Bilder från min utbrändhet som jag inte visat tidigare

IMG_5072
Tidigare idag så var jag på min storasyster Annas arbetsplats (en skola) och föreläste om min utbrändhet. Letade bilder till min presentation och hittade de här som jag aldrig publicerat tidigare. Bilden ovan är alltså tagen 2013, 28 maj klockan 16.20. Alltså nästan prick ett år efter att jag blev sjukskriven för utmattning. ÄNDÅ ser jag ut såhär, dvs totalt förstörd och slutkörd. Ett helt år efter så är det ändå sådan här nivå på en riktigt dålig dag. Vilket jävla mörker. 
IMG_6380
2013, 26 september kl. 18.21: Jag har precis lyckats ta mig upp till toppen av Hammarbybacken. Den mesta fysiska utmaningen som jag utsatt min sjuka kropp för sedan den började lägga av där ett och ett halvt år tidigare. Minns det här ögonblicket så väl eftersom jag fulgrät av både sorg och lycka över att ha bestigit ”berget” samtidigt som solen gick ner och det var en så stark upplevelse. Det blev också någon slags mental seger av att jag äntligen lyckades åstadkomma något, även om det bara var att kravla sig upp för backen som jag tidigare kutade upp med lätthet. 
IMG_6917
2013, 14 november kl. 16.14: Ännu en dålig dag i mitt sjuka tillstånd. Hittade blogginlägget som jag skrev dagen innan:

Nu sitter jag här, ytterligare ett år har gått och jag är i en ny svacka. Inte så att jag är tillbaka i depression eller är stressad, nej nu är det mer en enrom trötthet och bitterhet som rider mig. Min kropp vill inte utmanas, mitt psyke orkar bara det nödvändigaste. Jag ser framåt och vill, samtidigt som allt gör mig paralyserad av tomhet. Jag känner mig ledsen och är inte riktigt med. Känner ett avstånd till verkligheten och är ofta inte genuint glad. Det är nu ett och ett halvt år sedan jag blev sjuk i utmattningsdepression, en evighet. För två månader sedan var jag starkare än på länge, verkligen på väg uppåt. Nu är jag nedanför och svär. Orkar inte kämpa mig upp igen precis nu, måste vila först.

 

  1. Anna skriver:

    Hej! För några veckor sen så lyssnade på det fantastiska avsnittet av din podd där Isabell Boltenstern var med och sen dess så har jag funderat över en sak som jag hoppas att du eller dina kloka läsare kan svara på. Hur gör man när ens familj inte accepterar eller stöttar en i att man blivit utmattad. Jag blev sjukskriven i början av sommaren för utmattning, något min familj hittills har visat väldigt lite förståelse för,då dom snarare tycker att jag bara ska ”skärpa till mig”. Eftersom jag bor i en annan del av landet så träffar jag inte min familj speciellt ofta men nu så är det ju snart jul vilket innebär att jag förväntas fira den med min familj, problemet är bara att jag inte vet om jag vill och orkar. Så hur gör man egentligen, ska jag bara försöka bita ihop och låtsas som ingenting för julefridens skull eller är det kanske till och med bättre att fira jul själv? Förlåt för en lång och lite svamlig kommentar.

  2. J skriver:

    TACK fina, fina och kloka du för att du delar sådana här inlägg! Det är SÅ viktigt att som utmattad kunna ta del av andras historier, särskilt när man ser någon som du – som nu tagit dig ur det värsta och är på andra sidan. Har själv varit sjukskriven i snart 1,5 år för utmattning. Längtar tills dagen då denna period av livet är bakom mig, även om jag misstänker att en del av utmattningen kommer att påverka mig för alltid. Mentalt och fysiskt, på gott och ont. Tack, Fia för att du delar med dig!

  3. Jenny skriver:

    Ojojoj. Tack för att du delar med dig.
    Kram!

  4. Frida skriver:

    Tack för att du delar med dig! Känner mig så träffad i saker du skriver om din ”period”. Det hjälper mig att orka i min utmattning. För 2-3 månader kändes det som att den inte kunde gå utför igen men se, nu är jag i en ny svacka. försöker motivera mig av att läsa om din resa.

  5. Lone skriver:

    Huff, det er vondt å se! Den tomheten, sorgen, fortvilelsen…❤️

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..