Så kan man fira 10 års vänskap!

ptfia bloggvandra-17
För någon månad sedan så insåg jag och Linda att vi varit vänner i 10 år i år! Och eftersom det vore allt annat än orimligt att fira detta så bokade vi in en söndag att vandra på. När dagen väl kom så var det som gjort för att vandra. Inte ett moln, supervarmt och vi var redo att vandra i timmar!
ptfia bloggvandra-18
Vi körde ungefär en halvtimme söderut och hamnade i Gålö. Parkerade vid stället ovan som hade allt jag gillar. En stor lada med loppis, några gulliga pensionärer som var väldigt hjälpsamma, ett utedass och hembakat fika. Hoppas jag också blir en gullig pensionär som guidar folk rätt i vandringsleder!
ptfia bloggvandra-2
Där är hon! Min Hultis ♥ Vi lärde känna varandra i Oslo 2009 då hon flyttade in i kollektivet som Kim bodde i (och nästan jag med i och med att vi satt ihop 24/7 när vi träffades). Hon var Kims kompis från början men jag snodde henne lite diskret så nu är hon mest min. 
ptfia bloggvandra-3
Men vänta nu. Redan matsäck? Hittar man rätt sten att fika på så har man helt enkelt inget val *emoji som slår ut med armarna*
ptfia bloggvandra-5
Linda är lite av en rebell när det kommer till matsäck. När vi åkte båt i maj så hade hon med sig kombinationen kaffe med havemjölk, nachos och gucca. Den här gången drämde hon till med bröd, sriracha-mayo, tomat, avokado och något köttbit som hon karvade ur. En sjuk macka helt enkelt! Tror inte ens jag pratade när jag drog i mig dem. Jag bidrog med bullar, biscotti (ja, inser också att jag måste uppdatera mitt fika-game till något mer modernt), jordgubbar, biggaråer och vattenmelon. 
ptfia bloggvandra-6
Det enda som hade gjort det ännu bättre hade varit en nypa flingsalt. Men mackorna var ändå fem plus!
ptfia bloggvandra-7
”obligatorisk titta vad härligt jag har det när jag hittade en sten som ser ut som en tron”-bild
ptfia bloggvandra-10
”obligatorisk vad tror vi kommer uppskattas i flödet på instagram”-bild
ptfia bloggvandra-11
Och vi blev kvar där på klipporna i någon timme eller två. Pratade om livet och allt som sker. Åt, analyserade, lyssnade, kastade stenar och åt mer. Ryggsäckarna var betydligt lättare på vägen tillbaka.
ptfia bloggvandra-12
Så packade vi ihop och började promenera tillbaka igen. 
ptfia bloggvandra-14

ptfia bloggvandra-15
Kim frågade hur långt vi gått när jag kom hem. Knappt en timme svarade jag, majoriteten av tiden ägnades åt att äta goda saker och prata på stenarna. Det gäller att prioritera helt enkelt!

  1. Anna skriver:

    Haha låter som en underbar utflykt

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..