Berättelser från livet #7

34133_1181385558
”Jag ska inte gå”. Orden i smset landade i min telefon som en sten. Han skulle inte gå. Han jag var ”förtjust i” (läs: ville ligga med) skulle inte gå på skolbalen. Vad i helvete! Här hade jag planerat och förberett för att sätta i någon slags stöt på studentbalen. Till och med lagt flera hundralappar på att åka till Avesta för att bli brun (mer orange pga. det var 2007) med spray-tan eftersom det inte fanns i Hedemora. Men han skulle inte gå och jag skulle inte att få ligga. Plötsligt blev det mesta ointressant. När dagen väl kom kändes det ändå roligt och jag var taggad på själva aktiviteten studentbal. Att få kliva i en tjusig klänning och gå till frisören för att göra håret stort var lyx jag aldrig tidigare varit i närheten av. Jag och tjejerna klädde oss och drog på långa vita handskar till balklänningarna och tog bilder på slottsbacken när vi skålade i något bubbligt. Hela vi bubblade. Jag kunde nästan förtränga det faktum att han inte var där. Kvällen pågick och musiken dunkade när det vibrerade i min telefon. Sms från honom! Han var här! Ville jag ha skjuts hem eftersom han ändå skulle agera taxi åt några andra? Hjärtat rusade och hoppet tändes. Kanske skulle det bli vi ikväll ändå. Jag letade febrilt efter mina skor som åkte av redan vid efterrätten och tryckte ner mina svällda fötter. Stegade ut mot bilen och hoppade in i framsätet. ”Heeeej” … i baksätet satt mitt ex och hans nya tjej. Eller ex och ex, men han som var min första pojkvän, när vi gick i sjunde klass. Han jag gillade sa något om att han skulle köra hem dem först ”eftersom det var närmast” vilket det inte alls var eftersom det var en omväg men jag tog det som ett gott tecken. Han körde och plötsligt kände jag en hand som smekte min arm från baksätet. Herregud, mitt fulla ex. Kom igen. När vi lämnat av dem tog en kompakt tystnad över. Vi vill ju egentligen inte prata med varandra. Han saktade in framför vårt hus och stannade. ”Nu då” sa någon, det måste varit jag. ”Jag kan tyvärr inte stanna, mamma måste ha bilen tidigt då hon börjar jobba 05.30”. ”Du behöver inte sova över, du kan komma in en stund” säger jag, plötsligt modig. Han lägger snabbt i backen och parkerar.

  1. Malin skriver:

    Spännande, väntar på fortsättningen🤩🤩🤩

    1. PT-Fia skriver:

      Haha det kommer inte någon fortsättning på just den där … heheheheh :))))

Lämna ett svar till Malin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..