Berättelser från mitt liv #4

ptfiass'k
Mamma skrattade högt när hon sade ”1, 2, 3” och tryckte igen bildörren. Vi skrattade också, jag och mina tre vänner som satt inklämda i den gamla kombin med packning upp till öronen. På riktigt alltså. Ändå envisades vi med att stanna vid gränsen för att ”handla billig mat” så vi fick ha matkassar med fryst fisk bakom nacken. Jag hade packat ner mitt liv för andra gången någonsin. Den här gången skulle jag fan lyckas med ett äventyr. Efter att ha blivit dumpad så ville jag bara bort från Hedemora. Ta någon slags revansch på mig själv för att visa att jag kunde. Det spelade ingen roll att en av oss glömde plånboken så vi fick vänta på en öde landsväg i en timme innan en snäll pappa kom körandes med den. Den nio timmar långa resan var säkert det roligaste jag upplevt där och då, för att jag var hög på mitt eget mod. Vi kom fram mitt i natten och släpade in väskorna i vårt nya gemensamma hem. Dagen efter jagade jag min kompis med en osthyvel för att det var kul, vi hängde tvätt i fönstret och kokade ägg i vattenkokaren. Jag nästan svävade fram mellan jobbet på kaffebaren och utelivet. Vi festade, några hade sex på köksbänken, en var olyckligt kär i en gotlänning och jag köpte en guldhamster spontant. Prins Jörgen. Jag gav mina vänner alldeles för mycket gratis glass på jobbet och tittade lyckligt på min spegelbild i fönstret när jag öppnade kaffebaren på morgonen. Tänk att jag kommit så långt, att jag kommit hit. Att jag bodde i ett kollektiv i Oslo, åkte tunnelbana och pendeltåg till jobbet och kunde göra hjärtan på caffe latte. Fy fan vad stolt jag var.

  1. Dessa inlägg är så roliga att läsa! Kul att du bjuder på dig själv och berättar så öppet om saker.

  2. Ja alltså de där åren! då man hade hela livet framför sina fötter och allt man gjorde kändes så stort och fritt och väldigt lite kändes omöjligt! Nostalgi som sagt!

  3. Åh nostalgin! Känner igen de där känslorna från när jag själv flyttade till Oslo. Det var faktiskt också efter ett break-up och jag behövde komma ifrån min hemstad. Kände också pirret i magen på vägen dit och var så stolt över hur jag lyckats skapa ett liv till mig själv helt på egen hand.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..