna skriver:

    Blir så glad när jag läser detta! Så underbart!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..