Jag tror att jag är tillbaka!

ptfiasbl-7
Jag lyssnade på Happy med Pharrell Williams om och om igen och det slog mig att jag hittat tillbaka till glädjen. Jag uttryckte det i höstas, några månader efter att jag slutade amma att jag kände mig som mig själv igen för första gången på mycket länge. Jag antog att det var sedan innan graviditet och amning men nu inser jag att det nog var längre sedan än så.

Innan min utbrändhet så bodde stora mängder med energi i mig och jag hade en inneboende känsla av att uppskatta mycket. Kim brukade sucka åt att jag var glad direkt jag slog upp ögonen på morgonen. Nu ser jag Edith vara på samma sätt, hon är glad direkt hon vaknar – som jag var. Det är roligt att se men blev samtidigt en påminnelse om något jag trodde att jag hade förlorat. Men de senaste månaderna så känner jag att jag har hittat det igen. Något har hänt, något har väckts inom mig och jag känner igen mig själv på ett djupare plan. Energin bor i mig nu.

Jag tror att jag är tillbaka.

  1. Jag har följt dig så jäkla länge. Kan det vara så länge som sedan 2011-2012? Jag vet att jag skrev till dig för många år sedan när jag bara var 17-18 år och upplevde min första utbrändhet. Det kändes så jäkla skönt att inte känna sig ensam. Nu i efterhand känner jag mig lite dum som tog av din tid och förväntade mig ett svar men blev SÅ glad när du svarade mig då.

    Jag är deprimerad till och från, varit utbränd i omgångar och jag har ångest. Det känns lite hemskt att inse att jag haft det hela min ungdom, nu är jag snart 25. Men det har varit så skönt att inte vara ensam. Känna sig normal. Ha en person att spegla sig i. Och se att du mår bättre. Du vågar göra saker, växa, ta plats, utvecklas. Du har inspirerat mig till balans, en hälsosam inställning till mat och rörelse. På riktigt. Börjar gråta nu hehe, men tack. Fan va skönt att du mår bättre.

    1. PT-Fia skriver:

      Åh tack tack tack för att du delar med dig! <3 3 <3 All styrka till dig! <3 <3

  2. Sofie skriver:

    Jag började följa din blogg tidigt 2014 och jag mådde skit. Var fullständigt under och kämpade för att överleva. Dagarna var ett krig, där jag var tvungen att ta minut för minut. Din blogg var en sån viktig del i att få känna igen mig. Att för en kort stund inte känna mig ensammast i världen. Inte slukas av hopplöshet. Andras erfarenheter var avgörande. Du & Fredagspodden (etc) följde mig varenda vaken minut. Annars gick det inte.

    Jag blir så rörd när jag läser för det är helt annorlunda nu. För mig med. Jag känner också den där glädjen och lusten för livet igen. Idag ler jag. Och jag skrattar. Ofta och ljudligt, det bara bubblar i mig! Tänk att det kan vända!!

    Vill skicka ett stort stort TACK till dig Fia <3 Du och din historia hjälpte mig. Att du öppnade upp och berättade är jag så tacksam för. Kärlek!
    & jag följer givetvis med fortfarande. Du gör ett suveränt jobb! 🙂 🙂 🙂

    1. PT-Fia skriver:

      Tack tack tack för dessa ord och för att du delar med dig! Kan nästan inte ta in det du skriver, så himla stort! <3 <3 <3 Blir också så glad att höra att du mår bättre! TACK! <3 <3

      1. Sofie skriver:

        <3 <3 <3
        Tack!!! Jag förstår det. Men jag hoppas att det kan sipprar in ändå 😉 <3

  3. Vad underbart! Så glad för din skull. Det lyser i dina ögon på dina bilder, glädje och energi. Samtidigt ger det hopp åt mig, att jag en dag skall få känna det jag med, efter denna usla, men för min framtid livsviktiga, krasch. Varm kram! 💕

    1. PT-Fia skriver:

      Tack snälla! Vad fint att höra! <3 Många kramar till dig! Hoppas att du får tillbaka samma känsla <3

  4. Bra skriver:

    Wow.
    Så fint för dig.
    Och så fint för mig, för då kan det ju bli så för andra också.
    Kram Bea

    1. PT-Fia skriver:

      Tack snälla! <3 Kram!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..