Vi vet hur vi ska göra för att må bra – ändå mår vi skit.

ptfia bloggers-16
Vi har aldrig haft så mycket kunskap om träning och hälsa som nu. Vi har aldrig haft så mycket information, trender och fokus på hälsa – och ändå så har vi nog aldrig varit så ohälsosamma. Sjukskrivningarna går i taket. Människor är sönderstressade. Landet är delat i två läger: De som tränar konstant och jämt och nästan för mycket. De som tar träningen till nya nivåer, blir övertränade, tävlar, lever som en elit och som pressar sig själv till att prestera träning. Och så har vi de som gör precis tvärtom. Som aldrig tränar, som är inaktiva, stillasittande och inte vill röra på sig. Som blir stressade av den hets som pågår. 

Barn och ungdomar blir sjukskrivna redan i skolan. Våra flöden svämmar över av avklädda kroppar, putande rumpor, mirakelpulver och akrobatiska övningar. Det börjar pratas balans och att målet är att må bra. Ändå är det så få som verkar göra det. Och så många som verkar leva i obalans. 

Vad gör vi för fel? Hur kan allt det som är så bra (forskning, specialister, hälsofokus, kunskap, inspiration, information osv) bli så fruktansvärt dåligt, ohälsosamt, pressande, stressande och tärande?

 

  1. Emma skriver:

    Sen mår ju många bra också såklart. Jag tror en stor skillnad mot när jag växte upp (är 80-talist) att föräldrar då inte pratade om att man mådde dåligt. Man höll god min och visade upp en fin fasad oavsett hur det såg ut på insidan. Så var iaf min mamma till hundra procent och många andra i den småstad där jag växte upp. Allt var en fasad och innanför mådde familjen mycket dåligt.
    Idag upplever jag en enorm öppenhet här i Sthlm där jag nu bor. Så befriande!🙂

    1. Åsa skriver:

      Håller med till 100% – ännu en 80- talist ursprungligen från liten stad.

  2. Gina skriver:

    Jag tror mycket beror på att man jämför sig. Att om den har det, gör si eller så, så är inte jag lyckad om jag inte göreller strävar efter samma sak.

  3. Lotta skriver:

    Jag jobbar inom skolan och jag är övertygad om att det är hur samhället är uppbyggt idag som stressar oss.
    Inom välfärden där otroligt många jobbar så ska mer jobb göras av färre personer. ”Kunder” , dvs patienter/elever/föräldrar har höga och ibland orimliga krav på verksamheterna utifrån förutsättningar som ges.

    Har du läst något om vad Tankesmedjan Balans skriver? De jobbar med att ta fram alla de faktiska nedskärningarna som faktiskt görs i välfärden utan att vi skattebetalare ser det. Så detta är en stor del av alla sjukskrivningar tror jag.

    Sedan är skolan idag för särskilt högstaideelever otroligt krävande och stressande pga läroplanen är utformad så att de ständigt måste prestera på alla prov och uppgifter för att få högt betyg. Värdelöst både för lärare och elever. Det ska ju ”göras om” nu men mycket tyder på att det inte blir någon verklig förändring. Så att många unga är pressade förstår jag verkligen, särskilt om man lägger till sociala medier och allt det tillför av mobbning och onåbara ideal åt leva upp till.
    Så glad att jag växte upp under 90-talet och tidigt 2000-tal.
    Frågan är vad man kan göra åt detta…

  4. Hanna skriver:

    Mina tankar går också kring perfektion och ouppnåeliga ideal samt de flesta människors tendens till ett allt/inget-tänk. Vilket leder till att vissa anammar ”allt-tänkandet” och börjar ägna hela sina liv och varande åt strävandet att uppnå ”optimal hälsa” men att denna ofta medför en enorm stress och piska och därför leder till såväl fysiska som psykolisk ohälsa. Medan andra istället anammar ett ”inget-tänkt” eftersom idealet ändå känns så oöverstigligt orkar de helt enkelt inte, eftersom man alltid kan göra mer eller bättre. Och detta leder i sin tur till såväl dåligt fysiskt mående eftersom man inte tar hand om kroppen samt psykologiskt lidande ex i form av skuldbeläggande av sig själv.
    Min uppfattning är att de flesta blickar utåt istället för inåt för att mäta sitt välmående och hälsa. Att instrumentella aspekter såsom vikt, tävlingsprestationer, tider osv är det som är måttstockar snarare än hur det känns inombords och hur mycket ork, livslust och glädje som finns.
    Tack för ett viktigt och bra inlägg! ❤️

  5. I skriver:

    Alltså du är fantastisk på att sätta ord på funderingar på ett så enkelt sätt. Precis det här funderar jag också en del på. Inte specifikt bara inom området träning och hälsa, även i livet och tillvaron i allmänhet. Att vi har det så enkelt idag, men ändå så svårt på något sätt!

    Vi vet så mycket om saker o ting idag, mycket är bara en googling bort, det är nästan både en tillgång och en belastning, vi har också så lätt till jämförelse idag, det finns alltid någon som lyckats bättre, ser bättre ut, äter och tränar bättre osv.

    Många av oss, (i alla fall i Sverige – västvärlden) har det egentligen ganska bra (iaf materiellt och levnadsmässigt), vi behöver inte kämpa för så mycket egentligen, ändå kämpar vi precis hela tiden på något sätt, både i det yttre, men även inom oss själva. Det är som att det är så förbenat svårt att finna ro att bara landa i nuet och i oss själva. Det finns så mycket distraktioner, jämförelser, information och saker som pockar på uppmärksamhet hela tiden.

    Oj, nu blev det långt och flummigt, men jag tänker också mycket på just precis sånt här, vad all information och alla intryck gör med oss egentligen. Såklart är det positivt i mångt och mycket, men inte enbart!

Lämna ett svar till Gina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..